Skriv ut

- Det är cyniskt att ensidigt hävda att vi i västvärlden ska fortsätta att leva som vi gör, men att människorna i Asien inte ska få leva som oss. Det måste bli förändringar på båda hållen. Vi måste bidra ekonomiskt till miljöinvesteringar i Kina och Indien för att stoppa klimatförsämringen. Det sa riksdagsledamoten Hillevi Larsson (s), under Palmecentrets seminarium om Kina och Indien under EU-forum i Hässleholm.

– Ekonomin går framåt. Det är viktigt att lönenivåerna utjämnas, och att vi får nya marknader att exportera till. Det förekommer rovdrift och barnarbete. Priserna hålls nere och vinsterna uppe med stora miljöproblem som följd. Men se inte bara på problemen, utan på möjligheterna. Vi måste också vara beredda att ge en hjälpande hand. Vi behöver en aktiv dialog med Kina och Indien utifrån målet om att skapa ett mänskligare samhälle, angav Hillevi Larsson tonen med att säga.

Sveriges förre Kinaambassadör Börje Ljunggren sa att sedan den ekonomiska reformen 1978 i Kina har tillväxten i genomsnitt varit 9 %. Ingen annan ekonomi har vuxit så länge och i så hög takt som den kinesiska. Det finns inte heller något annat exempel på att ett kommunistland vuxit så snabbt. Kina stod på 1700-talet för 20 %, 1950 för 1 %, idag för 4-5 % av världens BNP och har under senare år svarat för 29 % av den globala tillväxten.

Tidigare hade Kina knappt någon utrikeshandel. I år går Kina om Tyskland som det näst största handelslandet med 8 % av världshandeln. Kina har stora handelsöverskott och är ekonomiskt beroende av omvärlden.

Den viktigaste förklaringen är de utländska direktinvesteringarna i landet. Kina är störst i världen med 70 miljarder dollar i sådana investeringar, och numera integrerad i världsekonomin som en viktig handelspartner.

– Kina har blivit världens verkstadsgolv och ingår i en global infrastruktur. De flesta av världens största företag är etablerade i landet, även svenska. 35 % av Hennes & Mauritz och 20 % av IKEA:s produkter tillverkas i Kina. Stora resurser satsas på forskning och utveckling.

Stora ekonomiska förändringar

– Minst 300 miljoner människor har lyfts över fattigdomsgränsen. Klyftorna har ökat. Inkomstklyftorna är ungefär lika stora som i USA, men lägre än i Brasilien. Bristerna i mänskliga rättigheter är stora.

-De enorma ekonomiska förändringarna har också skapat social oro och tendenser till många allvarliga följdproblem. Ministeriet för allmän säkerhet har 27 000 personer anställda. Rättsväsendet utvecklas och man försöker handla inom en rättstats ram med ny lagstiftning till skydd för privat egendom. Det finns 130 000 advokater. Kina är en enpartistat, samtidigt som man vill öppna systemet, men det tar tid, fortsatte Ljunggren.

Under Maos tid utgick de utrikes relationerna från den kommunistiska ideologin. Relationerna till Japan är ansträngda sedan andra världskriget, även om ett statsbesök strax efter seminariet syftade till att skapa ökad avspänning. Taiwanfrågan utgör också ett problem.

Kina spelar numera en roll i världen. Landets militära upprustning accelererar, inklusive med nya kärnvapen. I dagens Kina styr egenintresset, och framför allt intresset att få tillgång till olja. Kina som är fattigt på egna resurser behöver också andra naturresurser från utlandet. I höstas ordnades en stor Kina-Afrika konferens i Beijing som markerar ett ökat intresse för den afrikanska kontinenten.

För EU är Kina en viktig partner, och EU är Kinas viktigaste handelspartner. Det finns ett avtal om strategiskt partnerskap mellan EU och Kina sedan 2003.

På en fråga om krav på bättre respekt för de mänskliga rättigheterna ska understrykas genom att avstå från vissa affärer svarade Börja Ljunggren nej, och förordade i stället en dialog i påtryckningssyfte.

Social revolution i Indien

Professor Staffan Lindberg, från Lunds universitet och föreståndare för Sydasiennätverket, SASNET, som i sin forskning följt Indiens utveckling ”på gräsrotsnivå” i 25 års tid talade om ett komplext land med en befolkning på 1,1 miljarder invånare – nästan lika många som Kina – 29 delstater, sex unionsterritorier, 18 officiella språk och ytterligare cirka 300 mindre språk. Den ekonomiska tillväxten har nästan fördubblats sedan 80-talet. Fattigdomsnivån har mellan 1983 och 2004 sänkts från 47% till 29 % på landsbygden, och från 44 % till 26 % i städerna. Levnadsstandarden har fördubblats sedan 1980.

– Det har skett en social revolution genom att betydligt fler kvinnor har fått förvärvsarbete. Kastlösa kvinnor tjänar egna pengar. I 69 % av de agrara hushållen arbetar minst en kvinna nu utanför den agrara sektorn, som minskar i omfattning. Kvinnornas ställning har stärks genom självhjälpsgrupper, och möjligheter att få lån till mindre affärsrörelser.

Barnarbetet minskar. Utbildningsnivån har höjts, socialskyddet och hälsovården förbättrats.

Indien hade en 150 år lång kolonialtid fram till efter andra världskriget. Mycket av det som finns i väst finns därför också i Indien, t ex rättväsendet. Indien har byggts upp med billiga egna tekniska lösningar och står idag öppet för utlandsinvesteringar:

– Indien vill ha en plats i världen och har stärkt sin utrikespolitiska profil, bland annat i Mellersta Östern. Relationen mellan EU och Indien har varit problematisk. EU har många röster, och det är enklare för Indien att tala med USA, Kina och Ryssland. Samarbetet mellan EU och Indien har dock goda framtidsutsikter. Indien genomgår en bred industrialiseringsprocess, är ett öppet land och har en fungerande demokrati med en fri press till skillnad från Kina. Det bör byggas upp på strategiskt partnerskap mellan företagare, forskare och institutioner med flera grupper. Sverige som har hög kompetens på energi och vatten har mycket att bidra med i samarbetet.

På frågan om skillnaderna i den ekonomiska utvecklingen mellan demokratiska Indien och enpartistaten Kina svarade Lindberg: – Det har gått snabbare i Kina. Indien har tagit längre tid på sig att diskutera och därför haft en långsammare utveckling.

Ökade utsläpp i Kina

Karl Hallding, ansvarig för Kinaprogrammet vid Stockholm Environment Institute, SEI, presenterade skrämmande miljöfakta:

– Kina jobbar för att minska utsläppen, men det går åt fel håll. Det öppnas ett nytt ineffektivt kolkraftverk varje vecka samtidigt som alarmerande kinesiska klimatrapporter förutspår en temperaturökning i landet på mellan 1.3 och 2,6 grader till år 2020.

Redan nu släpper landet ut 18 % av världens växthusgaser – bara USA är värre – och Kina står för 50 % av ökningen av utsläppen sedan 1990. De omfattande luftföroreningarna skapar stora hälsoproblem. Kina ställer sig avvisande till att det ska ta ett större ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser. Hur landet kommer att ställa sig till Kyotoavtalets framtid som gäller till år 2012 är ännu oklart.

– Bakomliggande faktorer är omfattande korruption, ökat befolkningstryck och ohämmad exploatering. Landet vill utvecklas. Endast 4 % av befolkningen lever på en nivå som liknar den inom OECD-länderna. 50 % av befolkningen (800 miljoner människor) lever under mycket knappa och fattiga förhållanden. Tillväxt till varje pris gäller för att behålla stabiliteten i samhället. Man vill samarbeta mot miljöförstöringen, men vill att vi andra ska vara med och betala.

– EU har stora framtida möjligheter att exportera miljöteknik till Kina, avslutade Karl Halling.

Evert Grahn, VD för Kreback i Halmstad, har specialiserat sig på affärer med Kina och berättade utifrån sina erfarenheter om globaliseringen och en utvecklad marknadsföring som ger nya möjligheter i Kina. Det handlar om know-how-företag, och mera om insatsvaror, kvalitet, specialistkompetens än om tillverkade produkter. Flyget har förkortat avstånden, och den som kan erbjuda bra logistiska lösningar vinner. Det gäller nu att vara ”nära” både konsumenten och den tillverkande fabriken:

– Det ska ta kortast möjliga tid. Det rings nu oftare om en order med frågan inte bara om man kan leverera en vara eller tjänst, utan om man kan leverera till en viss dag, förtydligade Evert Grahn.

Marcus Lippert, VD för Indpro och Frederik Johansson, Panorama Competence berättade om sina företags affärer med Indien. Indpro sysslar med resurslösningar inom IT och Panorama Competence bedriver utbildningsverksamhet. Marcus Lippert sa att det finns problem som förklarar varför bara 67 svenska företag ännu är verksamma i Indien. Det har att göra med fattigdomen, kulturskillnader, behov att få upp effektivitet och kvalitet, svårigheter att hitta rätt personal och att det kan ta fem timmar att ta sig igenom en större stad till ett möte dit man kallat 50 000 personer, men bara fem kommer. Fallbaserad utbildning med affärs- och situationssimulering som Panorama Competence genomfört har tagit upp ämnen som förståelse, träning och beteende.

Brist på fackliga rättigheter i Kina

Erland Lindkvist, internationell sekreterare i IF Metall hävdade avslutningsvis att facket är en internationell rörelse:

– Vi har också en gång i tiden startat från en enorm fattigdom i Sverige. Därför är det som händer i Kina inget nytt för oss. Redan på 50- och 60-talen etablerade sig många svenska företag i Brasilien. Svenska företags drivkrafter att förlägga sig till Kina handlar dels om tillgången till billig arbetskraft, dels om nya marknader.

– Vi vill att de villkor som gäller i Sverige och Europa även ska gälla i andra delar av världen, och att svenska företag i utlandet ska respektera fackliga och mänskliga rättigheter. Men utanför våra egna gränser, i Kina och Indien, agerar företagen på ett annorlunda sätt, fortsatte Lindkvist.

Det finns inga fria fackföreningar eller organisationer för mänskliga rättigheter i Kina. Den officiella fackföreningsrörelsen som har 107 miljoner medlemmar är en del av systemet. Till det kommer 50 miljoner personer i inhemska eller utländska multinationella företag, MNF. Vissa MNF tillåter inte fackföreningar.

– Men vi har ändå beslutat oss för att hålla en dialog med det officiella facket. Och Kina är nu öppnare för en dialog än tidigare.

– Immigrantarbetare i Kina exploateras genom mycket låga löner och får nästan jobba dygnet runt. Den stora massan av kineser, som ofta glöms bort, verkar i djup fattigdom och med mycket små rättigheter.

– I Kina genomförs 200 strejker och konflikter varje dag. Vi försöker lyfta upp den skandinaviska modellen i vår dialog som kollektivavtal, a-kassa, arbetsdomstol för att rättsligt lösa konflikter och företagens sociala ansvar.

– Som liten nation kan vi svenskar bidra, och uppfattas inte som ett hot, som blir fallet när det amerikanska facket agerar. Det gäller också att vara tydlig med vad vi menar med rättigheter, avlutade Erland Lindkvist.

Text: Gunnar Lassinantti

Publiceringsdatum: 2007-04-27

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...