Konstitutionen i Bosnien och Hercegovina utformades för att möjliggöra och upprätthålla fred.  Men den är mycket komplicerad och innebär ett system som vidmakthåller etnisk splittring och försvårar genomförandet av reformer.

Den regering som tillträdde hösten 2010 – och som leds av socialdemokraten Nikola Spiric – betonar dock samhörigheten i landet och vill genomföra reformer som på sikt kan göra landet till EU-medlem.

Ett steg i närmandet till EU skedde när viseringsfrihet för Bosnien och Hercegovina infördes i december 2010. Bosniska medborgare kan nu resa till länder inom Schengenområdet utan visum.

Men Bosnien och Hercegovina är fortfarande en svag stat som lider av stora ekonomiska och sociala problem. Svårigheterna att skapa ekonomisk tillväxt har lett till en hög arbetslöshet, som bland unga människor beräknas vara cirka 60 procent. Många unga lämnar landet i brist på framtidstro.

När det gäller jämställdhet finns ett stort gap mellan regelverk och kvinnornas vardag. Fattigdomen är högre bland kvinnor än bland män och en majoritet av kvinnorna utsätts för våld i hemmet.

Även i arbetslivet finns stora brister. Det är vanligt med allvarliga kränkningar av arbetstagar- och fackliga rättigheter – facklig organisering är nästintill förbjuden i den privata sektorn.

Folklig organisering behövs för att en positiv samhällsutvecklingen ska kunna ske i landet. Det behövs starka organisationer som tar tillvara ungdomars, kvinnors och minoriteters rättigheter. Palmecentret samarbetsorganisationer utbildar människor för att stärka deras förmåga att aktivt delta i och ha inflytande över sitt lokala samhälle.