Skriv ut

Förtrycket fortsätter i Burma, trots att det demokratiska partiet med Aung San Suu Kyi vann valet 2015. Över 70 000 av minoritetsbefolkningen rohingyas har tvingats fly sina hem efter att militären satt eld på deras hus och fler journalister och demokratiaktivister arresteras nu än tidigare, skriver Frida Perjus, Palmecentret.

I det första demokratiska valet i Burma på mer än 50 år vann det demokratiska partiet National League for Democracy, med frihetsikonen Aung San Suu Kyi som företrädare, en jordskredsseger.

Det var i november 2015 och förväntningarna på den nya, demokratiska, regeringen var skyhöga. Landet hade gradvis öppnats upp, tusentals politiska fångar hade släppts och mediacensuren hävts. Omvärlden svarade med att släppa de ekonomiska sanktionerna mot den före detta militärdiktaturen. Fredsförhandlingar med de etniska beväpnade motståndsarméerna hade inletts och flera vapenstilleståndsavtal var redan undertecknade.

Ingen kunde undgå att uppmärksamma den snabba förändringen som Burma genomgick. Plötsligt hade varenda människa i städerna mobiltelefon med internetuppkoppling. De gamla skruttiga taxibilarna som blivit reparerade säkert hundra gånger hade bytts ut mot moderna bilar från Tokyo. Det fanns bankomater i vartenda gatuhörn.

Vägar reparerades som aldrig förr, turister strömmade in från världens alla håll för att besöka de vackra pagoderna. Utländska företag etablerade sig i landet. Folket kunde öppet protestera mot förtryck. Nya dagstidningar ploppade upp som svampar i skogen. Det var som en saga.

Så vad hände sedan? Har förväntningarna på den nya regeringen ett och ett halvt år senare införlivats? Svaret är dessvärre nej. Burma styrs fortfarande av militären. Människors rätt att uttrycka sina åsikter fritt är fortfarande begränsade i lag och brotten mot mänskliga rättigheter fortgår.

I landets norra delar brinner fortfarande ett inbördeskrig. Den nya regeringen har inte lyckats med att skydda etniska och religiösa minoriteter. Den muslimska minoritetsbefolkningen rohingyas har utsatts för så allvarliga övergrepp att FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Burma, Yanghee Lee, har kallat det för brott mot mänskligheten.

Fler än 70 000 rohingyas har tvingats fly sina hem efter att militären satt eld på deras hus, våldtagit kvinnor och mördat barn. Trots det har regeringen vägrat att låta oberoende observatörer, journalister och till och med hjälporganisationer att ta sig in i området.

Yttrandefriheten begränsas allvarligt under en lag som förbjuder »förtal« och fler journalister och demokratiaktivister har arresterats under denna lag sedan Aung San Suu Kyi tillträdde än under den före detta regimen.

Den demokratiska delen av regeringen och Aung San Suu Kyi har begränsad makt att påverka utvecklingen. Enligt grundlagen står militären över det civila styret. En fjärdedel av parlamentsledamöterna är tillsatta av militären som också besitter tre av de viktigaste ministerposterna.

Men detta faktum kan inte ge hela förklaringen till Aung San Suu Kyis anmärkningsvärda agerande. Hennes bristande försvar av rohingyas är svårt att förklara och omöjligt att försvara.

Burmas folk har kämpat för demokrati och rättvisa under många år. Nu behöver landet fred, frihet — och hopp om en bättre framtid.

Text: Frida Perjus, handläggare Palmecentret

Krönikan är tidigare publicerad i Dagens Arena

Publiceringsdatum: 2017-04-10

Till toppen av sidan
Yttrandefriheten i Burma begränsas allvarligt under en lag som förbjuder »förtal«.

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...