Skriv ut

Efter 23 år i exil flyttade Thaung Htun tillbaka till Burma i början av 2013. Han leder Institute for Peace and Social Justice, en organisation som arbetar för mänskliga och fackliga rättigheter med stöd av Palmecentret.

Thaung Htun. Foto: John RunesonThaung Htuns flykt från Burma skedde i samband med de stora demonstrationerna i landet 1988. Minst en miljon människor demonstrerade i Rangoon mot militärjuntan. De bemöttes med militärt våld och tusentals demonstranter miste livet.

– Jag var läkare på ett av de största sjukhusen i Rangoon och var med när kropparna började komma in till sjukhuset, säger Thaung Htun.

Thaung Htun hade demonstrerat tidigare, som student på 1970-talet. Nu gick han med i oppositionsrörelsen och tvingades att fly från Rangoon österut i Burma. Livet som oppositionell innebar en ständig livsfara och för 23 år sedan tog sig Thaung Htun via Thailand till USA. Där har han varit aktiv i oppositionen som ledamot i Burmas exilregering, National Coalition Government of Burma.

Burmas militärregim har länge varit känd som en av världens mest repressiva. Men under de senaste åren har trycket lättat en aning. Det har exempelvis blivit lagligt att starta fackförbund eller andra icke-statliga organisationer.

– Det finns en öppning här där vi kan bidra med någonting. Når demokratiseringen tillräckligt långt kommer det bli väldigt svårt för konservativa krafter att vända tillbaka till hur det var förut, säger Thaung Htun.

Han tror att regimen har inlett demokratiseringen som ett nödvändigt ont. Efter den arabiska våren var militärjuntan orolig för att folket också skulle gå ut på gatorna, som de gjort så många gånger förut i Burmas moderna historia.

– Och Kinas inflytande växer sig allt starkare. De styrande i Burma har inte folkets bästa för ögonen. Men de är nationalister och bryr sig om Burmas självständighet gentemot omvärlden. Och för att inte helt hamna i händerna på Kina måste regimen bli mer accepterade i väst. Det är därför som de har börjat frige politiska fångar, säger Thaung Htun.

Än så länge är Burma ingen demokrati, menar han. Men det är möjligt att gå åt det hållet.

– Hur demokratiskt Burma ska bli är upp till folket. Landet förändras, men vi måste vara delaktiga i den processen. Vi kan inte lita på att regimen tar tillvara våra intressen. Nu gäller det att nå fram till ett rättssäkert system där folket är politiskt representerat, där vi har allmän rösträtt och grundläggande mänskliga rättigheter. Väldigt mycket arbete återstår att göra, säger Thaung Htun.

Text och foto: John Runeson

Publiceringsdatum: 2013-11-06

Till toppen av sidan
Det finns en öppning här där vi kan bidra med någonting. Når demokratiseringen tillräckligt långt kommer det bli väldigt svårt för konservativa krafter att vända tillbaka till hur det var förut. - Thaung Htun

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...