Skriv ut

Inbördeskriget i norra Burma har härjat i över ett halvt sekel. Många av militärens övergrepp går obemärkt förbi. Men aktivister försöker – med stöd från Palmecentret – dokumentera brotten för att kunna driva på förändring.

Sedan striderna i Kachin bröt ut igen, efter ett långt eldupphör, har över 100 000 människor fördrivits från sina hem. Så sent som i slutet av 2017 och början av 2018 skedde upprepade attacker på civila områden, där den burmesiska militärens artilleri och flygvapen dödade åtminstone två civila och spred skräck i samhällen runt om i Kachinstaten.

För 24-åriga John Seng Lat Aung som jobbar för Humanity Institute är det svårt att hinna ikapp med rapporteringen – människorättsbrotten är så många och utspridda.

Laiza, Myanmar 20180122 John Seng Lat Aung, 24 år, från organisationen Humanity Institute. Photo: Vilhelm Stokstad / Kontinent

– Vi undersöker brott mot mänskliga rättigheter och sammanställer rapporter för att sedan försöka utkräva ansvar och bidra till förändring, säger han.

Står på minoriteternas sida

Det handlar om en rad olika övergrepp och brott: våldtäkt, dödande av civila, tortyr, godtyckliga gripanden, markstölder och så vidare. Många av fallen äger rum i den pågående väpnade konflikten mellan den burmesiska militären och etniskt baserade väpnade grupper såsom Kachin Independence Army.

Med stöd från Olof Palmes internationella center jobbar Humanity Institute även med utbildning för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter och juridik. Man erbjuder även juridisk hjälp till människor som åtalas under landets repressiva lagar. John Seng Lat Aung har jobbat på organisationen i snart tre år. Det var när han studerade på universitetet i Myitkyina, huvudstad i Kachinstaten, som han fick upp ögonen för deras arbete.

– Deras research hade gott rykte och jag har alltid varit intresserad av sådant arbete, så när det öppnade sig en plats där sökte jag den direkt, säger han.

John Seng Lat Aung är född i gruvstaden Hpakant som blivit ökänd för sina jadefyndigheter och de usla arbetsförhållanden som råder i gruvorna. I början av året reste han tillbaka till sin hemstad för att forska om alla gruvarbetare som dött där.

– Säkerheten är usel, så det är många som dör i jordskred, men också många som skjuts av polisen. Polisen ska ju skydda oss medborgare, men i stället skyddar de gruvföretagen och -ägarna. Det är ett laglöst samhälle i Hpakant. Urbefolkningen och gruvarbetarna har inga rättigheter.

Vill ställa makten till svars

Hösten 2017 sköt polis i Hpakant ihjäl nio människor och skadade 20 arbetare när de drabbade samman med polisen. Men varken myndigheterna eller företagen har ställts till svars, berättar John Seng Lat Aung.

– Vi vill samla information och genom vår rapportering visa hur den här bristen på rättssäkerhet, och bristen på politik som gynnar lokalbefolkningen, leder till att oskyldiga människor dör, säger han.

John Seng Lat Aung känner att han har ett viktigt arbete.

– Många känner till att det är illa i Hpakant, men vad som nu behövs är bevis så att vi kan lära oss något och analysera och förstå varför det ser ut som det gör och vad man kan göra för att förändra, säger han.

Trots att regeringen i Burma har stått värd för flera fredskonferenser sedan Aung San Suu Kyis tillträde tror John Seng Lat Aung att freden fortfarande är långt borta.

– Striderna pågår ju för fullt. Jag tror tyvärr att det dröjer innan vi når något som kan kallas för fred. Vi vill inte ha ett nytt eldupphöravtal som inte förändrar något, då riskerar det bara att sluta i mer konflikt. Fred handlar om något större, om rättigheter, rätt till liv, utbildning, och så vidare. Och dit är det ännu långt kvar.

Text: Axel Kronholm

Foto: Vilhelm Stokstad

Läs även Allt våldsammare strider i norra Burma

Publiceringsdatum: 2018-04-05

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...