Skriv ut

I de hårdast drabbade av Sydafrikas 283 kommuner pågår nu ett intensivt arbete med att samla alla krafter som på något sätt kan bidra i kampen mot HIV och aids. Palmecentret samarbetar och stöder den drivande kraften bakom den folkliga mobiliseringen, ETU – Education and Training Unit.

President Mbekis förnekande av att HIV orsakade aids och bristen på agerade från både regering och ANC fick ETU att ta initiativ till en folklig mobilisering.  Hittills har ETU startat aids-råd i mer än 100 av de mest drabbade av Sydafrikas 283 kommuner. ETU hjälper till att göra en handlingsplan och med stöd från Palmecentret utbildar man sedan frivilliga och samordnare men också politiker och kommunanställda. ETU har skräddarsytt handböcker med ”lathundar” och check-listor så att den som vill hjälpa till i arbetet ska ha stöd och veta vad man gör. Att arbeta med hiv-smittade och aidssjuka kräver både kunskaper och förståelse för både de fysiska och psykiska påfrestningar det innebär.

Sonwabo Ngini har arbetat med ETU sedan 1999 i Mpumalanga-provinsen och han känner de flesta kommunerna mycket väl. Han mötte Olga Nkosi när hon arbetade som sköterska i Umjindi.

– Mpumalanga är en mycket fattig landsbygd, och HIV och aids spreds snabbt eftersom går flera stora transportleder genom provinsen. Lastbilar som stannar över natten är en lukrativ marknad för prostitution i områden där det inte finns några jobb.

– I ETU såg vi tidigt att något måste göras och vi började ta kontakt med de kommuner där vi insåg – för vi hade inget statistiskt underlag, utan det var en magkänsla – att det var riktigt illa.

ETU erbjöd sig komma och informera och hjälpa till att göra en strategi för hur man kunde arbeta. Det var så Sonwabo träffade Olga i Umjindi.

– Olga var fantastiskt pådrivande och brann för att göra något i kampen mot HIV och aids. Vi ordnade möten och inbjöd alla tänkbara lokala organisationer och människor. Umjindi började från noll men tack vare Olga har många blivit medvetna. Men det går alldeles för långsamt. Ledande personer ser fortfarande HIV/aids som ett hälsoproblem och inte som den samhällskatastrof det i själva verket är. Sydafrika har tyvärr utvecklat en ledarkultur där alltför många bara tänker på sig själva.

När ett aids-råd har bildats följer ETU kontinuerligt utvecklingen, erbjuder utbildningar och deltar ibland i råden när de behöver stöd. Man ordnar studiebesök till kommuner som gjort framsteg för att visa att det går, och att det lönar sig och kan inspirera och lära andra. Det senaste är att ETU tillsammans med universitetet i Pretoria driver en utbildning för aids-samordnare på akadmisk nivå.

– Det är ett sätt att höja statusen för HIV och aidsarbete, och det behövs för att trycka på attitydförändringen ytterligare, säger Sonwabo Ngini.

ETU utbildar också frivilliga. Att ta hand om aidssjuka, eller föräldralösa traumatiserade barn är ingen lätt uppgift. Sjukhusen är överfulla och aidssjuka vårdas hemma.

Olika typer av utbildningar

Kevin Cavanah som är ETU:s organisatör i KwaZuluNatal berättar att utbildningarna handlar om allt från väldigt konkreta frågor som hur man skaffar plasthandskar till svåra mänskliga utmaningar som vad säger man till en aidssjuk person vill ta livet av sig?

– För det första lär vi ut att ingen förväntas kunna hantera allt. Det är viktigt dock att man aldrig lämnar någon sjuk vind för våg, utan att han eller hon ges ett alternativ när man själv inte räcker till. Ingen ska behöva hamna i en situation där man är handfallen.

ETU har, med stöd från Palmecentret och Solidaritetsfonden, producerat flera enkla handböcker.

– De är mycket uppskattade, eftersom när man har fått utbildning måste man ofta gå tillbaka och titta igen. Vi gör också listor med adresser och telefonnummer så att det ska vara enkelt att hjälpa till. Också i komplicerade situationer, säger Kevin Cavanagh.

– Ett exempel är att vi i ETU brukar använda en Coca Colaflaska och trä en kondom över för att övertyga de män som hävdar att kondomer inte passar dem. Det brukar vara väldigt pedagogiskt.

Inget land har så många hiv-smittade som Sydafrika, 5, 5 miljoner eller 20 procent av befolkningen. Antalet ökar och alltfler dör i aids trots de insatser som görs. Den nationella strategin mot HIV-smittan har målet att till 2011 halvera antalet nysmittade med 50 procent och se till att 80 procent av dem som behöver vård får det. Den kampen kan bara vinnas om fotsoldater som Olga Nkosi och Ayanda Ngidi inte bara får stöd av ETU och frivilliga aktörer utan också av otvetydig uppbackning av sina egna politiska ledare och medel att utföra verksamhet.

Text: Birgitta Silén

Publiceringsdatum: 2008-12-04

Till toppen av sidan
Det är ett sätt att höja statusen för HIV och aidsarbete, och det behövs för att trycka på attitydförändringen ytterligare. - Sonwabo Ngini.

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...