Skriv ut

När ANC vann valet 1994 saknades personer för viktiga ledarställningar. Och när ledarskapet skulle formas föll kontakten med gräsrötterna bort. Även korruption har nästlat sig in i partiet.

Under ett anförande på Palmedagarna i oktober i ABF-huset i Stockholm erkände Kgalema Motlanthe, Sydafrikas vicepresident, en rad av ANC:s misstag efter dess historiska valseger på nittiotalet.

ANC hade kämpat i 30 år för medbestämmande. Partiet hade förberett sig för att ta över makten. Men när det behövdes parlamentsledamöter, diplomater och personer inom en rad områden stod ingen på kö.

– Det är lätt att ha de bästa argumenten så länge man kämpar för den ädla saken. Men när det krävdes folk till ledarställning upptäckte vi att det fanns väldigt få som kunde stiga fram. Det var en chock, sa Kgalema Motlanthe.

Att rätta till problemet tog mycket kraft. Detta ovanpå regeringsprotokoll och VIP-status skapade ett farligt avstånd till medlemmarna.

– Kontakten med partimedlemmarna ger svar på om du ska lägga om kurs eller fortsätta på samma linje. Långsamt hade vi fjärmat oss helt från våra gräsrötter, sa vicepresidenten.

Korruption har brett ut sig

Även på andra plan genomgår ANC förändringar, ofta oönskade sådana. Kgalema Motlanthe beskrev hur små gåvor som tändstickor och gratisbiljetter kan leda till korruption. En intressegrupp får fördelaktig behandling framför en annan grupp. De vinkar där de står längst bak i kön och att neka dem hjälp blir svårt.

– Väldigt få av ANC:s medlemmar var medvetna om risken med att  ta emot gåvor, sa Kgalema Motlanthe.

– Men nu har vi identifierat en av våra främsta uppgifter, att förgöra korruption, sa han.

I ett innehållsrikt anförande om ANC:s födelse, talade vicepresidenten bland annat om uppkomsten av Frihetsstadgan (Freedom Charter of South Africa). Ledarna behövde få folkets svar på ”Vad menar vi med frihet? Vilket slags Sydafrika vill du bo i?”

Man gick till varje skola, fabrik och sjukhus och svaren man fick sammanställdes 1955 till tio punkter i Frihetsstadgan. Bland annat slogs fast att landet ska delas av alla oavsett hudfärg, att alla äger rätt att tala, organisera sig, predika och publicera vad de vill.

ANC presenterade dokumentet för världssamfundet. Under befrielsekampen refererade protesterande studenter och andra grupper till dokumentet.

– Frihetsstadgan blev ett kitt som förde samman alla de grupper som kämpade mot apartheid, sa Kgalema Motlanthe.

Alla kämpade mot rasism

Bengt Säve-Söderbergh, ambassadör och förr generalsekreterare för Arbetarrörelsens Internationella Centrum, föregångaren till Palmecenter, menade att skälen till ANC:s framgång var att det enade ”alla folk att tillsammans kämpa mot rasism” och inte som Black Power rörelsen som han menade endast hade den svarta gruppens intressen i åtanke. ANC har redan klarat av tunga uppgifter som att etablera en sanningskommission och att erkänna elva nationella språk, menade ambassadören.

Arvet från att ha världens vidaste gap mellan fattiga och rika och vad det inneburit för kriminalitet bland fattiga svarta är dock ett tungt ok att bära, menade han. Han talade även om korruptionen som ”ett gift och ett hot” för det sydafrikanska samhällets utveckling. Framtidens Sydafrika såg Bengt Säve-Söderbergh på delvis som problemfylld, delvis ljus.

– Jag tror friheten växer och att demokratin stärkts, men att landet fortfarande har stora utmaningar framför sig, framförallt inom social- och ekonomisk tillväxt.

Jens Orback, generalsekreterare för Palmecenter undrade vad Kgalema Motlanthe kunde ge palestinierna för råd i deras kamp.

– Alla palestinier borde enas under PLO:s tak. För att lyckas behöver de arbeta med interndemokratin. Först när palestinierna talar med en enad röst kan deras ansträngningar nå synergi, sa Kgalema Motlanthe.

Som svar på Jens Orbacks fråga om Zimbabwes resultat i sin befrielsekamp sa Kgalema Motlanthe att den beror på oförsiktighet med statsfinanserna. Vid befrielsen 1980 gick statskassan till allmän utbildning, sjukvård och transport. Budgetunderskottet var stort redan 1984 då Världsbanken kontaktades. När sedan Världsbanken begär att subventionerna ska tas bort går studenter och arbetare ut på gatorna i protest mot regeringen, menade Kgalema Motlanthe. Han avslutade dock i en förmildrandet ton.

– Men det är misstag som kan hända vilken befrielserörelse som helst.

Text: Helena Sundman
Bild: Linda Håkansson

Publiceringsdatum: 2009-11-15

Till toppen av sidan
Jag tror friheten växer och att demokratin stärkts, men att landet fortfarande har stora utmaningar framför sig, framförallt inom social- och ekonomisk tillväxt. - Bengt Säve-Söderbergh

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...