Sedan 2003 har Socialdemokraterna och Palmecentret regelbundet ordnat konferenser på temat ”Från vapen till valsedlar” (”From bullets to ballots”). Deltagarna är systerpartier som tidigare varit väpnade befrielserörelser. De har diskuterat frågor som till exempel ickevåld och hur kvinnor och ungdomar kan involveras i det politiska arbetet.
Det är ingen enkel process för en tidigare väpnad befrielserörelse att bli ett politiskt parti i en demokratiskt vald regering.
– Den bästa gerillakrigaren blir kanske inte den bästa ledaren för landet. Samtidigt kan man inte bara utestänga före detta gerillasoldater från den politiska processen. Och hur handskas man med oppositionen i en nybliven demokrati? Man måste använda helt andra metoder än man gjorde mot förtryckarna, säger Socialdemokraternas internationella sekreterare Ann Linde.
Ovanstående är några av de frågor som Socialdemokraterna och Palmecentret diskuterar med tre utländska systerpartier, som tidigare var befrielserörelser, under de så kallade ”Från vapen till valsedlar”-konferenserna. Initiativet togs av Ann Linde och sydafrikanska ANC:s dåvarande internationellt ansvarige vid Socialistinternationalens möte i Rom 2003. Båda var oroliga för att den demokratiska processen hade stagnerat i Socialdemokraternas palestinska systerparti Al-Fatah.
– Al-Fatah arbetade under israelisk ockupation, vilket slog tillbaka på den interna emokratiska processen. Många tidigare befrielserörelser står stilla efter att de har tagit makten och använder ofta ”kampen” som förklaring till varför de inte utvecklas demokratiskt, säger Ann Linde.
Al-fatah hade då inte haft någon kongress på 14 år, medan ANC hade kongresser vart femte år under perioden då organisationen var förbjuden i Sydafrika mellan 1960 och 1994.
– Al-Fatah insåg att förtryck inte var skäl nog till att inte ha intern demokrati. Vi frågade Al-Fatah om de var intresserade av att ha ett seminarium med ANC, och det var de, berättar Ann Linde.
Al Fatahs första kongress på 20 år
Den första konferensen hölls i Stockholm 2003 och följdes av två andra i Sydafrika 2007 och 2008. I Sydafrika deltog bland annat svenskar som ansvarade för Socialdemokraternas kongresser i Sverige.
– Det var avgörande för att Al-Fatah höll sin första kongress på 20 år 2009. De lärde sig mycket av ANC:s erfarenheter, säger Ann Linde.
Inför nästa konferens, i Alexandria i Egypten 2010, hörde en annan före detta gerillarörelse av sig. Närmare bestämt irakiska PUK (Patriotic Union of Kurdistan). Efter att irakiska Kurdistan blev en politisk enhet 1991 hade PUK varit ett av de största partierna i den kurdiska regionala koalitionsregeringen i norra Irak.
– De hade samma problem så vi bjöd in dem till Alexandria. De olika rörelserna har varit så koncentrerade på sina egna problem att de tror att de är unika för just dem. När de träffar andra blir de slagna av att de har samma problematik, även om de har verkat under olika förhållanden.
En av deltagarna från PUK sa att han aldrig hade haft så många aha-upplevelser som under konferensen i Alexandria, säger Ann Linde. I Alexandria diskuterades bland annat hur man går vidare efter åratal av underjordiskt arbete.
– Det är svårt att bryta gamla mönster. Både av säkerhets- och effektivitetsskäl hade rörelserna en centralisering av beslutsfattandet uppifrån och ned när de verkade under förtryck, men i en demokrati måste besluten fattas nedifrån och upp, säger Ann Linde.
Ett annat problem är att involvera kvinnor och ungdomar i det politiska arbetet.
– Det har varit något lättare i Sydafrika, men inte fullt ut. Andra diskussionsämnen är hur man upprättar en demokrati och skapar en ickevåldskultur under förtryck och hur man ska behandla gamla gerillakrigare, säger Ann Linde.
Socialdemokraternas roll är framför allt att möjliggöra konferenserna och ta upp ”jobbiga” frågor. Till konferensen i Alexandria bjöds Dr Véronique Dudouet, från Berghof Conflict Research, in. Hon har åratal av forskning om befrielserörelsers transformering till politiska partier bakom sig.
Politiker och akademiker diskuterar
– Det har varit mycket fruktbart att politiska praktiker och akademiker diskuterar tillsammans. Forskningen har delat upp befrielserörelserna i grupper över de som misslyckats och de som har lyckats bli demokratiska partier. Konferensdeltagarna har verkligen fått upp ögonen för hur illa det kan gå om partier inte är öppna och demokratiska, berättar Ann Linde.
Den senaste konferensen hölls i Istanbul i april 2011. Där var huvudtemat ickevåld. Även då deltog Dr Véronique Dudouet. Hennes forskning visar bland annat att ickevåld vid konflikter ger framgångsrikare resultat och leder till stabilare, mer demokratiska samhällen efteråt.
En annan deltagare var Sinisa Sikman, från Canvas (Centre for Applied Non Violent Action and Strategies) i Serbien, som berättade om olika ickevåldsstrategier. Al-Fatah, som antog ickevåld som vapen mot den israeliska ockupationen vid kongressen 2009, blev väldigt inspirerade.
– Al-Fatah ska kopiera mötet i Istanbul i ett seminarium för lokala ledare. De har bjudit in talarna från Istanbul. Det visar att de tycker att konferenserna är viktiga, säger Ann Linde.
I slutet av varje konferens planerar deltagarna vilka ämnen som ska tas upp på nästa.
– Vi kommer att gå vidare på ickevåldstemat. ANC har föreslagit att vi ska arbeta med rasism och diskriminering eftersom det fortfarande är utbrett i Sydafrika. Sedan har vi frågan om kvinnors medverkan i politiken, inte minst i Palestina och Irak finns det mycket kvar att göra på den punkten, säger Ann Linde.
Palmecentret hoppas på fortsatt ekonomiskt stöd för konferenserna.
– De utländska partierna vill fortsätta och jag hoppas att det kan utvecklas till många fler deltagare, säger Ann Linde.
Inte minst i kölvattnet av den så kallade arabiska våren finns det många nya aktörer som kan dra nytta av andras erfarenheter i demokrati- och partibygge.
– Till exempel nu när Egypten och Tunisien är på väg in i mer normala stadier efter revolutionerna. De har aldrig haft möjlighet att bygga upp demokratiska strukturer tidigare. Där kan vi spela en stor roll, avslutar Ann Linde.
BENGT SIGVARDSSON