Ryssland: Utbildning för fackliga rättigheter

Rima Sharifullina har gått från att vara facklig aktivist till att bli arbetsrättsaktivist. 1989 var hon strejkledare i en fabrik i dåvarande Leningrad.

– Vi strejkade i 23 dagar för högre lön, bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö.

Efter en tid som fackföreningsaktivist studerade hon juridik och blev arbetsrättsjurist. Nu leder hon Labour School i St Petersburg, efterträdaren till Peterburgskaya Egida som tvingades lägga ner efter att ha stämplats som ”utländsk agent”. Lagen från 2012 riktar sig mot organisationer som får ekonomiska bidrag från utlandet och som enligt myndigheterna jobbar med politisk verksamhet.

– Jag vet inte vad regeringen hade emot vår organisation, kanske att Egida drev kampanj för att skydda gravida kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden, säger hon.

När Peterburgskaya Egida utpekades som ”utländsk agent” tog man saken till domstol och vann – men det ruckade inte på regeringen, som stod fast vid att svartlista Egida.

– Om du klassas som ”utländsk agent” måste du rapportera allt du gör till regeringen, du riskerar att behöva betala böter och även att hamna i fängelse, säger Rima Sharifullina när hon förklarar varför de kände sig tvingade att lägga ner.

Egida jobbade bland annat med rättsligt stöd till fackföreningar och andra medborgarorganisationer. I tre år kampanjade Egida mot arbetsgivare som avskedade gravida kvinnor. Egida blev också omskrivna när de häromåret stödde pilotfacket i en konflikt med arbetsgivaren kring avskedanden av piloter och kabinpersonal.

Den nya organisationen Labour School jobbar främst med utbildning och att främja samarbete mellan olika fackförbund.

– Vi får inte bidrag från utlandet, vi arrangerar möten och konferenser mellan fackförbund, NGO och sociala rörelser. Men trots att vi fokuserar på utbildning befinner vi oss fortfarande i riskzonen, många organisationer i Ryssland har stämplats som ”utländsk agent” bara för att ha arrangerat seminarier om mänskliga rättigheter. Att kritisera en lag vid ett seminarium kan räcka för att bli svartlistad.

Den ryska lagstiftningen mot extremism används också mot fackliga aktiviteter.

– Alla slags protester, även namninsamlingar för högre löner på ett företag, kan ses som extremism. Den här lagen slår mot arbetarna och mot vår yttrandefrihet, säger Rima Sharifullina.

Den ryska regeringens ambition att skapa en ny rysk stormakt lägger enligt henne en våt filt över det arbetsrättsliga arbetet.

– Regeringen säger till folk att om ni vill att vi ska vara en stormakt måste ni vara patrioter och ni får inte kräva bättre arbetsvillkor. Facken kläms mellan arbetarnas vilja att få bättre villkor och regeringens vilja att skapa en stormakt.

De stora fackförbunden samarbetar enligt henne med den ryska regeringen i denna konservativa trend.

– Det är som under Sovjettiden, regeringen bestämmer vad som är i människors bästa intresse, alla ska arbeta för regeringen och inte för individens bästa. Vi måste ha stabilitet för att kunna vara en stormakt, säger regeringen, och då är det ett problem om det demonstreras för bättre arbetsvillkor.

Text och foto: Ylva Säfvelin