Skriv ut

- Kinesiska kommunistpartiets budskap är att partiet har förmåga att leda landet och fostra folket. Kinas ledare ser med tillförsikt på framtiden. De viker inte från socialismens väg, men inte heller från reformernas väg.

Det  framgick  av  presidenten  Hu  Jintaos  tal  i  samband  med  firandet  av  folkrepublikens  60-årsjubileum  och  kommunistpartiets  lika  långa  maktmonopol  den  1 oktober  i  Beijing.  Det  sade  Sveriges  förre  Kinaambassadör  Börje  Ljunggren  vid  ett  seminarium  om Kina med  underrubriken  ”den  auktoritära  statens  uthållighet”.

–   Militärparaden  som  styrkedemonstration  kunde  ingen  ta  miste  på.  Kina  bygger  nu  medvetet ett  modernt  högteknologiskt  försvar.  Landets  säkerhetspolitik  är  inte  längre  bara  en  fråga  om  Taiwan.  Förnedringens  tid  från  tidigare  är  förbi  då  Kina  tvingades  till  ojämlika  avtal  och  var  en  halvkoloni.

–  Kina  invaderades  av  Japan  på  30-talet,  och  folkrepublikens  tillkomst  föregicks  av  ett  inbördeskrig  mot  Chiang  Kai-shek  och  hans  anhängare  som  förlorade  och  tvingades  dra  sig  tillbaka  till Taiwan.  Mao Zedong  och  kommunistpartiet  erövrade  makten.  Folkrepubliken  övertog  Taiwans  plats  I  FNs  säkerhetsråd  1971,  fortsatte  Ljunggren.

Den  tidiga  folkrepubliken

Den  nya  folkrepubliken  stod  1949  inför  stora  uppgifter.  1950  inleddes  ett  krig  mot  USA – Koreakriget.

Utvecklingen  därefter  har bjudit  på  stora  framsteg , men  till  priset  av  tunga  bördor  för  det kinesiska  folket  och  åtskilliga  miljontals förlorade människoliv.  Korruptionen  är  utbredd  och  svårbemästrad.

Det  började  med  jordbrukets  kollektivisering.  En  planekonomi  kopplad  till en  enpartistat  byggd  på  en  folkarmé  och  polisapparat  infördes.  I  slutet  av  50-talet  inleddes  industrialiseringen  på  landsbygden,  främst  av  tung  industri,  ”det  stora  språnget”  med  stora  umbäranden.  På  60-talet introducerades  ”kulturrevolutionen”  som  förorsakade  mycket  stort  lidande  och  tiotals  miljoner dödsoffer.  1976  dog  Mao  Zedong  vilket  öppnade  för  ett  nytt  ledarskap.

Deng  Xiaopings  reformpolitik

Den  nye  ledaren  Deng  Xiaoping  beträdde  en  ny  väg,  en  marknadsinriktad,  ekonomisk  politik  från  1978.  Målet  med  denna  var  att  Kina  skulle  komma  ikapp  ekonomiskt  och  Maos  kollektivistiska  Kina  nedmonteras.

Familjejordbruk  fick  starta,  företag  bolagiserades  och  utlandsinvesteringar   befrämjades.

-Inkomsterna  har  stigit  tiofaldigt  per  capita.  Sju  miljoner  studenter  utbildas  årligen  från  universiteten.  50  procent  av  befolkningen  bor  i  städerna.  Kina  är  djupt  integrerat  i  världen  och  har  nu  gått  om  Tyskland  som  största  exportland.  Industri,  jordbruk  och  försvar  har  moderniserats  sedan  Deng  kom  till makten.  I  stort  sett  alla  större  tillverkande  företag  i  världen  har  förlagt  produktion  till  Kina. Men  samtidigt  har partiet  behållit  sin  kontroll  och  genomsyrar  alla  institutionerna.

Auktoritära  statens  uthållighet

Torbjörn  Lodén, professor  och  Kinakännare,  sa  att  Kina  genomgått  enorma  förändringar  från  slutet  av  1800-talet,  upplevt  konfrontationer  med  omvärlden,  känt  sin  fortlevnad  hotad  och  att  en  annan kultur  varit  starkare.

Kejsardömet  föll  1911 och  det  tidigare  konfucianska  greppet  över  kulturen  har  starkt  avtagit.

Ämnet  för  kvällen  är  den auktoritära  statens  uthållighet,  och  Lodén  sade  sig  vilja besvara  frågan  med  tre  perspektiv  eller  paradoxer.

– För  det  första  i  vilken  mån  den auktoritära  staten  faktiskt  förändrats,  och  särskilt  under  senaste  decenniet.  Skillnaden  demokrati  –  diktatur  är  avgörande,  men  det   finns  olika auktoritära  system,  olika  diktaturer.  Den auktoritära  staten  i  Kina  har  förändrats,  men  består.  Den politiska  sfären  har  minskat,  livet  utanför  den  politiska  kontrollen  har  ökat.

Politiken  har  blivit  mera  regelstyrd  under  de  senaste  30  åren.  På  Maos  tid  kunde  Maos  morgonhumör  få  stora  konsekvenser  för  handlandet.

– För  det  andra  har  Kina  också  förblivit  auktoritärt  utifrån  den  traditionella  kinesiska  enhetsstaten,  målet  om  ett  stort  sammanhållet  rike  och  rädslan  för  splittring.  Detta  har  även  varit  tydligt  efter  sekulariseringens  inträde  och  folkrepublikens  tillkomst.

– För  det  tredje  ser  det  ut  som  om  den  auktoritära  byråkratin  håller  greppet  inför  framtiden,  men  förändras.  1989  sa  jag  att  partiet  behåller  makten  i  fem  år,  men  jag  hade  fel.  Marknadsekonomin  och  globaliseringen  har  gjort  Kina  mera  regelstyrt,  den politiska  sfären  har  minskat  och  landet  har  blivit  mer  sekulariserat.  ”Skynda  långsamt”  är  det  som  gäller. Det  blir  inte  fria  val  imorgon,  men  man  kan  hoppas  på  förändringar  inom  två  områden.   Det  ena  är  rättsväsendet,  det  andra  är  pressen.  Tidningar  och  förlag  måste  få  bli  privatägda,  och  jag  tror  att det blir  så  inom  ett  decennium.

Internet,  spänningar  och  Kinas  vägval

Börje  Ljunggren  pekade  på  internetutvecklingen  som  sprider  informationen  friare  och  på  ett  för  Kina  helt  nytt  sätt,  trots  omfattande  försök  och en utbyggd  kontrollapparat  för att  övervaka  och  utestänga  känslig  information  från  utlandet.  I  fjol  fick  Kina  70  miljoner  nya  internetabonnenter,  i  år  90  miljoner,  och  det  finns  totalt  700  miljoner mobilabonnemang.  Det  finns  exempel  på  att kvinnor  inte  dömts  på grund av ny information  som  kommit fram,   vilket  var  otänkbart  ännu  för  några  år  sedan.  Charta  08  med  krav  på  ökade  mänskliga  rättigheter  har  samlat  10 000 namnunderskrifter.  Det  finns  ytterligare  åtta  partier  sedan  1949  med  sammanlagt  500 000 medlemmar, men  dessa  spelar  ingen  roll  vid  sidan  av  kommunistpartiet.

Enligt  Ljunggren  råder  stora  spänningar  i  Kina.  År  2005  inträffade  80 000 incidenter,  från  små  händelser  till  dammöversvämningar. ”Lagarna  utvecklas”  säger  myndigheterna,  och advokatkåren  växer  snabbt.  Advokatkontor  har  dock  stängts  i  Tibet  på grund av  missnöje,  officiellt  enligt  ”skatteskäl”.

– Det  finns  tre  skolor  rörande  Kinas  framtida vägval.  En  första  menar  att  marknadsekononomin  och  medlemskapet  i  världshandelsorganisationen  WTO  kommer  att  leda  till förändringar.  En  andra hävdar  att  ekonomin  kommer  att  bli  oförenlig  med  politiska  systemet  och  leda  till  kollaps.  En  tredje  anser  att  systemet  är  uthålligt,  anpassat  och  anpassar  sig  och lärt  av  Sovjetunionens  kollaps,  menade Ljunggren.

– Kina  befinner  sig  inte  i  övergång  till  demokrati.  Kollaps  är  osannolikt.  Spänningarna  mellan  partistaten  och  samhället  kommer  att  växa.  Partiet  definierar  toleransens  och öppenhetens  gränser.  Med  igångsättandet  av  reformerna  har  Kina  hamnat  ”på  ett  sluttande  plan”  vad  gäller  makten  över  skeendena.  Något  jämviktsläge  gives  inte.  Demokratiska  val  och  öppenhet  krävs.  Klarar  Kina  balans  i  ekonomin,  sociala  reformer  och att bygga  ut  välfärden  samt  klimatfrågan?  –  utan   Kinas  medverkan  kan  inte  den  globala  klimatfrågan  lösas.  Om  samtliga  dessa  tre  frågor  kan  tillgodoses  då  kommer  Kinas  globala  makt  att  växa,  summerade  Börje  Ljunggren.

Opposition  och  vattenbrist

Den  tredje  inledaren,  författaren  och  journalisten   Ola  Wong  beskrev  en  resa  som  han  gjort  tidigt  i  år  från  gränsen  till Tibet  till  Shanghai.

–  Torkan har  gjort  att  lanskapet  är  färgat ”gult  och  brunt”. I  Tibet  är  en  övermakt och  förtrycket  närvarande.  I  gränsprovinsen  Xinjiang  är  också  missnöjet  utbrett.  Jubileumsdagens  militärparad  är  en  signal  om  att  makten  strävar  efter  att  stävja  oroligheter  och  isolera  områden  med  oroligheter.  Säkerhetsaspekterna  dominerar.  Den  stående  arméns  uppgift  är  att  slå  ned  folkresningar,  och  folk  är  rädda.  En  grupp  är  islamisterna,  och  de är  betydligt  fler  än  de  20 miljoner  uigurerna.  Kina  har  drivits  av ”ett  socialt  kontrakt”  i  20-30 år,  enpartistaten  har  accepterats  genom  den  förbättrade  levnadsstandarden.  Den  vanligtvis  rådande  politiska  apatin  förklarar  också  varför  den  auktoritära  staten  varit  så  uthållig. Fler  och  fler  ingår nu  i  medelklassen.  Det  har  satt  ”snöbollen  i  rullning” och  kommer  att  öka  oppositionen  mot  förtryck  och  annat  i  framtiden.

I  den  efterföljande  diskussionen  menade  professor  Tom  Hart,  också  han  Kinakännare,  att utveckligen  i  Kina  kan  komma  att  gå  i  olika  riktningar  i  framtiden,  men  att ett  mycket  stort  problem  –  utöver  bristen på  egna  naturresurser – är vattenbristen  och  vattenföroreningarna  och  hur  dessa  ska  lösas.

USA  och  Kina

I  november  företog USA:s  president  Barack  Obama  en  längre resa  till  Asien  med  det  längsta  uppehållet  i  Kina.  USA:s  stora  och  ökande  underskott  i  budget-,  handels-  och  betalningsbalanserna  har  till  stor  del  klarats  med  lånade  pengar  från  Kina,  särskilt på  kinesiska  uppköp  av  amerikanska  värdepapper.

De  officiellt  redovisade  samtalen  som  Obama  haft  med  de  kinesiska  ledarna  har  handlat  om  ekonomi  och  handel,  klimatfrågan  och  säkerhetspolitik.  Inga  större  framsteg  redovisades  alls.  Det  tyder  på  att  Kina  numera  ser  sig  som  jämbördigt  med  USA  som  global  stormakt ,  har  tiden  för  sig,  kan  vänta  och  inte  anser  sig  behöva  hasta  fram  beslut.

En  slutsats  i  rapporten  ”Mot  en  ny  global  ordning?  USA:s  och  Kinas  vägar  ut  ur  skuldfälla,  dollarfälla  och klimatfälla” (Global Utmaning, 2009) skriven  av  förre  finansministern  Allan  Larsson,  är:

-Under  2009  har  en  betydande  maktförskjutning  skett  från  G8-gruppen  till  USA  och  Kina.  Men  det  sker  också  en  maktförskjutning  mellan  USA  och Kina  som  en  följd  av  den  finansiella  och  ekonomiska  krisen… Det  finns  skäl  att  tro  att   Kinas  roll  under  förutsägbar  framtid  kommer  att  kännetecknas  av  politisk  försiktighet  och  ekonomisk  aktivism,  i  en offensiv  för  att  ta  sig  ur  dollarfällan.

Text: Gunnar Lassinantti

______________________________________________________________

Börje  Ljunggren  har  kommit  ut med  en  ny  utvidgad  upplaga  av sin  bok  ”Kina  –  Vår  tids  drama” (Hjalmarson&Högberg, 2009) Boken  handlar  om  Kinas  historia,  politik,  ekonomi,  miljö,  internetrevolution  och  mänskliga  rättigheter.

Publiceringsdatum: 2009-12-22

Till toppen av sidan
Kina befinner sig inte i övergång till demokrati. Kollaps är osannolikt. - Börje Ljunggren

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...