Skriv ut

Krig, förföljelser och befolkningsstrukturer i andra länder orsakar migration. Men vi själva påverkar migrationen genom färre handelshinder och riktat bistånd. Och kan vi inte genom ordnade former sköta arbetskraftsinvandringen till Sverige kan främlingsfientligheten öka, menade Lena Hjelm-Wallén och Joakim Palme under Palmedagarna i Stockholm den 18, 19 oktober.

I en paneldebatt med titeln ”Migration – en överlevnadsfråga för vem?” ställde samtalsledaren och generalsekreteraren för Palmecentret Jens Orback frågan om handel. Är det inte den rikare delen av världen som skapat migration genom handelshinder som bidrar till att vi inte köper utvecklingsländernas varor?

Lena Hjelm-Wallén, Palmecentrets ordförande, sa att det är fattigdom som ger upphov till migration. I dagens fattigdomsbegrepp ingå även bristande demokrati och brist på inflytande, sa hon.

– Ju mer av utveckling, som till exempel kan ske genom utvecklad handel, desto mindre anledning har människor att ta sig ifrån sitt hemland. Det visar det nära samband mellan bistånd och migration, fortsatte Lena Hjelm-Wallén.

Hon fick medhåll av Joakim Palme, vd för Institutet för framtidsstudier.

– De handelshinder som bland andra EU satt upp mot utvecklingsländerna har bidragit till onödigt stor migration, sa Joakim Palme.

De negativa sidorna av migration, såsom den kunskapsexport som dränerar fattiga länder på utbildade läkare och sjuksköterskor kan mildras med bistånd, menade Joakim Palme.

– Det är inte så att vi ska stoppa afrikanska läkare och sjuksköterskor som vill skapa sig en framtid någon annanstans. Det vore orimligt mot de här individerna. Men vi kan utforma biståndet så att utbildningsmöjligheterna kan gynna både de afrikanska länderna, som så väl behöver sina vårdutbildade, och oss själva.

Tidigare under konferensen kom migrationens positiva sidor och frivillig migration på tal såsom utlandsstudier och internationellt forskningssamarbete.

Men Claes Borgström, tidigare JämO, ifrågasatte frivillig migration.

– Vad är frivillig migration egentligen? Om jag hade sociala, ekonomiska och politiska möjligheter i mitt hemland skulle jag stanna där bland mina vänner och i min miljö. Migration som någon slags världsturism finns inte. Det är vi i den rikare delen av världen som står för turismen, sa han.

Seminariet belyste faktumet att alltfler migranter utgörs av kvinnor, något som Claes Borgström tycker är positivt.

– Tidigare har män flyttat och sedan har kvinnorna följt efter. Att allt fler kvinnor migrerar är en enorm förändring i deras medvetande och möjligheter. Att de tar detta steg visar att det sker en slag utjämning mellan kvinnor och män. Det ser jag som en ljuspunkt, sa Claes Borgström.

Förhållandet mellan migranter och Sveriges välfärdssystem var ett annat tema under debatten. Joakim Palme hämtade exempel från utredning han satt i, ”Välfärdsbokslut för 1990-talet”.

– Arbetslösheten i början av 1990-talet sammanföll med den största flyktinginvandring vi haft sedan andra världskriget. Ärren finns kvar hos vissa delar av den befolkningen. Dessa befinner sig än i dag bland utestängda grupper. Det ställer krav på hur välfärdssystemet förmår integrera människor på arbetsmarknaden, sa Joakim Palme.

Vidare menade han att de senaste åren har sysselsättningen ökat och stora invandrargrupper har kommit in på arbetsmarknaden. Med den lågkonjunktur vi nu går in i kommer välfärdssystemet återigen att sättas på prov, enligt Joakim Palme.

– Särskilt kritiskt kan det bli om det här sammanfaller med en stor invandring. Misslyckas vi med integrationsarbetet kan främlingsfientligheten öka, sa han.

Lena Hjelm-Wallén reste även hon varningsflaggor för ökad främlingsfientlighet.

Hon kritiserade nuvarande regering för att den vill hålla fackliga organisationer från att hantera arbetskraftsinvandring. Fackliga organisationer i samarbete med arbetsgivarna kan se om det kan bli problem på arbetsmarknaden, menade Lena Hjelm-Wallén.

– Om många på en ort är arbetslösa och så börjar arbetsgivare ändå hämta arbetskraft utifrån, då får man en negativ konflikt. Och ur den kan det växa främlingsfientlighet, sa Lena Hjelm-Wallén.

Text: Helena Sundman

Publiceringsdatum: 2008-10-20

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...