Skriv ut

Kina kränker mänskliga rättigheter mer idag än vad de gjorde 2001 när IOK beslutade att OS skulle gå av stapeln i Peking. Det konstaterade generalsekreteraren för Svenska Amnesty, Lise Bergh, på ett seminarium på bokmässan i Göteborg.

Den 13 juli 2001 beslutade den internationella olympiska kommittén, IOK, att Peking skulle stå som värd för 2008 års sommar-OS. Beslutet vållande en storm av protester världen över som höll i sig under de sju åren mellan det att beslutet fattades och att spelen genomfördes.

Kina var då, och är fortfarande, ett land som bryter mot mänskliga rättigheter dagligen. Där avrättas fler människor än i något annat land, grundläggande demokratiska rättigheter som fri rösträtt och fri åsiktsbildning finns inte och medier kontrolleras och censureras av staten.

Den kinesiska regeringen lovade vid tiden för beslutet att Kina skulle ta större hänsyn till mänskliga rättigheter än vad de hade gjort tidigare. Dessutom skulle utländska media få verka fritt i landet medan OS pågick.

Svenska Amnestys generalsekreterare Lise Bergh sa på seminariet på bokmässan att Amnesty har bevakat Kina noga sedan IOK beslutade att Peking skulle få OS 2008.

– Vi kunde se att det inte blev bättre som Kinas regering sa att det skulle bli, det blev i huvudsak sämre, säger hon.

Amnesty vet att 1 770 personer avrättades i Kina år 2005 men de säger också att antalet avrättade sannolikt är högre. I en rapport om dödsstraffet som de släppte 2007 hänvisar de till en högt uppsatt kinesisk jurist som har ställt samman statistik från lokala myndigheter och domare. Han kom fram till att runt 8 000 personer avrättades 2005. I mars 2004 hävdade en ledamot av Kinas ”National People’s Congress” att runt 10 000 personer avrättas varje år.

Journalisten Ulrika K. Engström var också var med i panelen. Hon har varit Svenska Dagbladets korrespondent i Kina där hon har arbetat som journalist sedan 1998.

Hon tycker att man till viss del har märkt av en ökad öppenhet. Hon kunde till exempel besöka den fängslade människorättsaktivisten Hu Jia året innan OS ägde rum men inte under veckorna som OS pågick. Hon tycker att Kina har tagit till sig kritiken i de internationella protesterna.

– Problemet är att Kinas regering fick med sig folket när de utländska protesterna kom. Det ledde till att nationalismen ökade när folk kände sig påhoppade av väst, säger hon.

Hon tycker ändå att jordbävningen i Sichuan i våras och skandalen med förgiftad mjölk visar att Kina faktiskt har förändrats då utländska journalister både fick åka till jordbävningsområdet och intervjua dem som blev förgiftade av mjölk.

IOK har ställt upp tre kriterier som de ska ta hänsyn till när de ska bestämma vilken stad som ska få arrangera OS ska äga rum; sport, kultur och miljö. Lise Bergh tycker inte att det räcker.

– Vi vill lägga till ett kriterium till, mänskliga rättigheter.

Hon tycker också att IOK var alldeles för flata:

– De borde ha tagit upp frågan om mänskliga rättigheter med Kinas regering precis som OS stadgan säger.

OS-facklans färd över världen förvandlades till en PR-mässig katastrof för Kina. På många håll runt om i världen möttes den av enorma protester som uppmärksammades globalt. Lise Bergh vill att protesterna ska in på den politiska arenan också.

– Världens regeringar borde till exempel ta upp mänskliga rättigheter med Kinas regering när de diskuterar saker som handel, säger hon.

Det är samtal som förs diplomatiskt i slutna rum och det är svårt att veta hur hård press utländska regeringar sätter på Kina då. Fredrik Reinfeldt ville till exempel inte berätta vilka fall han skulle ta upp med Kinas ledare under sitt besök där i våras.

Ulrika k. Engström tycker också att utländska ledare ska ta upp mänskliga rättigheter när de träffar sina motsvarigheter i Kina och hon säger att det finns en vilja från de kinesiska ledarna att prata om det.

– Problemet är bara att de tycker att mänskliga rättigheter är att ingen svälter och att alla har tak över huvudet, säger hon. Omvärlden måste inte bara prata om mänskliga rättigheter, de måste prata om definitionen av mänskliga rättigheter också.

De hoppas båda att det internationella trycket på Kina inte minskar bara för att olympiska elden där nu är släckt.

Text: Alexander Sofroniou

Källor:
Amnesty: ”Facts and Figures on the Death Penalty (1 January, 2006)”
Amnesty: ”Facts and Figures on the Death Penalty (1 January, 2005)”

Publiceringsdatum: 2008-10-15

Till toppen av sidan
Världens regeringar borde till exempel ta upp mänskliga rättigheter med Kinas regering när de diskuterar saker som handel. - Lise Bergh

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...