Skriv ut

Frilansjournalisten Elin Jönsson sa att det tjetjenska kriget fortsätter, trots att Kreml hävdar motsatsen. Före första kriget mellan 1994 och 1996 bodde 1,1 miljon personer i Tjetjenien, som varit det folkrikaste området i norra Kaukasus. Andra kriget i Tjetjenien startade 1999, och det finns ingen säker uppgift på hur många människor som nu bor där, utom att det är betydligt färre än före kriget.

– På ytan verkar det lugnare än tidigare i huvudstaden Groznyj, där det sopas, spacklas och målas överallt. Men samtidigt råder ett skräckvälde med kidnappningar, tortyr och lösensummor, som också inkasseras av ryska soldater och poliser. Masker används vid kidnappningar. ”Erkännanden” tvingas fram genom tortyr, berättade Elin Jönsson.

– När offren lämnas tillbaka mot lösen är det inte ovanligt att de kidnappas på nytt och försvinner för att inte kunna berätta om vad de upplevt. En ny grotesk metod är att man för in rör i offrets ändtarm och drar taggtråd genom detta. Sedan avlägsnas rören, taggtråden rivs ut och förstör tarmen. Offren dör långsamt utan att orka tala, sade hon och fortsatte

– I Tjetjenien har president Ramzan Kadyrov gett bilden av att det är han som står för återuppbyggnaden, medan i själva verket mycket av pengarna kommer från ryska statsbudgeten. Kadyrovs fond har stiftats till minne av hans far och företrädare som president Achmat Kadyrov som dog i ett terrordåd 2004. Ingen har insyn i hur fonden används, förutom Kadyrov. Han plockar själv in pengar till fonden genom att tvinga tjetjenska affärsmän både i Tjetjenien och i andra delar av Ryssland att betala. Betalar du inte finns chansen att du försvinner.

-Ett annat problem är att husen säljs många gånger. När människor lämnat republiken har de tvingats skriva på papper att de inte tänker återvända och avsagt sig husen. De tillhör staten, men tjänstemännen säljer lägenheterna och stoppar pengarna i egen ficka, berättade Elin Jönsson.

Våldet sprids till grannrepublikerna, och det gör det svårt att tala om en seger för Kreml. Det pågår strider mellan beväpnade milisgrupper och ryska trupper. Det senaste året har det i Ingusjien, Dagestan, Karatjaevo-Tjerkessien och Kabardino-Balkarien skett en rad militära operationer mot lägenheter och hus, där beväpnade grupper funnits. Många närliggande hus och lägenheter har förstörts. Det har skett flera attacker mot polisstationer. Religiösa ledare och tjänstemän har mördats. Flera terrordåd har förekommit. Dåden har följts av fabricerade åtal, kidnappningar och tortyr.

Elin Jönsson avrundade med att beskriva den sociala situationen.

– Situationen är fruktansvärd och präglas av en enorm arbetslöshet, våld och frånvaro av hopp. 80 % av befolkningen lever under mycket svåra förhållanden. Situationen väcker allt mera hat och hämndbegär. Många går och väntar på att få ta hämnd.

En utfrågare konstaterade att under det första Tjetjenienkriget fanns det en starkare oppositionsrörelse mot kriget i Ryssland, bland annat med organisationen Rysslands soldatmödrar i spetsen. På grund av de terrordåd som senare begåtts lyser ryska protester i stort sett med sin frånvaro under det pågående andra kriget i Tjetjenien.

Text: Gunnar Lassinantti

Publiceringsdatum: 2007-06-07

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...