Skriv ut

Burmas regering har uppmärksammats de senaste åren för att ha frigivit många av landets politiska fångar. Det räknas som en orsak till att EU i april 2013 lyfte alla sanktioner mot Burma utom vapenembargot. En av de som frigavs i samband med att USA:s president Obama besökte landet i november förra året var U Myint Aye.

U Myint Aye och kollegor vid Human Rights Defenders and Promoters.U Myint Aye leder Association of Human Rights Defenders and Promoters (HRDP), en av de organisationer som Palmecentret samarbetar med i Burma. Organisationen har i många år främjat mänskliga rättigheter i ett land där till och med begreppet mänskliga rättigheter har varit förbjudet.

– Nu befinner vi oss i en sorts reformprocess. Men fattigdomen är stor och kränkningar av de mänskliga rättigheterna är utbredda, säger U Myint Aye.

Femtio års isolering från omvärlden och en ökänd militärjunta vid makten har gjort att många burmeser inte är medvetna om sina rättigheter, menar han. Därför är en viktig del av HRDP:s arbete att sprida information.

– År 2000 tryckte vi upp FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och delade ut på stan. Då var det helt tabubelagt att prata om mänskliga rättigheter. Men det räcker inte med att informera, människor entusiasmeras inte av det. Vi måste också arbeta praktiskt, säger U Myint Aye.

HRDP arbetar bland annat med frågor som tvångsarbete, trafficking och så kallad landgrabbing eller konfiskering av mark. Det senare är ett stort problem i Burma som är rikt på naturresurser som ännu inte har exploaterats. Regimen vill ha mark att erbjuda utländska företag och med jämna mellanrum rapporteras om hela byar som tvingas på flykt efter att marken har blivit konfiskerad. Med eller utan ersättning.

För en bonde som blivit bestulen på sin mark kan det vara i stort sätt omöjligt att ensam driva en juridisk process. Därför hjälper HRDP till.

U Myint Aye. – Vi kan exempelvis fylla i blanketter och se till att de skickas till rätt instanser, eller driva målen upp i domstol, säger U Myint Aye.

Det burmesiska rättssystemet är oöverskådligt och nyckfullt, något som U Myint Aye har personlig erfarenhet av. Åtta gånger har han suttit i fängelse i sammanlagt tretton år. Den senaste domen var på livstid – plus åtta år. Från den benådades han när Obama besökte Burma men han tar inget för givet. U Myint Ayes fru har fortfarande en packad väska med ett ombyte och en tandborste redo för nästa gång U Myint Aye eventuellt blir fängslad.

– Regimen har använt de politiska fångarna som en sorts betalning gentemot väst, för att få tillgång till bistånd och slippa sanktioner, säger U Myint Aye.

Men många av de politiska fångar som har frigivits kan sättas i fängelse igen för minsta förseelse, berättar han. De är bara villkorligt frigivna. Själv kan U Myint Aye fängslas om han så bara går över gatan utan att göra det på ett övergångsställe. Regimens många frigivanden skulle alltså kunna tas tillbaka om situationen blev en annan.

– Den förändring som skett under de senaste åren har varit toppstyrd och planerad. Men det finns de inom militären och regimen som vill vända utvecklingen. Problemet är att det inte finns några verktyg för att förhindra att de gör det, säger han.

I Arakanstaten i västra Burma är den muslimska minoriteten Rohingyas utsatt för förföljelser och våld, något som bland annat Human Rights Watch rapporterat om. I mars utspelades en massaker på muslimer i staden Meiktila i centrala Burma. U Myint Aye tror inte att det är en slump att våldet stegras just nu.

– Sannolikt underblåser ”hökar” inom militären de här konflikterna. Om det är oroligt får de lättare att motivera en stark militär, säger U Myint Aye.

Men militären är i jämförelse med de flesta andra länder fortsatt stark i Burma. Den civila regering som tillträdde 2010 och formellt bytte ut militärregimen, består av gamla generaler i civila kostymer. Och militären har enligt konstitutionen tillgång till 25 procent av platserna i parlamentet där det behövs en majoritet på 75 procent för att skriva om konstitutionen. Dessutom innehar regeringspartiet, USDP, 60 procent av platserna i parlamentet sedan det riggade valet 2010.

– Makten att göra genomgripande förändringar ligger i händerna på militären, precis som den alltid har gjort. Ett av de största hoten mot mänskliga rättigheter i Burma i framtiden är konstitutionen. I nuläget finns ingenting som garanterar att de senaste årens reformer får vara kvar, säger U Myint Aye.

Text: John Runeson
Foto: Frida Perjus och John Runeson

Publiceringsdatum: 2013-06-19

Till toppen av sidan
Regimen har använt de politiska fångarna som en sorts betalning gentemot väst, för att få tillgång till bistånd och slippa sanktioner. - U Myint Aye

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...