Allt våldsammare strider i norra Burma

Runt årsskiftet utförde den burmesiska armén upprepade attacker på civila områden runt om i Kachinstaten i norra Burma. Enligt FN:s kontor för humanitära frågor (OCHA) har striderna mellan den burmesiska armén och den etniskt baserade väpnade gruppen Kachin Independence Army (KIA) eskalerat sedan början av 2018.

I januari dödades åtminstone tre civila i flygbombningar och artilleribeskjutning mot gruvsamhällen i Tanai, enligt ett nätverk av civilsamhällesorganisationer i Kachin. Fler dödsfall har rapporterats, men FN har inte fått tillträde till konfliktområdena för att själva kunna verifiera rapporterna, skriver OCHA.

En engelsklärare som vill vara anonym träffades av granatsplitter på julafton 2017 när hon befann sig i ett flyktingläger i staden Laiza i östra Kachinstaten.

— Först uppfattade jag inte att jag hade träffats, utan kände bara att det brände i nacken. Men så började blod rinna ut ur min mun, berättar hon.

Utsikterna för fred dåliga

Splittret från granaten, som slog ner i ett fikonträd intill vägen, hade gått in i nacken och borrat sig upp genom käken och slagit ut fyra tänder på henne. Ett par som passerade förbi hjälpte henne till sjukhuset.

– Jag hade nog inte överlevt om sjukhuset varit längre bort, säger läraren, som efter tre veckor på sjukhus i Kina är tillbaka i Laiza.

En medieorganisation, som stöttas genom Olof Palmes internationella centers stöd till medborgarjournalistik i Kachinstaten, rapporterade tidigt om händelsen. En man, som jobbar för medieorganisationen, säger att utsikterna för fred är mycket dåliga.

— Det finns inget solsken i Kachin. Vi försöker hoppas, men när man ser till verkligheten och det som händer så finns det inte mycket som tyder på att något blir bättre, säger han.

Civila i skottlinjen

Striderna i norr slår allra hårdast mot civila, särskilt de som redan fördrivits från sina hem och lever som internflyktingar, säger Richard Weir på Human Rights Watch.

– Båda sidor i konflikten har gjort sig skyldiga till övergrepp, men den burmesiska militärens hänsynslöshet och flagranta brist på respekt för mänskliga rättigheter och krigets lagar är väldokumenterad. Och efter det senaste årets etniska rensning av rohingyamuslimer i Rakhinestaten finns det inget som tyder på att militären har ändrat hur den strider, säger han.

Attackerna på civila områden har lett till stora demonstrationer i delstatshuvudstaden Myitkyina. I februari samlades tusentals människor och höll upp skyltar med text som “Sluta flygbomba civila” eller “NLD-regeringen måste bryta tystnaden kring inbördeskriget”.

Lärarinnan tackar Gud för att hon överlevde granatattacken i julas. Hon berättar att hon inte känner något hat mot burmeserna för det som inträffat: det är den förda politiken som är orsaken till att civila råkar illa ut, konstaterar hon.

— Men visst är jag skärrad. Nu när jag hör ett plötsligt eller högt ljud så känner jag skräck direkt.

Text: Axel Kronholm
Foto: Vilhelm Stokstad