Skriv ut

-Jag inbjuder alla intresserade att ingå i en koalition för bekämpning av korruptionen i Ryssland som vi nu kungör starten av, sa Michael Gorny, chef för NGO:n Strategia, under Nordiskt forum för säkerhetspolitiks konferens i Sankt Petersburg.

Konferensen samlade 130 deltagare från Östersjöländerna, Ukraina och Vitryssland, varav ett 15-tal kom från Sverige. För 14 år sedan hette värden Vladimir Putin som då var vice borgmästare och ansvarig för utrikesrelationerna. Föga anade deltagarna den gången att värden blott drygt tre år senare skulle avancera till att bli ryska federationens mäktigaste person.

Michael Gorny angav att korruptionen årligen beräknas kosta lika mycket pengar som hela ryska statsbudgeten omsluter. Sveriges tidigare, mångårige Moskvaambassadör Sven Hirdman som talade på konferensen har sagt att den korruption som kostar mest totalt sett inte är de stora ”hajarna”, utan den som rör inrikesministeriets anställda, det vill säga i stor utsträckning är riktad mot poliser som upplever sig vara underbetalda. Hirdman frågade Gorny om Medvedev och Putin är uppriktiga när de säger sig vilja bekämpa korruptionen. Gorny svarade att han inte vet vad de menar med korruption, men att vanliga ryssar vet vad de menar med begreppet.

Tvådagarskonferensen handlade om president Dmitrij Medvedevs förslag om en ny säkerhetspolitisk arkitektur i Europa, EU:s nya Östersjöstrategi och frågor om demokrati, mänskliga rättigheter, civilsamhället, miljö, media och jämställdhet mellan könen.

Medvedevs säkerhetspolitiska förslag

Samtidigt som konferensen ägde rum besökte Medvedev Norge, löste där den mångåriga rysk-norska tvisten om havsgränsen mellan länderna och skrev under ett avtal som delar lika på det sannolikt energirika område som varit föremål för dispyt beroende på att bägge sidorna hävdat olika principer för gränsdragningen.

Svenska OSSE-nätverkets ordförande, ambassadör Rolf Ekéus menade i sitt tal att Medvedevs förslag om säkerhetsarkitektur förtjänar att tas på större allvar i väst.

-Tidigt på 90-talet skedde djupgående förändringar i Europa som bland annat innebar att socialistiska ekonomier omvandlades till marknadsekonomier. EU utvecklades från ett frihandelsområde till att bli en av världens största politiska och ekonomiska strukturer. NATO penetrerade länder i vilka Sovjetunionen tidigare dominerat.

Nuvarande OSSE:s (dåvarande ESK:s) Parisstadga från 1990 föreskrev en gemensam europeisk struktur. Tyskland integrerades i NATO. Ett nytt Europa formades där Ryssland lämnades utanför den säkerhetsram som definierades av NATO och de politiska, sociala och ekonomiska strukturer som tillhandahölls av EU. Ett NATO utan Ryssland lyftes fram, men inte OSSE med Ryssland, anförde Ekéus.

– Europa är ännu delat i två delar. OSSE:s Parisstadga har inte blivit uppfylld. EU:s nya östliga partnerskap – som är riktat till sex tidigare sovjetrepubliker – lämnar också Ryssland utanför. Det finns en djup avsaknad av förtroende. Medvedevs initiativ och vilja att bryta detta dödläge med sitt förslag om en ny europeisk säkerhetsordning är därför en välkommen signal.

– En startpunkt bör vara energisäkerheten. Det behövs nya militärstrukturer, inklusive ett slut på uppskjutandet av genomförandet av CFE-avtalet som rör de konventionella styrkornas storlek i Europa. Nya insatser behövs för att förhindra att konflikter bryter ut.

– OSSE är en formidabel organisation inom vilken mycket av reform- och förändringsarbetet bör ske. Det vore ett historiskt misstag att inte använda sig av OSSE:s kapaciteter i en tid av stora utmaningar, avslutade Rolf Ekéus som tidigare varit OSSE:s höga kommissionär för nationella minoriteter.

I likhet med sin finske ambassadörskollega Klaus Törnudd förordade Rolf Ekéus att Arktis borde göras till en kärnvapenfri zon.

Drygt ett par veckor innan konferensen hade Ryssland och USA närmat sig varandra genom att skriva under ett nytt Start-fördrag som reducerar vardera sidans innehav av strategiska kärnvapen till 1 550 stridsspetsar, eller med cirka en tredjedel. Det återstår dock att lotsa igenom avtalet i de bägge ländernas parlament för ratificering, vilket ännu är ett stort osäkerhetsmoment.

Medvedevs förslag hanteras närmast vidare inom ramen för den så kallade Korfuprocessen inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Positionerna där har liknat det ”ställningskrig” som rådde inför europeiska säkerhetskonferensen 1975 då det berömda Helsingforsdokumentet antogs. Ryssland/Sovjetunionen understryker säkerhetsfrågornas betydelse, och Väst kontrar med att kräva nya, förpliktigande föreskrifter rörande demokrati och mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter och Östersjöstrategin

Under konferensen sa Boris Pustyntsev, ordförande för Citizens Watch i Ryssland, att för första gången erkänns mänskliga rättigheterna i Ryssland. De efterlevs dock i flera avseenden dåligt vilket en diskussion mellan Jelena Larionova, samordnare för Barents Pressnätverk,  och Olof Kleberg, journalist och vice ordförande i svenska OSSE-nätverket, vittnade om. Larionova omtalade att så många som ett 100-tal journalister har förlorat livet under de senaste 15 åren i Ryssland och bara i ett enda fall har utövaren av mordet fällts och straffats.

– Endast i Mexiko och Eritrea har det under samma tid utförts fler mord på journalister, sa Kleberg. En överraskande uppgift som Larionova redovisade var att en opinionsundersökning visar på att 35 procent av ryssarna stöder presscensuren och att endast 15 procent av dem helt är för en fri press.

Statssekreterare Amélie von Zweigbergk från utrikesdepartementet sa att EU:s Östersjöstrategi handlar om fyra saker: miljömässig hållbarhet, konkurrenskraft, tillgänglighet och attraktivitet samt trygghet och säkerhet.

Sven Hirdman sa att det är viktigt att Ryssland får ta plats i världshandelsorganisationen WTO, och att Östersjöregionen görs till ett frihandelsområde.

– Ett stort problem är de jättelika oljetransporterna som sker på fartyg i Östersjön och riskerar att förorsaka allvarliga olyckor och föroreningar. 150-160 miljoner ton olja fraktas varje år via Östersjön. Fler åtgärder behövs för att skapa en säkrare havsmiljö. Miljöutsläppen gäller inte bara Ryssland – utan de kommer också bland annat från polska och svenska jordbruken. Trafficking är ett annat område som måste prioriteras i Östersjösamarbetet. Det största problemet för samarbetet är den kvarvarande ömsesidiga bristen på tillit och förtroende, ansåg Hirdman.

Utvärderingsseminarium

Tre veckor efter seminariet ordnade OSSE-nätverket ett utvärderingsseminarium i ABF-huset. Rysslands Sverigeambassadör Igor Neverov inledde och sa att vi nu har en yngre generation som tänker globalt, ser sig som en del av ett större Europa och det ger nya förutsättningar för de dynamiska regionerna i Östersjön och Barentsområdet.

-Med det nya säkerhetspolitiska förslaget vill Ryssland ha ett nytt legalt bindande avtal som för oss bort från blocktänkande, bygger på lika och odelbar säkerhet samt omfattar ekonomi, teknik, handel, investeringar och välstånd. När Europas säkerhet är oreglerad föreligger risker för konflikter, sa Neverov.

-Natoutvidgningen österut innebär en skarpare delningslinje. Georgiens användning av militär styrka 2008 visade på en systematisk svaghet i Nato-Ryssland-samarbetet och hos OSSE. OSSE:s stadga från 1999 hade föreskrivit att säkerheten ska vara odelbar, inte användas på bekostnad av någon annan, bygga på kollektiv säkerhet och att ingen nation har monopol på säkerheten, fortsatte Neverov.

– Vi måste nu utnyttja det nya fönster av möjligheter som finns. Östersjö- och Barentssamarbetena ger goda plattformar och modeller för samarbetet. Ryssland kommer snart att bli ordförandeland för Östersjöstaternas råd. Till de brådskande frågorna att lösa hör säkrare transporter på Östersjön, mänskliga dimensionen, trafficking, en integrerad energimarknad och fri rörelse av människor. Vi måste fokusera på Östersjöns ekologi. EU och Ryssland måste arbeta tillsammans. Vi måste försöka ta bort hinder och göra rörligheten för människor friare. Modernisering av Ryssland i alla avseenden, inte bara ekonomisk och teknologisk utan omfattande hela samhället, är nu landets huvudidé, avrundade Neverov.

Vad har gjorts och vad bör göras

Sven Hirdman fortsatte och sade att Ryssland avväger modernisering mot stabilitet.

– Ryssland har genomgått flera faser sedan kommunismens fall för 20 år sedan från Jeltins demokrati, pluralism och anarkism, Putins ordning i samhället, nationalism och patriotism på nytt från 2008 och nu Medvedevs moderniseringsidé.

– Ryssland gick genom en stor finanskris 1998, och rysk ekonomi har drabbats negativt av globala krisen 2008-2009, dras med strukturproblem och en ökad arbetslöshet till 10 procent. Ryssland som råvaru- och energiexportör är starkt beroende av världsmarknadspriserna på olja och gas och rådande växelkurser. År 2000 behövdes 20-25 dollar per fat (ungefär 190 liter) för att ekonomin skulle gå runt, 2008 60 dollar, 2009 99 dollar och nu behövs 105 dollar per fat, samtidigt som det verkliga priset är 73 dollar.

– Mycket har också hänt i Östersjösamarbetet under motsvarande tid. Östersjörådet startade 1992, Helcom som handlar om miljösamarbete började redan på 1970-talet, Göran Persson tog som ny statsminister 1996 Visbyinitiativet med informella möten mellan statsministrarna vart annat år som främst handlat om brottsbekämpning och Finland lanserade den nordliga dimensionen 1997. Det svenska ordförandeskapet i EU tog initiativ till Östersjöstrategin som antogs i juni förra året. Det finns många samarbetsorgan och nätverk på olika områden. Barcelonaprocessen i Medelhavsregionen och tankarna på en Donauregion har verkat inspirerande.  Stora pengar har satsats främst till investeringar på miljöområdet, men fortfarande är de ekologiska problemen stora.

– I Sverige har det förts en underlig debatt om gasledningen Nordstream från Ryssland till Tyskland som inte haft någon motsvarighet i Danmark och Finland. Ryssland har energiöverskott och vill knyta ihop el- och gasnäten, något som Percy Barnevik föreslog redan för många år sedan.

– Det finns hinder. Köerna vid gränserna är ett. Det borde ta maximalt  två timmar att passera dessa med fordon. Järnvägsnätet borde byggas ut. Mycket litet har hänt trots många års förhandlingar om enklare visumregler. Ett genombrott skulle kunna ske om Ryssland respektive Sverige helt enkelt vidtar unilaterala åtgärder och informerar om dessa utan att avvakta resultatet av de bilaterala förhandlingarna som gått trögt, på samma sätt som det gjorts mellan Finland och Ryssland respektive Norge och Ryssland.

– Skillnader i levnadsstandard  befrämjar brottslighet och problem som korruption. Totalt sett har Ryssland blivit mera intresserat av Östersjösamarbetet och upplever sig nu ha större nytta av detta. Samarbetet bör bli mera nedifrån och upp än uppifrån och ned-betonat, värderade Sven Hirdman.

Tone Tingsgård, socialdemokratisk riksdagsledamot som också talat främst om nödvändigheten att förbättra könsjämlikheten vid konferensen i Sankt Petersburg, sa att det är viktigt att försöka stärka det ryska civila samhället, och att NGO:er blivit färre och fått svårare att verka sedan Putins nya NGO-lagar infördes 2006 med motiveringen att utländska bidrag hade ”andra avsikter” (subversiva) och figurerat bakom rosornas revolution i Georgien och orangea revolutionen i Ukraina.

-Starkare, oberoende NGO:er är en förutsättning för ett rimligt politiskt liv. Nu startas politiska partier uppifrån-ned, inte nedifrån-upp.  Det senare slaget av partier skulle behövas för att mera kraftfullt kunna börja bekämpa korruptionen, ansåg Tingsgård.

Text: Gunnar Lassinantti

__________________________________________________________

Mera information om Sankt Petersburgskonferensen kan hämtas från www.stete.org. Stete kommer också att ge ut en skriftlig rapport från konferensen.

 

Publiceringsdatum: 2010-07-14

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...