Det Palmecenterprojekt som tidningen Omvärlden lyfter och som Sida har uppmärksammat, gäller ett samarbete mellan ANC i Uitenhage och Söderköpings arbetarekommun. Nedan finns information om detta samt om Sidas synpunkter.

I artikeln anges felaktigt att Palmecentret har fått kritik från Sida för sitt samarbete med ANC:s ungdomsförbund. Palmecentret har inget projekt med ANC:s ungdomsförbund på central nivå, endast ett mindre projekt tillsammans med ANC på lokal nivå. Tidningen Omvärlden har själva lagt till en rättelse om detta på sin hemsida.

Demokratiska och välfungerande partiorganisationer är nödvändiga för fattigdomsbekämpning, rättssäkerhet och demokrati. Därför har riksdagen beslutat att Sverige ska ge stöd till utveckling av demokratiska partier världen över. Detta stöd kanaliseras via Sida till partinära organisationer, knutna till de partier som finns representerade i Sveriges riksdag. För Socialdemokraternas räkning är det Palmecentret som har fått i uppdrag att administrera stödet som inriktas på att stödja kvinnor, unga, fackliga och andra marginaliserade grupper inom partipolitiken i fattiga länder.

- Vi gör allt för att varje biståndskrona ska ge god effekt. Pengarna ska nå fram till fattiga och utsatta. De problem från 2007 till 2008 som tidningen Omvärlden beskriver är vi medvetna om. Det är bland annat därför som vi sedan 2009 arbetar målmedvetet för att stärka vår kvalitetssäkring, säger Palmecentrets verksamhetschef Olle Burell.

- Att detta förbättringsarbete redan har gett resultat bekräftas inte minst av den systemrevision som Sida gjorde av Palmecentret för några månader sedan, säger Olle Burell.

Information om ärendet
Varje år får Socialdemokraterna ansvar att förmedla knappt 27 miljoner kronor partiinriktat demokratistöd (PAO). Detta stöd kanaliserar Socialdemokraterna via Palmecentret. Pengarna betalas ut av Sida halvårsvis.

Sida höll under 2009 inne den andra utbetalningen (13 390 000 SEK) av Palmecentrets/Socialdemokraternas PAO-anslag. I Palmecentrets avtal med Sida för 2009-2010 står att andra utbetalningen görs efter att redovisningen av den föregående avtalsperioden har inkommit till Sida och godkänts av myndigheten.

Sida ansåg att de inte kunde godkänna Palmecentrets redovisning av avtalsperioden 2007-2008 av två anledningar;

1. Sida riktade en del kritik mot Palmecentrets redovisning av PAO-verksamheten 2007-2008 på grund av att den redovisade måluppfyllelsen och de redovisade indikatorerna inte alltid stämde överens med de ursprungliga mål och indikatorer som hade angetts i ansökan.

Palmecentret fick i uppdrag av Sida att gå igenom hur målen och indikatorerna hade angetts i ansökan, och hur de sedan hade rapporterats i redovisningen. I Palmecentrets genomgång identifierades 19 projekt (av 84) där vi kompletterande den först inlämnade redovisningen och tydligare beskrev måluppfyllelse och resultat.

2. Två projekt hade Palmecentrets revisor särskilt kommenterat i sin granskningsrapport och Sida krävde därmed ytterligare information om dessa två projekt. Det rörde:
- Namibia (65 110 P- Jönköpings partidistrikt) Ekonomisk redovisning för 2006 gällande 150 000 SEK som överförts till partner i Namibia inkom inte enligt avtal och Palmecentret stoppade därför projektet. Palmecentret har nu inlämnat komplett redovisning till Sida och överblivna medel om 13 904 SEK har Palmecentret återbetalat till Sida.
- Sydafrika (65 171 P- Söderköpings arbetarekommun) 40 000 SEK vidareförmedlades under 2008 till ANC i Uitenhage, men verifikationer fanns endast för 4 000 SEK. Palmecentret beslutade därför att 36 000 SEK skulle återbetalas. Dessa medel har återbetalats till Sida från Palmecentret. 
Efter att kompletteringarna kring de 19 projekten inkommit till Sida betalades hälften av de 13 miljonerna ut. De återstående 6,5 miljonerna betalades ut då revision av 65 110 P skickats in i november tillsammans med ett underlag gällande 65 171 P.
 
FRÅGOR OCH SVAR

Varför jobbar Palmecentret i Sydafrika?
På grund av det tidigare apartheidsystemet är klyftorna i det sydafrikanska samhället mycket stora. De flesta vita har en god levnadsstandard medan väldigt många svarta lever mycket fattigt. De bor ofta i förslummade kåkstäder eller på fattig landsbygd.

Stora förändringar har skett sedan 1994, då de första fria valen genomfördes och apartheidsystemet avskaffandes. ANC som har lett landets regering sedan dess har gjort omfattande sociala insatser, bland annat byggde man mellan 1996 och 2001 över två miljoner nya hus och många hushåll har idag fått tillgång till rinnande vatten och el. Men fortfarande är fattigdomen påtaglig. Ett stort problem i landet är hiv- och aidsepidemin. Cirka sex miljoner sydafrikaner beräknas vara smittade och var tredje sydafrikan i åldern 30–34 år beräknas vara drabbad. Den genomsnittliga, förväntade livslängden är bara 48 år. I år beräknas sammanlagt 1,5 miljoner sydafrikanska barn ha mist sina föräldrar i aids.

Palmecentret samarbetar därför tillsammans med folkrörelser i Sydafrika för att ge makt åt människor att förändra sina samhällen, och därmed sina egna liv. Bland annat stöder vi ungdomsföreningar och studiecirklar som sprider information om hiv och aids. Vi samarbetar också med kvinnor och unga för att stärka deras plats i partipolitiken.

Svensk arbetarrörelse har en lång erfarenhet och historia av samarbete med sydafrikanska folkrörelser. I slutet av 1970-talet bildades nya antiapartheidorganisationer inne i Sydafrika med nära anknytning till det förbjudna ANC samtidigt som en stark och välorganiserad fackföreningsrörelse växte fram. Den svenska arbetarrörelsen, LO och fackförbunden och Palmecentret (som då hette AIC – Arbetarrörelsens Internationella Centrum) var under 1980-talet de största finansiärerna till landsorganisationen COSATU och folkfronten UDF (United Democratic Front). UDF bestod av omkring 600 organisationer i det civila samhället, allt från sportklubbar till religiösa organisationer och fackförbund. Sverige, och svensk arbetarrörelse, har därför goda förutsättningar för att fortsätta stödja Sydafrikas utveckling.

Varför stödjer Palmecentret partier i andra länder?
Demokratiska och välfungerande partier är nödvändiga för fattigdomsbekämpning, rättssäkerhet och demokrati. Därför har riksdagen beslutat att Sverige ska ge stöd till utveckling av demokratiska partier världen över. Detta stöd kanaliseras via Sida till partinära organisationer, knutna till de partier som finns representerade i Sveriges riksdag. För Socialdemokraternas räkning är det Palmecentret som har fått i uppdrag att administrera stödet som inriktas på att stödja kvinnor, unga, fackliga och andra marginaliserade grupper inom partipolitiken.

Varför får svenska partier biståndspengar?
Svenska partier får inte biståndspengar. Demokratiska och välfungerande partier är nödvändiga för fattigdomsbekämpning, rättssäkerhet och demokrati. Därför har riksdagen beslutat att Sverige ska ge stöd till utveckling av demokratiska partier världen över. Detta stöd kanaliseras via Sida till partinära organisationer, knutna till de partier som finns representerade i Sveriges riksdag. För Socialdemokraternas räkning är det Palmecentret som har fått i uppdrag att administrera stödet som inriktas på att stödja kvinnor, unga, fackliga och andra marginaliserade grupper inom partipolitiken.

Kontakt
Laila Naraghi
Pressekreterare
070- 66 00 515
laila.naraghi@palmecenter.se