Skriv ut

– Vi ger oss inte utan fortsätter att kämpa tills Citra Minas ägare erkänner vår självklara rätt att bilda en fackförening och till fasta anställningar. Det säger Romulo Dumalag, vice ordförande i fackklubben på tonfiskföretaget Citra Mina i staden General Santos.

Konflikten mellan Citra Minas arbetare och företagsledningen har pågått i över tre år. Ändå är de strejkande arbetarna vid förvånansvärt gott mod.

Foto: Stefan F Lindberg– Under den långa striden har vi nått flera viktiga framgångar. Bland annat driver vårt fack tre fiskebåtar, vilket ger arbete till ett 40-tal fackligt organiserade fiskare som tidigare arbetade för Citra Mina, säger Romulo Dumalag

De strejkande arbetarna har fått stöd av stora delar av Filippinernas fackföreningsrörelse, av progressiva delar av den katolska kyrkan och av de globala facken för hotell- och livsmedelsarbetare IUF/IUL och transportarbetare ITF.

–Solidariteten bidrar till att vi orkar vi fortsätta, säger Dumalag och visar en mindre fiskebåt i hamnen.

–Denna fiskebåt och två till har vi byggt själva.

Bygget har varit möjligt tack var ekonomiska bidrag från bland annat den filippinska fackliga centralorganisationen Sentro och den katolska kyrkan lokalt.

Båtens kapten Ninolito Yares har arbetat som fiskare i 15 år, varav tio för Citra Mina. Han är van vid hårt arbete under svåra förhållanden och tyckte att det var självklart att gå med i facket när det bildades.

– Bara om vi arbetare går samman kan vi förändra och förbättra våra villkor. Citra Minas superrika ägarfamilj borde skämmas när de vägrar godkänna våra blygsamma krav på förbättringar.

Han har sex barn i åldrarna 8 till 17 år.

– Genom mitt slit hoppas jag att mina barn inte ska få ett lika hårt liv som jag och min hustru har haft, att de ska kunna slutföra sina studier, säger han.

Frigivna fiskare och fortsatt organisering

En viktig framgång för facket på Citra Mina och Sentro under 2016 var frigivandet av 220 fiskare som arbetade för företaget Fiskarna hade beordrats att fiska på indonesiskt vatten då tillgången på tonfisk är bättre där. När de hade fängslats i Indonesien ”glömdes” de helt av Citra Mina.

Konflikten har också bidragit till att villkoren för de anställda på flera av tonfiskföretagen i staden har förbättrats.

–Företagen är livrädda för att det ska bildas fackföreningar också hos dem, säger Josua Mata, generalsekreterare i Sentro.

Och arbetarnas kamp på Citra Mina har redan fått spridningseffekter.

–Vi har bildat Tuna Workers’ Solidarity, en organisation som i dag har över 1 700 medlemmar och som växer hela tiden, berättar Josua Mata.

Han menar att den största effekten av konflikten är att arbetsmarknadsdepartement har beslutat om minimilöner för de som arbetar i kommersiellt fiske och att det sociala skyddet för fiskare ska förbättras.

Text: Lennart Johnsson

Foto: Stefan F Lindberg

Publiceringsdatum: 2017-04-25

Till toppen av sidan
Bara om vi arbetare går samman kan vi förändra och förbättra våra villkor.

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...