Skriv ut

Community House är en historisk plats. Det var här den sydafrikanska fackföreningsrörelsen tog några av sina första stapplande steg under åttiotalet. Huset har status som kulturminnesmärke och en plakett visar att den brandgula byggnaden med grönt tak inte är vilket hus som helst. Närmre 100 delegater från sjutton organisationer från lika många länder i Afrika möttes här den 15-16 juni för att bilda det afrikanska nätverket för hushållsarbetare.

Första mötet med nätverket för hushållsarbetare i SydafrikaFoto: Mikael Leyi

Stämningen är hög. Sång och dans bryter ut hela tiden. Rummet är fyllt av den där lyckliga känslan av att man kommit längre än man trott och åstadkommit mer än man drömt om. Det är vinter i Kapstaden och vinden ligger på. Det är kyligt men soligt. Luften fylld av doften och fukten från havet. Det är en bra dag och en lämplig plats för de två dagar som väntar. Då historia ska skrivas.

För kampen om arbetarnas rättigheter i hemmen har bara börjat. I de allra flesta länder i världen har man en mycket lång väg att gå. Det handlar ofta om att över huvud taget få gehör för det faktum att hushållsanställda utför ett arbete och är anställda av en arbetsgivare. Att de inte är tjänare eller en del av familjen och inte tillhör huset. Detta är givetvis centralt då rättighetskränkningar av hushållsarbetare är vanligt förekommande. Sexuella trakasserier är regel snarare än undantag, arbetet är inte sällan oavlönat och möjligheterna till formellt stöd är få. Det faktum att hushållsarbete är så vanligt förekommande och, i de flesta länder, återfinns inom alla samhällsklasser är en tänkbar anledning till att dessa arbetare sällan omfattas av arbetsrättslagstiftning, minimilöner eller andra institutionella skyddsnät. Ofta behöver de fackföreningsledare som själva har hushållsarbetare övertygas om att de i denna relation är arbetsgivare och att deras anställda har rättigheter. En många gånger personlig resa och intressekonflikt.

Har man väl avancerat i denna strid om synen på det arbete som utförs kommer nästa stora utmaning; att övertyga de som arbetar i ett hem om att de är just arbetare. Sedan övertyga dem om att det bara är genom att organisera sig och våga utmana den beroendeställning de befinner sig i som det är möjligt att vinna sina rättigheter, få högre lön och ett självständigare liv. Organiseringsgraden bland hushållsarbetare är följaktligen otroligt låg och ligger högt räknat mellan en till två procent av arbetskraften globalt. Detta i en sektor som anställer någonstans mellan 50-100 miljoner arbetare världen över.

Sydafrika är ett föregångsland i sammanhanget och South African Domestic Service and Allied Workers Union (SADSAWU) har, efter en krokig framväxt, lyckats engagera närmre 25 000 medlemmar. Antalet hushållsarbetare i landet beräknas till 1,2 miljoner så det är fortfarande en väg att gå. I Indonesien är motsvarande siffra 2000 medlemmar på en arbetsstyrka om närmre 10 miljoner. Siffrorna är antingen nedslående eller uppmuntrade, eftersom möjligheterna för fackföreningsrörelsen att växa sig stark är mycket stor.

ADWN-loggaI hallen till Community House diskuteras först de riktlinjer som ska styra organisationen. Sedan väljer varje region, uppdelade efter språk och geografi, tre representanter var till en arbetskommitté. Denna åläggs att i sin tur välja en ledning och slutligen antas en deklaration. När banderollen faller från taket för att markera att nätverket lanserats stiger jublet och sången och dansen verkar inte vilja sluta.
Att det afrikanska regionala nätverket kan bildas har sin grund i att hushållsarbetarnas eget internationella nätverk (IDWN) såg dagens ljus för snart fem år sedan. Elizabeth Tang som är internationell koordinator för nätverket berättar att idén föddes under ett möte mellan hushållsarbetarorganisationer från Sydafrika, Trinidad and Tobago, Nepal, Indonesien, Holland och USA i juni 2008 i samband med det årets ILO konferens.

– På kort tid har vi växt mycket och i dag ingår 29 organisationer och fackförbund i nätverket vilka representerar ett medlemskap av 198 000 medlemmar, säger Elizabeth Tang.

Den 26-28 oktober hålls den första kongressen i Montevideo. Inför kongressen formerar sig regionerna för att vara bättre förberedda på de beslut som ska fattas.

– Man är engagerad, hängiven och fylld av framtidstro. Den första stora vinsten kom så snabbt och var så oväntad och den vågen kan man rida länge på.

Text och foto: Mikael Leyi

————————————-

Mötets deklaration (PDF)

Artikel från april: Sydafrika Hushållsarbetarnas kamp för fackliga rättigheter

Publiceringsdatum: 2013-07-16

Till toppen av sidan
På kort tid har vi växt mycket och i dag ingår 29 organisationer och fackförbund i nätverket vilka representerar ett medlemskap av 198 000 medlemmar. - Elizabeth Tang.

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...