Skriv ut

Riksdagsledamoten Tone Tingsgård känner väl till Kaukasien efter många besök i området och senast som valobservatör i Armenien.

– Det är svårt att sätta fingret på vad som är vad i Kaukasien. Det ligger inte alltid politiska intressen bakom den politiska makten. Det är svårt att säga hur stor roll politiken egentligen spelar. Den ekonomiska makten är inte heller helt tydlig. Ryska oljepolitiken slår mot andra oljebolag, menade Tone Tingsgård.

– Är Abchasien förlorat för Georgien, och en del av Ryssland? Vad har Ryssland för nationella intressen att kontrollera Abchasien? I Sydossetien har FN ett övervakningsuppdrag, och i Abchasien har OSSE ett sådant. Det finns stora risker att det kan hända saker i Kaukasien som ingen önskar, sade hon.

Peter Semneby från EU-kommissionen sa att EUs roll i regionen förändras. Genom att Rumänien och Bulgarien blivit EU-medlemmar från 1 januari 2007 har EU blivit en Svarta havsmakt, vilket är ett helt nytt perspektiv. Perspektivet med energisäkerhet handlar om regionens strategiska betydelse och EUs förhållande till Ryssland.

– EU har intresse av att eliminera friktionsytor med Ryssland. EU-utvidgningen har gett ett emotionellt engagemang. Vi har nu etablerade grannar i Baltikum och nya grannar i Kaukasien. Sveriges intressen i regionen härrör från det svenska engagemanget i Baltikum, hävdade Semneby och fortsatte

– Kaukasiens säkerhetsproblem är också Europas säkerhetsproblem och har därför stor betydelse för EU. Det behöver byggas upp rättsstater och demokratiska institutioner. Andra viktiga frågor gäller hinder för reformer, avsaknaden av transportnät och transportkorridorer. Det behöver skapas ömsesidiga beroenden över gränserna – som nu är tämligen stängda – mellan dessa heterogena länder som har olika identiteter. Direkta säkerhetspolitiska risker är okontrollerad militär upprustning, hantering av radioaktiva material och risker för större konfrontationer. EU har en viktig roll även gentemot andra aktörer gentemot vilka man åtnjuter ett stort förtroendekapital, såsom Ryssland.

EU har vidare ”mjuk makt” med möjligheter att använda hårdare säkerhetspolitiska instrument inom ramen för Europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, ESFP. Förväntningarna på EU ökar.

– En begränsning är att alla EU-länder inte delar samma vision om relationerna till Ryssland och även har olika syn på politiken gentemot Kaukasien. Det finns konflikter och spänningar rörande finansiella prioriteringar i södra eller östra Europa, och i fokuseringen av EUs grannlandspolitik på Medelhavsområdet respektive Svarta havsområdet, värderade Peter Semneby.

Semneby betecknade Nagorno-Karabach-konflikten som ”i stort sett olösbar”. ”Alla lösningar” har lagts fram på förhandlingsbordet. Lösningar har tidvis upplevts vara inom räckhåll, men sedan ändå inte uppnåtts.

– Nu råder igen en viss optimism. Inte om en definitiv lösning, men om att ta fram en vägkarta inom vilken bägge sidor kan säga att de fått sina intressen beaktade. Armenien är för att Nagorno-Karabach ska bli en interimsstat, Azerbajdzjan vill ha en folkomröstning om enklavens status. Förhandlingarna har gått på tomgång före det armeniska valet. Om något nytt ska hända så måste det hända snabbt efter valet och det gäller att kunna ta svåra beslut. Nästa år hålls presidentval i Armenien under våren och i Azerbajdzjan under hösten.

–  Armenien har levt i illusionen att ju längre fakta etableras på marken, desto större är möjligheten att de bevaras för evigt. Azerbajdzjan försöker bli starkare politiskt och militärt, behöver investeringar och ökat intresse från utlandet för att förbättra sin styrkeposition och kunna ta sig ur ett visst svaghetstillstånd för att kunna möta Armenien på en mer jämbördig nivå, sade Peter Semneby.

– När det gäller konflikterna i Georgien kring Sydossetien och Abchasien kan EU använda sitt förtroendekapital till att prata med alla parter. Det gäller att försöka få ryska intressen att sammanfalla med georgiska, och att skapa ömsesidigt beroende och kontakter. Georgiens kontakter med Abchasien har nu varit helt avbrutna i 15 år, avslutade han.

Text: Gunnar Lassinantti

Publiceringsdatum: 2007-06-07

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...