Den 23 november är det ett år sedan massakern i Magindan i södra Filippinerna, då  58 personer mördades brutalt. Massakern är ett av världens grövsta våldsbrott mot journalister, och var en del av Ampatuan-klanens våld.
- Ampatuans massaker är en attack mot demokratin, yttrande- och mediefriheten, säger  Manuel M. Reblando, vars bror är en av de mördade journalisterna.

Den 23 november 2009 mördades 58 personer i södra Filippinerna, däribland 32 journalister. De hade färdats i en karavan som var på väg mot ett av valmyndighetens kontor i södra Filippinerna. Där skulle de registrera en kandidat till det kommande guvernörsvalet. Men på vägen stoppades de av anhängare till den lokala klanen Ampatuan inklusive lokal polis och militär.

Klanernas makt i filippinska lokalsamhällen har länge varit ett problem och i Mindanao, i södra Filippinerna, har det varit som värst. Ampatuan-klanen har under många år styrt i området och haft makt över både lokal polis och militär. Human Rights Watch rapporterar om ett femtiotal våldtäkter och mord som klanen utfört innan massakern i Magindanao och där det aldrig väckts åtal. Klanens ledare var vid tiden för massakern guvernör i området och en av hans söner som var med vid massakern var tänkt att ta över som guvernör.

Skillnaden mellan massakern i Magindanao och tidigare brott genomförda av Ampatuan-klanen är att massakern fick stor internationell uppmärksamhet vilket gjort att den annars i praktiken rådande åtalsimmuniteten blev omöjlig denna gång. Men många av de anhöriga är ändå missnöjda med rättsprocessen, de tycker att den tar för lång tid. Ännu har bara ett fåtal av de misstänkta hörts och de gripna klanledarna lyckas förhala rättsprocessen gång på gång. 

Manuel M. Reblando är projektledare i ett av de projekt som stöds av Palmecentret. Hans bror Alejandro Bong Reblando var en av de journalister som mördades när han bevakade karavanen. Manuel menar att rättsprocessen är så kontroversiell eftersom det är klanledare, militärer och poliser som står åtalade vilket gör att myndigheterna inte agerar snabbt nog. 

Samtidigt säger han:
- Ampatuans massaker är en attack mot demokratin, yttrande- och mediefriheten. Tidigare mördades journalister bara en och en, men inte som nu i massor. Det juridiska systemet måste bli snabbare på att väcka åtal när journalister mördas.

Under den 23 november kommer årsdagen av massakern att uppmärksammas runt om i landet. Bland annat kommer journalister att hedra sina mördade kollegor genom att färdas i karavan samma sträcka som förra årets karavan. Förhoppningarna är att uppmärksamheten av årsdagen kommer att öka trycket på det juridiska systemet att skynda på rättsprocessen. Få vågar däremot hoppas på en lösning på den generella klanproblematiken och den åtalsfrihet som klanerna många gånger åtnjuter.

FREDRIK LINDAHL