- Kinesiska kommunistpartiets budskap är att partiet har förmåga attleda landet och fostra folket. Kinas ledare ser med tillförsikt på framtiden. De viker inte från socialismens väg, men inte heller från reformernas väg.
Det framgick av presidenten Hu Jintaos tal i samband med firandet av folkrepublikens 60-årsjubileum och kommunistpartiets lika långa maktmonopol den 1 oktober i Beijing. Det sade Sveriges förre Kinaambassadör Börje Ljunggren vid ett seminarium om Kina med underrubriken ”den auktoritära statens uthållighet”.
- Militärparaden som styrkedemonstration kunde ingen ta miste på. Kina bygger nu medvetet ett modernt högteknologiskt försvar. Landets säkerhetspolitik är inte längre bara en fråga om Taiwan. Förnedringens tid från tidigare är förbi då Kina tvingades till ojämlika avtal och var en halvkoloni.
- Kina invaderades av Japan på 30-talet, och folkrepublikens tillkomst föregicks av ett inbördeskrig mot Chiang Kai-shek och hans anhängare som förlorade och tvingades dra sig tillbaka till Taiwan. Mao Zedong och kommunistpartiet erövrade makten. Folkrepubliken övertog Taiwans plats I FNs säkerhetsråd 1971, fortsatte Ljunggren.
Den tidiga folkrepubliken
Den nya folkrepubliken stod 1949 inför stora uppgifter. 1950 inleddes ett krig mot USA - Koreakriget. Utvecklingen därefter har bjudit på stora framsteg , men till priset av tunga bördor för det kinesiska folket och åtskilliga miljontals förlorade människoliv. Korruptionen är utbredd och svårbemästrad.
Det började med jordbrukets kollektivisering. En planekonomi kopplad till en enpartistat byggd på en folkarmé och polisapparat infördes. I slutet av 50-talet inleddes industrialiseringen på landsbygden, främst av tung industri, ”det stora språnget” med stora umbäranden. På 60-talet introducerades ”kulturrevolutionen” som förorsakade mycket stort lidande och tiotals miljoner dödsoffer. 1976 dog Mao Zedong vilket öppnade för ett nytt ledarskap.
Deng Xiaopings reformpolitik
Den nye ledaren Deng Xiaoping beträdde en ny väg, en marknadsinriktad, ekonomisk politik från 1978. Målet med denna var att Kina skulle komma ikapp ekonomiskt och Maos kollektivistiska Kina nedmonteras. Familjejordbruk fick starta, företag bolagiserades och utlandsinvesteringar befrämjades.
-Inkomsterna har stigit tiofaldigt per capita. Sju miljoner studenter utbildas årligen från universiteten. 50 procent av befolkningen bor i städerna. Kina är djupt integrerat i världen och har nu gått om Tyskland som största exportland. Industri, jordbruk och försvar har moderniserats sedan Deng kom till makten. I stort sett alla större tillverkande företag i världen har förlagt produktion till Kina. Men samtidigt har partiet behållit sin kontroll och genomsyrar alla institutionerna.
Auktoritära statens uthållighet
Torbjörn Lodén, professor och Kinakännare, sa att Kina genomgått enorma förändringar från slutet av 1800-talet, upplevt konfrontationer med omvärlden, känt sin fortlevnad hotad och att en annan kultur varit starkare. Kejsardömet föll 1911 och det tidigare konfucianska greppet över kulturen har starkt avtagit.
Ämnet för kvällen är den auktoritära statens uthållighet, och Lodén sade sig vilja besvara frågan med tre perspektiv eller paradoxer.
- För det första i vilken mån den auktoritära staten faktiskt förändrats, och särskilt under senaste decenniet. Skillnaden demokrati - diktatur är avgörande, men det finns olika auktoritära system, olika diktaturer. Den auktoritära staten i Kina har förändrats, men består. Den politiska sfären har minskat, livet utanför den politiska kontrollen har ökat.
Politiken har blivit mera regelstyrd under de senaste 30 åren. På Maos tid kunde Maos morgonhumör få stora konsekvenser för handlandet.
- För det andra har Kina också förblivit auktoritärt utifrån den traditionella kinesiska enhetsstaten, målet om ett stort sammanhållet rike och rädslan för splittring. Detta har även varit tydligt efter sekulariseringens inträde och folkrepublikens tillkomst.
- För det tredje ser det ut som om den auktoritära byråkratin håller greppet inför framtiden, men förändras. 1989 sa jag att partiet behåller makten i fem år, men jag hade fel. Marknadsekonomin och globaliseringen har gjort Kina mera regelstyrt, den politiska sfären har minskat och landet har blivit mer sekulariserat. ”Skynda långsamt” är det som gäller. Det blir inte fria val imorgon, men man kan hoppas på förändringar inom två områden. Det ena är rättsväsendet, det andra är pressen. Tidningar och förlag måste få bli privatägda, och jag tror att det blir så inom ett decennium.
Internet, spänningar och Kinas vägval
Börje Ljunggren pekade på internetutvecklingen som sprider informationen friare och på ett för Kina helt nytt sätt, trots omfattande försök och en utbyggd kontrollapparat för att övervaka och utestänga känslig information från utlandet. I fjol fick Kina 70 miljoner nya internetabonnenter, i år 90 miljoner, och det finns totalt 700 miljoner mobilabonnemang. Det finns exempel på att kvinnor inte dömts på grund av ny information som kommit fram, vilket var otänkbart ännu för några år sedan. Charta 08 med krav på ökade mänskliga rättigheter har samlat 10 000 namnunderskrifter. Det finns ytterligare åtta partier sedan 1949 med sammanlagt 500 000 medlemmar, men dessa spelar ingen roll vid sidan av kommunistpartiet.
Enligt Ljunggren råder stora spänningar i Kina. År 2005 inträffade 80 000 incidenter, från små händelser till dammöversvämningar. ”Lagarna utvecklas” säger myndigheterna, och advokatkåren växer snabbt. Advokatkontor har dock stängts i Tibet på grund av missnöje, officiellt enligt ”skatteskäl”.
- Det finns tre skolor rörande Kinas framtida vägval. En första menar att marknadsekononomin och medlemskapet i världshandelsorganisationen WTO kommer att leda till förändringar. En andra hävdar att ekonomin kommer att bli oförenlig med politiska systemet och leda till kollaps. En tredje anser att systemet är uthålligt, anpassat och anpassar sig och lärt av Sovjetunionens kollaps, menade Ljunggren.
- Kina befinner sig inte i övergång till demokrati. Kollaps är osannolikt. Spänningarna mellan partistaten och samhället kommer att växa. Partiet definierar toleransens och
öppenhetens gränser. Med igångsättandet av reformerna har Kina hamnat ”på ett sluttande plan” vad gäller makten över skeendena. Något jämviktsläge gives inte. Demokratiska val och öppenhet krävs. Klarar Kina balans i ekonomin, sociala reformer och att bygga ut välfärden samt klimatfrågan? - utan Kinas medverkan kan inte den globala klimatfrågan lösas. Om samtliga dessa tre frågor kan tillgodoses då kommer Kinas globala makt att växa, summerade Börje Ljunggren.
Opposition och vattenbrist
Den tredje inledaren, författaren och journalisten Ola Wong beskrev en resa som han gjort tidigt i år från gränsen till Tibet till Shanghai.
- Torkan har gjort att lanskapet är färgat ”gult och brunt”. I Tibet är en övermakt och förtrycket närvarande. I gränsprovinsen Xinjiang är också missnöjet utbrett. Jubileumsdagens militärparad är en signal om att makten strävar efter att stävja oroligheter och isolera områden med oroligheter. Säkerhetsaspekterna dominerar. Den stående arméns uppgift är att slå ned folkresningar, och folk är rädda. En grupp är islamisterna, och de är betydligt fler än de 20 miljoner uigurerna. Kina har drivits av ”ett socialt kontrakt” i 20-30 år, enpartistaten har accepterats genom den förbättrade levnadsstandarden. Den vanligtvis rådande politiska apatin förklarar också varför den auktoritära staten varit så uthållig. Fler och fler ingår nu i medelklassen. Det har satt ”snöbollen i rullning” och kommer att öka oppositionen mot förtryck och annat i framtiden.
I den efterföljande diskussionen menade professor Tom Hart, också han Kinakännare, att utveckligen i Kina kan komma att gå i olika riktningar i framtiden, men att ett mycket stort problem - utöver bristen på egna naturresurser – är vattenbristen och vattenföroreningarna och hur dessa ska lösas.
USA och Kina
I november företog USA:s president Barack Obama en längre resa till Asien med det längsta uppehållet i Kina. USA:s stora och ökande underskott i budget-, handels- och betalningsbalanserna har till stor del klarats med lånade pengar från Kina, särskilt på kinesiska uppköp av amerikanska värdepapper.
De officiellt redovisade samtalen som Obama haft med de kinesiska ledarna har handlat om ekonomi och handel, klimatfrågan och säkerhetspolitik. Inga större framsteg redovisades alls. Det tyder på att Kina numera ser sig som jämbördigt med USA som global stormakt , har tiden för sig, kan vänta och inte anser sig behöva hasta fram beslut.
En slutsats i rapporten ”Mot en ny global ordning? USA:s och Kinas vägar ut ur skuldfälla, dollarfälla och klimatfälla” (Global Utmaning, 2009) skriven av förre finansministern Allan Larsson, är:
-Under 2009 har en betydande maktförskjutning skett från G8-gruppen till USA och Kina. Men det sker också en maktförskjutning mellan USA och Kina som en följd av den finansiella och ekonomiska krisen... Det finns skäl att tro att Kinas roll under förutsägbar framtid kommer att kännetecknas av politisk försiktighet och ekonomisk aktivism, i en offensiv för att ta sig ur dollarfällan.
GUNNAR LASSINANTTI
______________________________________________________________
Börje Ljunggren har kommit ut med en ny utvidgad upplaga av sin bok ”Kina - Vår tids drama” (Hjalmarson&Högberg, 2009) Boken handlar om Kinas historia, politik, ekonomi, miljö, internetrevolution och mänskliga rättigheter.