Skriv ut

Förändringens vindar blåser i Himalaya. I Nepal stöps politiken om från grunden. Framtiden för detta bergsland, inklämt mellan Indien och Kina, är oviss. Men optimismen spirar. Inte minst därför att det tio år långa inbördeskriget är slut. Den maoistiska gerillan har lagt sina vapen på hyllan och ombildat sig till ett politiskt parti.

FN finns på plats i huvudstaden Kathmandu och ansvarar under ledning av svenskan Lena Sundh för avväpningen. Dessutom har kung Gyanendra, som införde ett kortlivat monarkistiskt envälde 2002, tvingats till reträtt. Han har fått återlämna styret till valda politiker och fått sin makt beskuren. Mot denna dramatiska bakgrund är flerpartisystemets roll viktigare än någonsin. Syftet med projektet är just att stärka den parlamentariska demokratin.

Nepal styrs för närvarande av en partiallians, där kongresspartiet är störst följt av kommunistpartiet CPN-UML. I november 2005 undertecknade alliansen en överenskommelse med den maoistiska rörelsen CPN-M. Det banade väg för freden. Den maoistiska ledningen påstår också att man genomgått en ideologisk förändring och numera accepterar flerpartisystem och pressfrihet. Trots att det finns röster som tvivlar på vad maoisterna egentligen vill, har rörelsen upptagits som en del av alliansen. Maoisterna har till och med erbjudits plats i den sittande övergångsregeringen. Skälet är förstås att samtliga partier är måna om fred, efter ett krig som kostat 12 000 människor livet och där över 1000 personer fortfarande är försvunna.

Rojalister motståndare till partialliansen

Men det finns också en gemensam motståndare till den breda partialliansen, nämligen monarkin och de rojalistiska stödtrupperna. I april 2006 skedde den största demonstrationen någonsin i Nepals historia. Två miljoner människor tågade på gatorna och tvingade den impopulära kungen att ge upp sitt inflytande. Från svensk horisont – där monarkin enbart är ceremoniell – kan det vara svårt att förstå de starka känslor som kungamakten väcker i Nepal. Men landet har en flerhundraårig tradition av feodal överhöghet och exploatering av fattiga landsändar. Mot detta har människor rest sig. De folkliga revolterna är inte anti-kapitalistiska utan just anti-feodala.

I detta tillspetsade läge – fyllt av både förhoppningar och oro – har Palmecentret stött seminarier där företrädare för de politiska partierna i alliansen diskuterat landets framtid. Nu planeras också nästa konferens. Projektkoordinator i Nepal är den tidigare ministern Rakam Chemjong. Vi träffas i en lummig park i centrala Kathmandu. På gatan utanför åker lastbilar förbi fyllda av ungdomar med röda fanor som skanderar mot kungen. Men Rakam Chemjong betonar att det viktiga i dagsläget är att samla nationen och uppnå stabilitet.

– Den stora framtidsfrågan är ett restaurera staten och anta en ny konstitution. Det finns ett starkt folkligt stöd för flerpartisystemet. Hur det sedan blir med kungamakten får vi ta ställning till senare. Antingen inför vi republik eller så behåller vi kungen som symbol, ungefär som i Sverige. Men någon makt ska han aldrig mer få, säger Rakam Chemjong.

Konferensen som Palmcentret stödde arrangerades den 5-6 december förra året. Över 50 representanter från partierna i alliansen och dess sidoorganisationer deltog. Det övergripande temat var ”inkluderande demokrati”. Detta uttryck har blivit en slogan som förenar partierna i alliansen.

Kvinnor systematiskt underordnade

Bakgrunden är ambitionen att involvera hela folket i styret. Fram till nu har stora grupper befunnit sig utanför den politiska arenan. Kvinnor är systematiskt underordnade. Lönen är ungefär hälften av männens och det är vanligt med våld mot kvinnor, inte minst i hemmen. Samtidigt innebär de traditionella normerna att det i princip är omöjligt för kvinnor att skilja sig. Kastsamhället är en realitet. Daliter och andra grupper av låg kast utsätts för diskriminering och återkommande övergrepp. Klassklyftorna är djupa, både mellan olika grupper på arbetsmarknaden och mellan stad och land. Djupast är fattigdomen i avlägsna byar i bergsområden. För det mesta saknas elektricitet och ofta finns inte vägar till byarna. I Nepal finns vidare ett hundratal minoritetsgrupper, som ofta talar egna språk och omfattar egna religioner. I de södra delarna av landet har minoritetsgrupper använt våldsaktioner för att protestera mot långvarigt förtryck. Men nu är allianspartiernas ambition att hela folket ska inkluderas i den demokratiska omvandlingen – kvinnor, daliter, arbetare, landsbygdsbefolkning och minoritetsgrupper. Exakt hur detta ska gå till är oklart, men en central ingrediens är att förändra statsstrukturen och göra om landet till en federation där regionerna får ökat självstyre.

– Hur många regioner ska det finnas inom federationen? Vad ska de själva få besluta om? Hur ska minoritetsgrupperna garanteras inflytande? Sådana frågor diskuterar vi i partiöverläggningarna, säger Rakam Chemjong.

En annan fråga som togs upp vid partikonferensen i december handlade om kvotering av kvinnor till beslutande församlingar. Sverige, med hög kvinnlig representation i regering och riksdag, framställdes som en förebild. Parlamentet i Nepal har tagit intryck av diskussionen och beslutat att minst en tredjedel av de framtida ledamöterna ska vara kvinnor. Beslutet gäller också för styrande församlingar inom politiska partier, folkrörelser och fackföreningar. Även inom dessa organisationer blir man nu tvungen att förändra sammansättningen av styrelserna så att minst en tredjedel av ledamöterna blir kvinnor.

Valsystemet ska förändras

Ytterligare en fråga som diskuterades vid konferensen var den parlamentariska valproceduren. Klart är att valsystemet kommer att förändras i samband med att landets konstitution skrivs om. Ett system man sneglar på är det tyska, som förenar parlamentarism och federalism. Ett annat förslag är att parlamentet ska utvidgas från tidigare 205 till 300 delegater för att skapa ett starkare folkligt underlag.

– Projektet som Palmecentret stödjer är oerhört betydelsefullt. Just i detta läge behövs stöd till partiöverläggningar inom alliansen. Landets politiska struktur håller på att stöpas om och det är viktigt att det finns en enighet kring förändringarna. Det skapar långsiktighet, säger Rakam Chemjong.

En av dem som deltog vid konferensen i december var Kent Härstedt, socialdemokratisk riksdagsledamot och en av de ansvariga för projektsamarbetet.

– Vi har stärkt den gemensamma arenan för de politiska partierna. Projektet har startat vid precis rätt tidpunkt. Nu om någonsin behöver parlamentarismen stärkas i Nepal, säger Kent Härstedt.

Text och bild: Mats Wingborg

 

Fakta om Nepal:

Yta: 147 181 kvadratkilometer (dvs ytan är en tredjedel av Sveriges).

Berg: åtta av världens tio högsta berg ligger i Nepal.

Befolkning: 28,2 miljoner invånare.

Medellivslängd: 60 år.

Religion: de flesta invånare är hinduer, men det finns också många andra religioner i landet.

BNP per capita (PPP-mått): 1 500 dollar.

Projekt: Palmecentret driver projektet i samarbete med Vif (Vänsterns Internationella Forum) samt kongresspartiet och CPN(UML) i Nepal.

Publiceringsdatum: 2007-03-09

Till toppen av sidan
Den stora framtidsfrågan är ett restaurera staten och anta en ny konstitution. Det finns ett starkt folkligt stöd för flerpartisystemet. - Rakam Chemjong.

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...