Skriv ut

Omvärlden hade hoppats på den reforminriktade presidentkandidaten Mir Hossein Mousavi i det iranska presidentvalet nyligen. Mousavi var premiärminister på 80-talet. Men i stället segrade den sittande konservative presidenten Mahmoud Ahmadinejad stort med 63 procent av rösterna.

Mousavi och hans anhängare har anklagat Ahmadinejadsidan för valfusk. Oppositionen har krävt omval eller åtminstone omräkning av rösterna i presidentvalet.

Efter att valresultatet tillkännagavs har massdemonstrationer med deltagande av stora grupper av reformivrare utbrutit.

Våldsamma sammanstötningar har skett många dagar i rad i centrala Teheran. Demonstranterna har utsatts för vattenkanoner och tårgas. Polis och säkerhetsstyrkor har skjutit ihjäl demonstranter. Hur många det exakt rör sig om går uppgifterna isär om. Flera hundratals demonstranter har fängslats.

Uppbackad av polischefen har högste religiöse ledaren Khameini varnat för att arrangera nya möten. – Polisen kommer att möta protester med bestämda tag och beslutsamhet. Om det blir blodsutgjutelse kommer protestledarna att hållas direkt ansvariga.

I sin predikan på midsommarafton anklagade Khameini väst, i synnerhet Storbritannien och USA, för att ha piskat upp stämningen i Iran. Storbritanniens utrikesminister avvisade omedelbart bestämt påståendet. President Barack Obama har krävt att den iranska regeringen ska stoppa allt våld. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har krävt en omräkning av rösterna.

Iranska ledare har hotat slå ned på media, iranska webbsidor, bloggar och andra elektroniska forum som publicerar material om demonstrationerna och på så sätt ”ökar spänningarna i samhället”. Utländska medier har förbjudits att rapportera om oroligheterna och upploppen.

Uppmaning till generalstrejk

Mousavi och hans anhängare har trotsat maktens uttalade hot och fortsatt demonstrera. Mousavi har uppmanat till generalstrejk. Tiotusentals oppositionella klädda i svart och bärandes stearinljus har marscherat i centrala Teheran för att uttrycka sin sorg över dem som dödats i demonstrationerna.

Väktarrådet påstås ha blivit nervöst av massdemonstrationerna. Valrörelsen har visat på sprickor och olika åsikter inom det högsta prästerskapet. Demonstranterna har fått stöd av forne reformpresidenten Khatami, som vann presidentvalen 1997 och 2001, och av den ännu tidigare presidenten Rafsanjani.

Mänskliga rättigheter kränks, kvinnor diskrimineras och dödstraff utdöms i Iran. Irans befolkning fördubblades mellan 1975 och 2000 till 70 miljoner, varav närmare hälften är under 25 år. Av de unga männen kan 87 procent läsa och skriva, mot 77 procent för kvinnorna. En stor del av ungdomarna har möjlighet att utbilda sig vid universitet.

Ahmadinejad, tidigare Teherans borgmästare, som blev president första gången 2005 har ett starkt stöd bland de fattiga och starkt troende islamisterna på landsbygden. Han har kunnat ge dessa folkgrupper ekonomiska tillskott och högre pensioner, samtidigt som inflationen urgröpt värdet av dessa förbättringar.

Svenskiranska källor bedömer att Ahmadinejads stöd ökat på grund av Bushadministrationens hot och föga diplomatiska förhållningssätt, på samma sätt som iranska folket slöt upp bakom regimen under det åtta år långa kriget mot Irak på 80-talet.

Det högre prästerskapet har den verkliga makten.

Den verkliga makten i Iran ligger sedan Ayatollah Khomeinis islamiska revolution 1979 – då shahväldet störtades, landet utropades till islamisk republik och sharialagar som diskriminerar kvinnor infördes – hos det högre prästerskapet inom ramen för det så kallade väktarrådet.

Högsta ledare i rådet är idag Ayatollah Khameini som gett Ahmadinejad sitt stöd i presidentvalskampanjen. Khameini har tidigt gått ut och förklarat att valet genomförts korrekt, innan undersökningar om de verkliga förhållandena hunnit genomföras. Efter de fortsatta demonstrationerna har dock väktarrådet medgivit att vissa fel begåtts vid valet.

Regimen i Iran är i gungning. Hur allvarligt hotad den är, och om rentav en ny iransk revolution förestår får den närmaste framtiden utvisa. Diametralt skilda bedömningar har spritts om å ena sidan att regimen står inför sitt fall, å andra sidan att den har situationen under kontroll.

Text: Gunnar Lassinantti

Publiceringsdatum: 2009-06-26

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...