Skriv ut

Den svenska arbetarrörelsens engagemang i kampen mot apartheid i Sydafrika hade en oomtvistad glöd. Dels skedde en imponerande mobilisering i Sverige. Dels gavs ett avsevärt ekonomiskt stöd till motståndsrörelser i Sydafrika, inte minst till den fackliga rörelsen Cosatu och frontorganisationen UDF.

När nu Birgitta Silén, Palmecentrets biståndschef, sammanfattar och analyserar skeendet i boken Uppdrag Solidaritet – Arbetarrörelsen och Södra Afrika 1960-1984 kan hon med rätta vara stolt över vad man lyckades åstadkomma. Stundtals är boken en nostalgitripp i internationell solidaritet. Men trots detta behåller den sin spänst och är riktigt spännande. Det beror på att Birgitta Silén inte döljer några av de motsättningar som fanns inom arbetarrörelsen och gentemot andra organisationer.

En av de konflikter som dras upp till ytan utspelade sig redan under mitten av 1960-talet. Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Kaj Björk skrev en artikel i Tiden där han motsatte sig stöd till befrielserörelser som förde väpnad kamp. Ett argument var att det stred mot folkrätten att lägga sig i en annan stats inre angelägenheter. Men argumentationen skulle möta motstånd, framför allt från ett antal unga socialdemokrater, däribland Pierre Schori och Olof Palme. Snart segrade de ungas linje. Sverige skulle bli den första demokrati som gav bistånd till afrikanska befrielserörelser.

En annan livlig debatt handlade om företaget ASEA:s planer på att medverka i ett dammprojekt i Moçambique. Dammen skulle byggas vid Cabora Bassa vid Zambezifloden och ledningar skulle dras till Sydafrika. SSU och Aftonbladet drev en hård kampanj mot projektet. På andra sidan stod Metall, som organiserade arbetarna vid ASEA. Enligt Metall skulle ett nej betyda att 300 arbetstillfällen i Sverige gick förlorade.

Det hela slutade med att ASEA själv drog sig ur projektet. Men samma konfliktmönster skulle återkomma under 1980-talet när FN förordade sanktioner mot Sydafrika. I Sverige bildades Isolera Sydafrikakommittén (ISAK). Bland de fackliga organisationerna drev Kommunal och Gruv kravet på sanktioner. Men Metall motsatte sig ensidiga sanktioner. Företrädare för förbundet menade att enskilda svenska sanktioner skulle vara ineffektiva och få motsatt verkan, att svenska företags tillgångar skulle hamna i fickorna på apartheidregimen om man lämnade landet. Vidare hävdade Metall att man hade kontakt med arbetare och fackliga företrädare på svenska företag i Sydafrika – och att de inte ville att företagen skulle lämna landet.

Birgitta Silén framhåller Olof Palmes engagemang i Sydafrikafrågan och han får till och med ett eget kapitel i boken. Fast Palme intog inte alltid de radikala ståndpunkterna. Han motsatte sig aldrig dammen i Cabora Bassa och det var inte heller han som drev igenom det svenska handelsförbudet mot Sydafrika. Istället blev det Ingvar Carlsson, efter mordet på Palme, som såg till att förbudet klubbades. ISAK:s linje vann alltså stort gehör, men svenska företag kunde ändå övervintra i Sydafrika.

En annan konflikt utspelade sig mellan den svenska fackföreningsrörelsen och delar av Afrikagrupperna. Under slutet av 1970-talet inledde LO och TCO stödet till fackföreningsrörelsen inne i Sydafrika. Företrädare för Afrikagrupperna var kritiska och menade att man istället borde stödja ANC:s fackliga exilgren Sactu. Men den sydafrikanska fackföreningsrörelsen skulle snabbt få en växande betydelse och kritiken klingade av. I själva verket ökade successivt det svenska stödet till sydafrikanska fackliga organisationer, ett stöd som också fortsatte efter apartheids fall. Under perioden från 1985 till 1995 uppgick det till sammanlagt 200 miljoner kronor. En imponerande summa, som också reser frågan om vad som hände sedan och vilken roll den sydafrikanska fackföreningsrörelsen spelar idag. Men svaret på det ligger utanför Birgitta Siléns uppdrag. Boken Uppdrag solidaritet – Arbetarrörelsen och Södra Afrika 1960-1984 ingår i serien Folkrörelsernas solidaritetsarbete med södra Afrika, 2007.

Text: Mats Winborg

Publiceringsdatum: 2007-04-18

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...