Skriv ut

Folkräkningen som nu genomförs i Burma – med stöd från Sverige – riskerar att spä på de etniska konflikter som finns i landet. Det skriver Palmecentrets Frida Perjus i Dagens Arena.

Just nu genomförs den första folkräkningen i Burma på över trettio år. Den stöds av FN och ytterligare några länder – Sverige är ett av dem. Men människorättsgrupper, däribland Palmecentret, har varnat för att folkräkningen riskerar att spä på de etniska konflikter som finns i landet. Samma dag som den inleddes utbröt också oroligheter runtom i Burma.

Kritiken handlar om att folkräkningen inte bara räknar människor. Den kartlägger också etniciteter.

Det i sig behöver inte vara ett problem i Burma. Men myndigheterna använder en lista från 1980-talet som inte stämmer överens med hur de etniska minoriteterna identifierar sig själva. Och så finns etniciteter som över huvud taget inte är med på listan. Som den diskriminerade och förföljda minoritetsgruppen rohingya.

– Folk är rädda för att denna kategorisering och folkräkning är ett sätt att minska antalet personer med etnisk bakgrund, så att de etniska partierna får färre representanter i parlamentet. Det finns en risk att ”blandade” eller inte ”rena raser” kommer att nedgraderas i sina rättigheter, säger den 26-åriga människorättsaktivisten och före detta politiska fången Wai Wai Nu som själv är rohingya.

Den muslimska minoriteten rohingya har länge diskriminerats i Burma. Men på senare år har förföljelserna förvärrats. I juni 2012 blossade en konflikt upp i Arakanstaten i västra Burma mellan den buddhistiska majoritetsbefolkningen och rohingyas. Konflikten har framförallt drabbat de senare. Och i dag lever över 140 000 rohingyas i flyktingläger, under mycket svåra förhållanden.

FN beskriver rohingyas som en av världens mest utsatta folkgrupper. De erkänns inte av Burmas regering som betecknar dem som illegala flyktingar från Bangladesh, trots att det finns bevis på att de har levt i Burma i flera generationer. Den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch anser att det pågår etnisk rensning i landet.

Sedan Burma blev självständigt från britterna 1948 har landet präglats av inbördeskrig mellan den burmesiska armén och olika etniska beväpnade motståndsgrupper. Det har kallats världens längsta inbördeskrig.

Fredsförhandlingar mellan den burmesiska armén och de flesta etniska väpnade grupper inleddes 2012. Men striderna mellan den burmesiska armén och den etniska gruppen i Kachin- och norra Shanstaten fortsätter, liksom allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Människorättsorganisationer rapporterar om våldtäkter, tvångsförflyttningar, tvångsarbete och godtyckliga arresteringar.

Mot den bakgrunden är det olyckligt att folkräkningen genomförs med en illegitim indelning av de etniska minoriteterna. Förmodligen kommer den färga utvecklingsarbetet i landet i decennier. Och i så fall riskerar den att befästa rasismen och konflikterna i Burma. Sverige måste i fortsättningen vara mer lyhörda för de risker som människorättsorganisationer lyfter och inta en mycket tydligare position mot den pågående etniska rensningen i landet.

Text: Frida Perjus, handläggare för Asien på Olof Palmes Internationella Center

Krönikan är publicerad i Dagens Arena

Publiceringsdatum: 2014-04-07

Till toppen av sidan
Folk är rädda för att denna kategorisering och folkräkning är ett sätt att minska antalet personer med etnisk bakgrund, så att de etniska partierna får färre representanter i parlamentet." Människorättsaktivisten och före detta politiska fången Wai Wai Nu.