Skriv ut

Som 25 år ung rom har Brisilda Taço lyckats med att lyfta upp frågan om romernas situation på den politiska dagordningen i Albanien. Det är en svår situation, präglad av fattigdom och diskriminering. Samtidigt finns tecken på en viss förbättring, med fler unga romer som går i skolan och studerar på universitetet.

Brisilda Taço kämpar för romers rättigheterBrisilda Taço är en av få romer i Albanien med universitetsexamen. Sedan hon gick ut universitetet har hon arbetat på den internationella organisationen OSSE:s kontor för demokrati och mänskliga rättigheter i landet. Där har hon haft hand om frågor som rör mänskliga rättigheter, inte minst bland romer. Brisilda Taço ser det som sitt personliga ansvar att kämpa för den romska frågan, berättar hon.

– Mitt engagemang för romers rättigheter är något som jag har hållit på med sedan barnsben. Det började med att det öppnades ett center som jobbade för romers rättigheter. Det drevs med hjälp av Olof Palmes Internationella Center. Jag växte upp i det centret, min pappa var en av ledarna där och jag fick följa med på olika möten redan som liten. Jag lekte kanske inte lika mycket som andra barn i min ålder gjorde, men jag visste å andra sidan att jag gjorde något som jag brydde mig om och som låg mig varmt om hjärtat. Jag gjorde något åt romernas situation i mitt land, säger Brisilda Taço.

Som ung romsk kvinna fick hon utstå en hel del kritik för sitt politiska engagemang, mycket på grund av att hon var ogift. Gliringar om att hon “började bli gammal” och “borde stadga sig och skaffa barn” var vanliga och hon kände under vissa perioder en brist på stöd från andra romer i Albanien.

–Mina föräldrar var så pass progressiva att de ville att jag skulle studera vidare och växa upp och bli en självständig person med möjligheten att göra vad jag vill, i stället för att ha en redan utstakad framtid som hemmafru. Och det här är något som inte ses som helt okontroversiellt i det romska samhället, säger hon.

Jämfört med för tio år sedan har situationen för romer i Albanien förändrats till det bättre, med små steg framåt. I dag är det fler romska barn som får gå i skolan och det finns även fler romska studenter vid universiteten.

– Vi har också unga albanska romer som arbetar inom oberoende organisationer i landet och alldeles snart kommer det finnas romer bland tjänstemännen på olika departement. Men denna positiva utveckling innebär inte att diskrimeringen av romer har upphört, långt ifrån, säger hon.

I Albanien finns ingen strategi från statligt håll för att inkludera romerna mer i samhället, berättar Brisilda Taço. En nyckelfaktor till förbättring skulle vara att romerna behandlades lika och rättvist på arbetsmarknaden. Lyckas man få bukt med diskrimineringen som finns nu går det att bekämpa fattigdomen, menar hon.

– Än idag finns det romska barn som tigger på gatorna. Levnadsförhållandena för de flesta av Albaniens romer är långt under standard och oftast bor de i olika läger som de själva har byggt upp. Romerna möter dagligen diskriminering inom områden som utbildning, bostad, jobb, sjukvård med mera, säger Brisilda Taço.

I takt med att hennes ansikte och namn har figurerat mer i media, har fler och fler romer insett att Brisilda Taço har gjort mycket för att förbättra romers situation i samhället.

– Många som förr uppmanade mig att gifta mig och släppa politiken, uppmanar mig i dag att fortsätta och att aldrig gifta mig. Min högsta dröm är att bli romernas första representant i det albanska parlamentet. Det skulle nog vara ett stort steg i rätt riktning för alla romer i Albanien, säger hon.

Text och foto: Jasmin Boroumand

 

Publiceringsdatum: 2014-03-07

Till toppen av sidan