Det sa socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin under ett seminarium ordnat av Palmecentret och ABF Stockholm två veckor innan starten av FN:s översynskonferens om ickespridningsavtalet, NPT, i New York.

Irritationen är stor över Carl Bildts utrikespolitik som anses lågprioritera nedrustningsfrågor, inte ger sig tid att träffa fredsrörelsen för en dialog, och i stället ensidigt prioriterar de många egna resorna  och samtalen med kända internationella personer.

Ahlin klagade på att borgerliga regeringen visat dåligt intresse för nedrustningsfrågor och dragit ned anslaget till Sipri och de delar av Totalförsvarets forskningsinstitut, Foi, som sysslar med nedrustning.

-Regeringen har inte varit intresserad av förbudet mot klustervapen.  Carl Bildt var inte ens på plats när avtalet skrevs under i Oslo. Regeringen har inte tagit några nedrustningsinitiativ som ordförandeland i EU, och den har varit helt ointresserad av Blixkommissionens rapport.  Bildt har skrivit en artikel med sin polske kollega om att dra tillbaka taktiska kärnvapnen från Europa, men vad han i praktiken avser är de ryska vapnen. Bildt har skrivit en annan artikel tillsammans med Natos generalsekreterare, förre danske statsministern Anders Rasmussen om ”brothers in arms”, i vilken de i stället värnar om rustningarna, framförde Ahlin.

Under det svenska ordförandeskapet i EU 2001 var den socialdemokratiska regeringen däremot mycket aktiv i nedrustningsfrågor, enligt Ahlin. Anna Lindh tog som utrikesminister initiativet till kommissionen om massförstörelsevapen, den så kallade Blixkommissionen. Inför riksdagens utrikesdebatt 2008 presenterade socialdemokraterna ett 12-punktsprogram om nedrustning.

-NPT har varit framgångsrikt, och det har begränsat antalet kärnvapenländer i världen. Samtidigt får vi inte glömma bort att de små och lätta vapnen dödar allra flest människor i världen, tillade Urban Ahlin.

Ickespridningsfördraget är ojämlikt

Henrik Salander, ordförande i Middle Powers Initiative och tidigare svensk nedrustningsambassadör deltog som expert i seminariet. Salander sa att NPT är ett ojämlikt avtal (ger ursprungliga kärnvapenländerna större rätt) och att det  präglas av dubbelmoral.

-När NPT förlängdes på ”obestämd tid” 1995 lovade de fem ursprungliga kärnvapenländerna att förhandla fram ett fullständigt provstoppsavtal, CTBT. Vidare att förhandla fram ett avtal som förbjuder produktion av vapendugligt uran och förbättrar kontrollen av lagren med utbränt plutonium. En systematisk och effektiv nedrustning skulle påbörjas och en kärnvapenfri zon införas i Mellanöstern. Inget av detta har uppfyllts, även om antalet kärnvapen minskat. Amerikanska senaten har sa nej till CTBT, redovisade Salander.

- Översynskonferensen 2000 lyckades bättre än förväntat och uppnådde ett bra avtal om de så kallade 13 stegen. 2005 kraschade förhandlingarna totalt genom USA:s och Irans motstånd, och resultatet blev sämre än väntat. Frankrike backade från sitt stöd till de 13 stegen från 2000. Egypten försvårade också genom att driva sin enfrågeagenda om Israels kärnvapen. De tre farligaste geografiska områdena vad gäller kärnvapen är Mellanöstern, koreanska halvön och Indien-Pakistan, bedömde Salander.

-2010 års översynskonferens måste lyckas. I annat fall är NPT:s framtid starkt hotad. Förväntningarna inför konferensen är emellertid något abstrakta och lösliga, framåtblickade Salander.

Nya förhoppningar med Obama

Barack Obama har som ny president skapat nya förväntningar med sitt tal vid Natotoppmötet i Prag i april 2009 om en kärnvapenfri värld som följts upp med konferensen om kärnsäkerhet med ledare från 47 länder i Washington nyligen som resulterade i en deklaration och ett arbetsprogram. Dessutom skrevs avtalet under med Ryssland om att begränsa de strategiska kärnvapnen för två veckor sedan, som dock inte ratificerats av ländernas parlament.
 -Obamas ”nuclear posture review” presenterats nyligen är ganska bra. Obama har sagt nej till att producera nya kärnvapen, men måste ta hänsyn till opinionen i kongressen och göra en del kompromisser för att bland annat beveka en del mera kärnvapenvänliga senatorer.  Det kan betyda nya budgetmedel till laboratorieforskning och ”utvidgad avskräckning” under USA:s kärnvapenparaply som omfattar till exempel Sydkorea, Japan och Asien.
Salander betecknade sammanfattningsvis NPT som ett bra fördrag, och tillade att det är svårt att förutse vad som kommer att bli slutresultatet av NPT-konferensen eftersom beslut måste tas genom konsensus, vilket till exempel gör Iran som signatärnation av NPT till ett likvärdigt deltagarland.
Maj-Britt Theorin, tidigare nedrustningsambassadör och ledamot av Canberrakommissionen som 1996 på uppdrag av dåvarande australiska labourregeringen lade fram ett realistiskt program för att avskaffa kärnvapnen, räknade upp denna kommissions huvudförslag i sex punkter:

- Ta kärnvapnen ur stridsberedskap  – ”off alert”;
- Skilj kärnvapenbärarna från vapensystemen;
- Sluta placera ut taktiska kärnvapen;
- Förbjud kärnvapenprov;
- Starta förhandlingar mellan Ryssland och USA för att kraftigt minska antalet kärnvapen;
- Andra överenskommelser om kärnvapnen som att aldrig vara först att använda kärnvapen, internationell kontroll av klyvbart material och att utarbeta ett avtal för en kärnvapenfri värld.

- Den socialdemokratiska regeringen drev på i nedrustningsarbetet på den tiden. Olof Palme mötte fredsaktivister som de nordiska kvinnorna vid dess fredsmarsch till Paris 1981, och han krävde som enda regeringschef ett avskaffande av kärnvapnen i sitt tal i generalförsamlingen vid FN:s 40 årsjubileum i New York 1985. Man får aldrig glömma bort att driva opinion mot kärnvapen, och den svenska fredsbudkavlen som pågår nu gör det. Internationella domstolen beslutade om ett legalt förbud mot kärnvapnen för mer än tio år sedan. Internationella jurister mot kärnvapen tog därefter på sig att utarbeta en konventionstext för förbud mot kärnvapen, som tyvärr den borgerliga svenska regeringen avstod från att rösta för i FN:s generalförsamling, erinrade sig Theorin.

Tidsplan behövs 

- Det behövs en tidsplan för när kärnvapnen ska vara avskaffade. Förhandlingar om en kärnvapenkonvention (NWC) måste påbörjas. Off alert-arrangemang behövs. Jag vet inte hur långt man kan komma i New York, men det räcker inte bara med vackra skrivningar och endast en kraftfull folkopinion kan driva fram förändringar, summerade Theorin som rekommenderade en omläsning av Alva Myrdals 30 år gamla bok ”Spelet om nedrustningen”.  Maj-Britt Theorin varnade också för att överdriva riskerna av kärnvapenterrorism och menade att det är ländernas innehav av kärnvapen som är det stora hotet.
Avslutningsvis tog  Salander upp frågan om att det ännu främst är äldre personer med erfarenheter från kalla kriget som är aktiva inom fredsorganisationer och yrkesgrupper mot kärnvapnen.
- Många i Sverige har inte satt sig in i frågan eller har inte klart för sig vilka obeskrivliga följder en användning av kärnvapen skulle få. Om och när man väl fått en sådan insikt vill man agera och hjälpa till. Men hur når vi ut till yngre människor, det måste vi göra! sa Henrik.

GUNNAR LASSINANTTI

-