Skriv ut

Den 3 juni arrangerade Olof Palmes internationella center ett seminarium med Rami Khouri som inbjuden gäst. Rami Khouri är en mycket välkänd journalist, skribent och föreläsare som är bosatt i Beirut och framför allt täcker nyhetsrapportering från Mellanöstern. Utöver Rami Khouri medverkade även Ann Dismorr som är svensk ambassadör. Samtalsledare för seminariet var Thomas Hammarberg, svensk diplomat och tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter vid Europarådet.

Temat för samtalet var ISIS framgångar i Mellanöstern och inte minst Syrien och Irak och vad det är som gör att den mest fundamentalistiska grenen av islam plötsligt rönt sådana framgångar.

Rami inledde samtalet med att beskriva att han anser ISIS vara framför allt en regional fråga mellan arabstaterna och underströk vid flera tillfällen under seminariet att ISIS inte är varken en fråga om islamisering eller ett globalt hot. Förklaringen till de fundamentalistiska rörelserna finner man i stället i de decennier, och i vissa fall sekel, av vanskötsel som många av de arabiska staternas folk utsatts för. En stor majoritet av de arabisktalande grupperna känner sig marginaliserade och det godtycke som lagen innebär gör att ingen form av social tillit tillåts slå rot. När detta kombinerades med 1980-talets ekonomiska kris föll snabbt det lilla förtroendet som hade funnits i regionen och den fundamentalistiska religiösa rörelsen började växa sig starkare.

Rami Khouri menar att ett exempel på misskötseln av dessa länder är att Tunisien är det enda landet i regionen där grundlagen faktiskt har skrivits för att styra landet och inte är skräddarsydd för en speciell familj eller klan. Ett annat liknande exempel är att ungefär 65 procent av alla anställningar i Mellanöstern görs i den informella sektorn. Tilltron till de statliga systemen är på en oerhört låg nivå och resultatet är att de allra flesta försöker runda dem. Khouri menar därför att ISIS inte föddes ur något vakuum utan snarare är ett resultat av vanliga människors frustration över att sakna jobb, ekonomiska möjligheter, sjukvård, välfärd eller ett fungerande domstolsväsende.

Om det var icke-fungerande samhällsinstitutioner som var grunden för vad som följde under den arabiska våren så var gnistan den tunisiske gatuförsäljaren Mohamed Bouaziz som tände eld på sig själv efter att ha blivit orättvist behandlad av myndigheterna.

Mitt i det kaos av inbördeskrig, revolutioner och maktstrider som följde så var det slutligen ISIS som reste sig som en kraft utanför alla de korrupta politiker som följt varandra under årtionden. Rami Khouri menar att i jämförelse med andra krafter i regionen så framstår ISIS som brutala men pålitliga. ISIS har också utvecklats förbi Al Qaida som endast var ett nätverk som kunde verka i kaos och som främst påstod sig ge uttryck för världens muslimer. ISIS går ett steg längre och strävar efter att skapa ett kalifat där de tar kontroll över ett geografiskt territorium för sina rättrogna.

Bristen på tillit, samt dysfunktionella statsbildningar och västerländsk inblandning i regionen har skapat en frustration hos befolkningen som endast länderna i Mellanöstern själva kan göra något åt. Khouri menar att vad Sverige och Europa framför allt kan och borde göra är att sätta press på de länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna och understryker därmed att Margot Wallströms agerande mot Saudiarabien var helt rätt och riktigt.

ISIS kan besegras militärt av USA med sina allierade i regionen men om inte de underliggande problemet med bristande tilltro till samhälleliga institutioner samtidigt förbättras drastiskt så kommer det komma en ännu värre organisation efter ISIS.

På den konkreta frågan om vad som kan göras i Europa och Sverige för att motverka rekryteringar till ISIS så svarade Rami Khouri att detta var ett separat problem. Rekryteringen till extrema grupper såsom ISIS borde motverkas på samma sätt som rekryteringar till motorcykelgäng eller andra fundamentalistiska rörelser, något som primärt görs genom sociala insatser i utsatta områden och i aktivt arbete i de fängelser där radikaliseringar ofta sker.

Som avslutning på seminariet diskuterades också vad det viktigaste för att stabilisera regionen just nu var och där var Rami Khouri mycket tydlig. Att på alla sätt stötta de demokratiska krafterna i Tunisien var avgörande och Khouri drog liknelser med fackföreningsrörelsen Solidaritet som i Polen under 1980-talet drev på för en demokratisering som efter Sovjets fall kom att sprida sig i hela Östeuropa. På samma sätt är det alltjämt viktigt att få igång fredsprocessen mellan Israel och Palestina, det är en konflikt som smittar av sig på hela regionen och skapar många av de låsningar vi ser i dag.

Text: Magnus Nilsson

Lyssna på föreläsningen:

Publiceringsdatum: 2015-06-08

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...