Skriv ut

Burmas president Thein Sein avslutade nyligen sin första turné i Europa. Inför det riggade parlamentsvalet 2010 utsågs han av militärregimen att efterträda den före detta diktatorn Than Shwe. Sedan dess har flera avgörande reformer genomförts. Läs Palmecentrets handläggare Frida Perjus krönika som även har publicerats i Dagens Arena.

Hundratals politiska fångar har släppts, ledaren för demokratirörelsen Aung San Suu Kyi har fått en plats i parlamentet, förhandscensuren av media har upphävts och vapenstillestånd har skrivits eller förnyats med flera av de etniska beväpnade motståndsrörelserna. Som svar på utvecklingen har omvärlden suspenderat de ekonomiska och politiska sanktionerna mot landet, skrivit av en stor del av landets statsskuld, ökat biståndet samt bjudit in den tidigare pariaregimen till det internationella samfundets finrum.

Men trots reformer som överraskade omvärlden kvarstår avgörande hinder för att Burma ska utvecklas mot en hållbar demokrati. Ett inbördeskrig rasar mellan regimens armé och motståndsrörelsen i Kachinstaten i norra Burma vid gränsen till Kina.

Omkring 100 000 civila har tvingats på flykt på grund av kriget och den lokala befolkningen utsätts för övergrepp i form av bland annat tvångsarbete, rekrytering av barnsoldater och systematiska våldtäkter. Och i västra Burma har ytterligare omkring 100 000 människor tvingats på flykt till följd av konflikter mellan den buddhistiska majoritetsbefolkningen och den muslimska minoritetsgruppen rohingya.

Rohingyafolket beskrivs av FN som ett av världens mest förtryckta folk och har inga medborgerliga rättigheter i Burma.

Trots de blödande konflikterna bjöds Thein Sein till Europa för att inte bara diskutera fredsprocessen utan även utländska investeringar. När han besökte Norge fick han inblick i norsk telekomteknologi, och om Norge får den mobillicens som de har sökt i Burma kan det bli en mycket lönsam affär. Burma utgör en stor marknad med 60 miljoner invånare där en övervägande majoritet i dag saknar tillgång till mobiltelefoni.

Än så länge saknas tillräckliga institutionella ramverk för att kunna garantera att utländska investeringar inte kommer att hamna i fel händer. Norge borde påminna sig om att Burma är ett av världens mest korrupta länder.

Var det då fel av Norge att bjuda in Thein Sein? Det är givetvis principiellt bra med dialog, men tydliga krav måste ställas på motprestationer. Norge är ledande i den internationella fredsfond som ska stödja implementeringen av avtalen om vapenstillestånd i Burma. Fredsförhandlingarna är hårt kritiserade av oppositionella och organisationer i civilsamhället för att inte vara transparenta och inkluderande. Till exempel är kvinnor underrepresenterade i fredsprocesserna och i en del sammanhang finns inga kvinnor med alls. Konflikterna mellan etniska grupper och regimens armé har pågått i över femtio år och kräver politiska, långsiktiga lösningar.

Vapenstilleståndsavtalen som har tecknats under Thein Seins styre kritiseras för att vara begränsade till något som liknar rena affärsuppgörelser mellan regimen och olika etniska motståndsrörelserna: de etniska motståndsrörelserna erbjuds kontroll över handel med naturresurser i vissa regioner i utbyte mot att de lägger ner vapnen mot regimens armé. Detta istället för att ta itu med de grundläggande problemen.

Den nuvarande grundlagen, som president Thein Sein var med och tog fram, är ett direkt hinder mot landets demokratiska utveckling. Den garanterar militären 25 procent av platserna i parlamentet och gör det omöjligt för Aung San Suu Kyi att bli vald till landets president. Dessutom är frågor om etniskt självbestämmande och minoritetsrättigheter uteslutna, vilket riskerar att sätta krokben för en hållbar fred.

Efter Thein Seins Europaturné har omvärlden inte många påtryckningskort kvar att använda för att se till att Burma utvecklas till en verklig demokrati. Det borde man ha tänkt på innan man skickade inbjudan.

Text: FRIDA PERJUS,  Burmahandläggare på Olof Palmes Internationella Center

Krönikan publiceras samtidigt i Dagens Arena

 

Burmas officiella namn är Myanmar. Burma är det till ytan största landet på det sydostasiatiska fastlandet.
Invånare: 55-60 miljoner
Statsskick: presidentrepublik
BNP/capita:1 325 USD (2011) vilket kan jämföras med Sveriges BNP/capita som är 40 705 USD (2011).
Burma rankas i FN:s Human Development Index (2011) som nummer 149 bland 187 länder (direkt efter Östtimor och Angola).

Publiceringsdatum: 2013-03-18

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...