Skriv ut

Lundahistorikern Klas-Göran Karlsson, som studerat området ända sedan konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan blossade upp 1988 före upplösningen av Sovjetunionen, hade till uppgift att besvara frågan - Vad är Kaukasien?

Femtio officiella språk och en mängd olika dialekter talas i Kaukasien. Bofasta har konkurrerat med nomader. Kaukasien har kallats ”språkens berg”, men gör också skäl för beteckningen ”religionernas berg”. I Kaukasien görs dagligen historia, som blir ammunition i ideologiska krig.

– Uppe i bergen startade samhällslivet. Haven är endast kommunikationsleder. I Kaukasien säger man att de som bor uppe i bergen är närmast Gud. I bergsområdena gör människor ofta motstånd mot historien. Det ger politisk stabilitet men leder också till stagnation, sade Klas-Göran Karlsson.

Klas-Göran Karlsson kallade Kaukasien för ”en historisk autostrada” mellan Europa och Asien som avgränsas i söder av Turkiet och Iran och i norr går över gränsen till Ryssland.

– Alla imperier har satt sina spår i Kaukasien med extrem etnisk splittring som följd. Området är som ett stort pussel med små, små bitar, fattigt och isolerat. Armenierna bildar en egen indoeuropeisk gren och har en speciell kristen tro. Bland de otaliga etniska grupperna finns judiska tatarer. Enbart i Dagestan finns 30 etniska statsbärande grupper. Ute i världen finns massor av kaukasier i förskingringen, diasporan.

– Förekomsten av armenier är skriftligt belagd redan på 600-talet. Ett av Kaukasiens folk ”uppfanns” så sent som på 1900-talet, azererna. Överallt pågår en våldsam etnisk kamp för att behålla de egna skriftspråken. Försvarsviljan är stark. Intresset är lidelsefullt för historia. Det gäller egna historiska rötter och att identifiera ”skurkar”, medan egna gamla hjältar vördas intensivt. Kaukasierna är kritiska mot det främmande. Häftig nationalism har blossat upp i dessa regioner med ”förfärande regelbundenhet”, berättade Klas-Göran Karlsson.

Katarina den stora inlemmade på 1700-talet Kaukasien i det ryska tsarväldet. Tjetjenien bjöd motstånd mot övermakten i 60 år. Efter ryska revolutionen 1918 bildades de kaukasiska staterna Armenien, Azerbajdzjan och Georgien. Georgien blev det första socialdemokratiskt styrda landet i världen. Armenien förhöll sig till att börja med ganska positivt till socialistiska idéer, men valde sedan tillsammans med Azerbajdzjan en mera nationalistisk väg. De dukade alla under för Sovjetunionen efter några år, men återupprättades som självständiga republiker efter unionens upplösning 1991.

Sovjetiske diktatorn Josef Stalin – själv georgier – hade från början ansvar för den sovjetiska nationalitetspolitiken. Stalin lät flytta gränser och skapa nya politiska enheter i området för att etniska grupper ur Kremls synvinkel skulle uppväga varandra i inbördes strider och bana vägen för en sovjetisering. T ex tillfördes Nagorno-Karabach Azerbajdzjan. Under andra världskriget flyttade Stalin fem etniska grupper från Kaukasien till Centralasien och Sibirien. Tjetjener forslades bort i järnvägsvagnar.

1914-15 begick turkar folkmord, enligt vissa källor, av cirka en miljon armenier.

– Allt detta har skapat hat som lätt kan explodera. De som leder konflikterna är historiskt väl medvetna och har utvecklat ett vi-och-dom syndrom. Den stora förbannelsen är att det alltid finns sådant historiskt material att arbeta med i Kaukasien, avslutade Klas-Göran Karlsson.

Text: Gunnar Lassinantti

Publiceringsdatum: 2007-06-07

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...