Skriv ut
Mer än två decennier efter apartheidsystemets fall i Sydafrika lever många av landets lantarbetare fortfarande under förhållanden som påminner starkt om apartheids förtryck. Palmecentrets partnerorganisation TCOE stöttar fackförbundet CSAAWU som utlyst en strejk för att försöka ändra på situationen.

– Vår kamp handlar om att mänskliga rättigheter ska respekteras och att lantarbetare ska ha de rättigheter som slogs fast efter apartheids fall: rätt till anständiga lön, rätt att organisera sig, rätt att inte bli utnyttjade, säger Trevor Christians, generalsekreterare för CSAAWU.

Den del av jordbrukssektorn som fått mest internationell uppmärksamhet när det handlat om anställningsvillkor och arbetsförhållanden i Sydafrika, är vinindustrin. CSAAWU är bland annat engagerat i konflikten mellan anställda och arbetsgivare på Robertson Winery, knappt 20 mil från Kapstaden. Konflikten handlar i första hand om de låga och ojämna lönerna, men går betydligt djupare än så, och den har kommit att symbolisera missförhållandena inom delar av den sydafrikanska vinindustrin.

– Det som gör mig förbannad är att ägaren går ut i media och säger att vi får 6 000 rand i månaden. Det är ren lögn. Och det värsta är att ingen kontrollerar det, ingen ställer honom till svars. Han är storföretagare och makthavare och kan göra som han vill, säger Mgqwarushe, lantarbetare.

Han och Matthyse beskriver hur arbetsgivaren systematiskt använder hot och påtryckningar mot sina anställda, hur de ibland tvingas till obetald övertid genom att produktionslinan helt enkelt inte stannar när arbetsdagen borde vara slut. Hur de som har invändningar hotas med att de ska få sparken. Och när de anställda vid tidigare tillfällen har försökt protestera genom att organisera sig fackligt har arbetsgivaren svarat med olaglig lockout och utebliven lön.

De strejkande arbetarna kräver en fördubbling av lönen för att komma upp i något som liknar en rimlig nivå.

Matthyse och Mgqwarushe medger att även om alla arbetare är överens om att det är rätt att strejka så börjar moralen svikta. Efter nio veckor utan lön och med julen i antågande är det många som är desperata och som börjar prata om att de kanske måste gå tillbaka till arbetet trots allt, för att kunna överleva.

– Det är precis den desperationen som arbetsgivaren utnyttjar, säger Mgqwarushe.

Med ditt stöd kan TCOE hjälpa fler lantarbetare till frihet. Swisha valfritt belopp till 123 240 60 72 eller sms:a frihet till 72 456 för att skänka 100 kr. Tack!

Text och foto: Andreas Karlsson

 

Till toppen av sidan
Vår kamp handlar om att mänskliga rättigheter ska respekteras

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...