Världens rustningskostnader ökar – trots globala finanskrisen!

Ett säkert försommartecken ungefär vid tiden mellan hägg och syren - liksom att då också återigen sjungs Den blomstertid nu kommer – är presentationen av Stockholms internationella fredsforskningsinstituts, Sipris, årsbok. 

År 2010 presenterades den för 43:e året i rad. Världens rustningskostnader uppgick enligt årsboken till 1 531 miljarder US-dollar år 2009 vilket är en ökning med 5 procent sedan föregående år, trots den samtidigt pågående djupa globala finanskrisen med nedgång i världsekonomin. Men detta har således inte alls drabbat den militära sektorn, snarast tvärtom. Jämfört med år 2000 har rustningskostnaderna ökat med 49 procent.

I vanlig ordning är Sipris årsbok en tjock faktaspäckad dokumentation om militära rustningar, nedrustning och säkerhetsförhållandena i världen som också innehåller analyser.  Inte bara Sipris egen personal utan också många andra forskare och experter från olika delar av jordklotet har deltagit i arbetet med årsboken.

Kriget i Afghanistan har kastat en mörk skugga över det gångna året, och USA stod ensamt för 54 procent av de ökade militärutgifterna. Totalt ökade rustningskostnaderna i reala termer i 65 procent av de länder för vilka statistiska data föreligger. Den största ökningen har skett i Asien och Oceanien, eller med 9 procent i reala siffror. Många länder ökade sina offentliga utgifter för att möta recessionen. Även om militärkostnader inte ingick i stimulansprogrammen för detta, så skars det inte heller i dessa. Årsboken bedömer att höga militärutgifter utgör ett långsiktigt strategiskt val i länder som USA, Kina, Ryssland, Indien och Brasilien, och att sådana länder är inställda på sådana även i hårdare ekonomiska tider.

USA utökar i Afghanistan

Totalt pågick rekordartade 54 så kallade fredsoperationer som omfattade 219 278 personer – varav 89 procent militärer och 11 procent civil personal - till en sammanlagd kostnad av 9,1 miljarder US-dollar. Den största ökningen skedde under det senaste året vid den NATO-ledda ISAF-styrkan i Afghanistan.

USA mera än fördubblade storleken på sina trupper i Afghanistan, för vilka kostnaderna var högre än för motsvarande styrkor i Irak, eller 65 miljarder US-dollar jämfört med 61 miljarder US-dollar i det senare landet. De ökade insatserna i Afghanistan avsåg främst kontraterroristiska åtgärder, att motarbeta narkotikaverksamheten och att stärka afghanska armén och säkerhetsstyrkorna. Ändå var inte utsikterna för en militär seger alls goda, skriver årsboken.

– Försök har gjorts att få till stånd en dialog med talibanerna i Afghanistan, men såvida dessa inte bedömer sin position vara på väg att försvagas, är sannolikheten för en möjlighet till politisk uppgörelse med dem mycket liten. Det internationella samfundet är uppenbart trött på kriget, två NATO-länder har redan ensidigt dragit tillbaka sina trupper från Afghanistan och känslan att ”det är slut på spelet” kan väntas tillta under kommande tolv månader, skriver Sipriforskaren Tim Foxley.

Årsboken bedömer att det finns cirka 7 500 kärnvapenstridsspetsar i operativ beredskap, i åtta länder – USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike, Indien, Pakistan och Israel – varav nästan 2 000 är i högsta beredskap och kan utlösas inom några minuter.

De länder i världen som har högsta militära kostnaderna är i ordningsföljd USA, Kina som gått upp till andra plats, Frankrike, Storbritannien, Ryssland, Japan, Tyskland, Saudiarabien, Indien och Italien.

GUNNAR LASSINANTTI