Skriv ut

Förändringarnas vindar blåser i Bolivia. De kommer från landets högplatå, där Evaliz Morales och hennes mor Fransisca Alvarado Pinto har varit politiskt aktiva sedan många år. Fransisca blev en central figur i landets folkbildningsrörelse, efter att själv ha rymt hemifrån för att studera. Evaliz är uppvuxen i navet av ursprungsfolkets reformarbete. Nu arbetar mor och dotter för ett mer demokratiskt Bolivia.

Tillsammans med sin mamma besökte Evaliz Sverige 7–18 juni 2015. Det var Evaliz första besök i landet varifrån hon mött så många människor, i form av ABF:s och Palmecentrets medarbetare på plats i Bolivia.

I hemlandets medier kallas hon ibland för Bolivias ”inofficiella första dam”. Tidningarna rapporterar förtjust om hur hon vid sidan av juridikstudierna följer sin pappa på statsbesök och officiella uppdrag utomlands.

– Men jag ser mig inte som en första dam, jag ser mig hellre som en del i kampen för kvinnors och ursprungsfolkens rättigheter.

Av Bolivias invånare tillhör 70 procent något av de 34 ursprungsfolken.

Evaliz pappa heter Evo Morales och är Sydamerikas första president från ursprungsfolken. Sedan han kom till makten 2005, har han drivit en politik baserad på de andiska folkens traditioner. Hans vallöfte var att ge makt åt Bolivias fattiga.

Evaliz mamma, Fransisca Alvarado Pinto, var 15 år när hon blev ordförande för bondefacket i sin hemby på Bolivias högplatå. Hon blev sedan facklig ledare för hela hemregionen Oruro.

Själv är Evaliz 21 år, och förekommer ofta i spekulationer om Bolivias framtida ledare. Hon är uppvuxen mitt i folkbildningen, först som ett knytte på mamma Fransiscas rygg, sedan som ledare för barn- och ungdomsgrupper. Vid 14 års ålder blev hon ansvarig för flera ungdomshus.

Evaliz politiska intresse väcktes när hon som liten följde med ut till samhällena där Fransisca bedrev studiecirklar.

– Där blev jag medveten om de sociala orättvisorna. Från min mamma har jag lärt mig att inte låta mig begränsas, utan kämpa för det jag anser vara rätt, säger Evaliz.

– Varken min ålder eller ursprung har någonsin hindrat mig från att göra det jag tror på, intygar Fransisca.

När Fransisca var ung var högre utbildning för kvinnor inte socialt accepterat i hennes samhälle. Kvinnor skulle stanna inom hemmet och gifta sig. Men Fransisca drömde om att utbilda sig, och vid 15 års ålder rymde hon hemifrån. Att hon lämnade sin hemby för att studera, ledde till att hon blev ifrågasatt av omgivningen och förvisad av sin familj.

– När jag var fackledare var det väldigt svårt för kvinnor att ha politiska poster. Jag fängslades tillsammans med kvinnliga kollegor, och flera av dem dog under den här tiden, berättar Fransisca.

Det är Fransiscas tredje besök i Sverige. Första gången var 1996, året innan hon var med och startade Bolivias första studieförbund ABC (Asociación Boliviana para la Cultura) som växte fram ur hennes önskan att ge andra den chans att bilda sig som hon själv saknat. ABC startades med ABF som förebild med hjälp av ABF i Gävleborg genom ekonomiskt stöd via Palmecentret.

ABC ordnar studiecirklar och kulturfestivaler på landsbygden. Sedan starten har de bland annat arrangerat kurser i ledarskap och kvinnors rättigheter, och jobbat med fackliga frågor.

– Vi ordnade workshops där vi arbetade fram en ny grundlag, som vi anpassade efter ursprungsfolkens verklighet. Flera av våra kursdeltagare deltog sedan i utformandet av den grundlagsreform som genomfördes 2009, säger Fransisca.

2009 års grundlag säger bland annat att hälften av alla politiska valkandidater måste vara kvinnor. Det har gett Bolivia kontinentens mest jämställda parlament.

– 50 procent av ledamöterna i parlamentet är kvinnor, många av dem är dessutom unga och tillhör ursprungsfolken. Och flera av dem känner vi igen från våra studiecirklar, säger Evaliz.

Hur är situationen för ursprungsfolken i dag?

– Innan blev vi utsatta för mycket förtryck. Under min uppväxt har jag upplevt diskriminering på grund av att jag tillhör aymara-folket. Men det har också stärkt mig. Nu har jag lärt mig att värdesätta mina rötter. Vi har inte lyckats utrota rasismen men vi har minskat den, och allt fler uttrycker en stolthet över att tillhöra ursprungsfolken, säger Evaliz.

Fransisca ser ljust på Bolivias politiska utveckling:

– Att ha en president som tillhör ursprungsfolken är viktigt för att kunna stärka en mångkulturell stat som Bolivia. Vi har implementerat reformer som inte finns i många andra länder: Sociala förmåner som moderskapspenning, studiebidrag och pension. Nu består vår utmaning i att lyckas behålla det stabila politiska klimatet, men samtidigt få igenom nya förändringar, säger hon.

Fransisca och Evaliz förklarar att situationen i landet är stabil, tack vare att regeringen är byggd på en koalition av sociala rörelser. Det har lett till att makten samarbetar med folkrörelserna snarare än att, som tidigare, motarbeta dem.

Den nya politiken har dock skapat spänningar mellan den gamla oligarkin och vänstersympatisörer. Evaliz får uppleva det i form av personliga trakasserier på sitt universitet i huvudstaden, där Evo Morales motståndare är många. ”Vad gör du här!” ropar vissa elever efter henne.

– Det har varit svårt ibland. Men man måste ju utbilda sig, konstaterar hon.

Vad är din förhoppning inför Bolivias framtid?

– Att ha en politisk ledare från ursprungsfolken är bra, men inte tillräckligt. I framtiden hoppas jag få se en kvinnlig president.

Text: Linnea Fehrm

Publiceringsdatum: 2015-06-22

Till toppen av sidan
I framtiden hoppas jag få se en kvinnlig president.
– Evaliz Morales

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...