Skriv ut

När befrielsekampen övergår till demokrati krävs oftast ett helt nytt styre. Det är då det blir svårt, menade Lena Hjelm-Wallén, ordförande för Palmecentret, i inledningen av årets Palmedagar som hade temat ”Från befrielse till frihet” - hur ledare tar makten och hur de sedan fördelar den.

Författaren och journalisten Anders Ehnmark rapporterade från Guinea Bissau under befrielsekampen från Portugal. Under sitt anförande blickade han tillbaka till den så kallade Baubabdemokratin där. Under baubabträden samtalade rebellerna om hur friheten konkret skulle kunna se ut ifråga om allmän sjukvård och hur befolkningen efter friheten skulle fördela arbetet.

– Det var en ljus stämning, men sedan gick det inte så bra, sa Anders Ehnmark.

Makten har flyttat på sig

Det som främst diskuteras är befrielsen. Den fria staten säger vi mycket lite om, menade författaren.

Han la sedan tyngdpunkten på hur vi låter oss styras inom EU.

-Junilistan säger att vi inte ska ge bort mer makt. Men problemet med den fria staten i ett EU-sammanhang är att makten inte går att ge bort. Makten har flyttat på sig.

Medborgarna lämnar de politiska mötena och har i stället skapat sig en demokratisk subkultur, enligt Anders Ehnmark.

– Det är en konstitutionell fråga, hur ska man återställa demokratin där den har försvunnit? frågade sig författaren.

Där makten är finns inga medborgare. Det är vänsterns och radikalismens uppgift att råda bot på det. I Storbritannien, Frankrike och Italien diskuteras livligt hur makten kan närma sig medborgarna.

För att se hur en fri stat kan skapas i dag behöver vi en plocka fram republikanismen som ofta missförstås i Sverige. Det handlar endast i begränsad form om att vi vill åt kungen, menade Anders Ehnmark.

– I stället betyder det medborgerligt styre. Frågan för oss är hur vi återupplivar det under dagens betingelser.

Okritisk mot befriarna

Palmecentrets Jens Orback ställde sig frågan om vi varit för okritiska mot befrielserörelserna.

Som förespråkare för ett parti som engagerat sig starkt för olika befrielserörelser i världen tog sig Lena Hjelm-Wallén an frågan.

– Kan man vara så rädd för att smutsa ner fingrarna? Måste man inte också föra dialog med dem som inte alltid helt och hållet ställer upp för mänskliga rättigheter? Det kan vara så att en grupp trots allt är bättre än en annan, sa Lena Hjelm-Wallén.

Självkritisk Urban Ahlin

Sverige och socialdemokraterna har gjort ett ”gigantiskt” och bra jobb i sitt stöd till befrielsekamper runt om i världen, menade Urban Ahlin, talesman för utrikespolitiska frågor för socialdemokraterna. Men det finns också en rad befrielsekamper där resultatet kan ifrågasättas, som den i Robert Mugabes Zimbabwe eller stödet till Sandinisterna i Nicaragua. Till vad gick pengarna som han samlade in till den nicaraguanska kampen när han stod med bössan utanför mataffären i Mariestad?

– Vad var det vi inte såg? Kunde vi ha gjort något annat, frågade han sig.

En kamp där Urban Ahlin tycker socialdemokraterna borde haft en annan hållning var de baltiska ländernas befrielseprocess från det gamla Sovjetunionen.

– Jag är inte stolt över att ledande socialdemokrater som Sten Andersson inte höll med om att baltstaterna var ockuperade av Sovjet, sa Urban Ahlin.

Däremot uppskattar han att SSU fått moderpartiet att stötta Vitrysslands kamp för demokrati.

Ingen union med fattigdomsklyfta

Framtidens utmaningar är enligt Urban Ahlin att jämna ut klyftorna mellan öst och väst. Målet bör vara att få prostituerade kvinnor som hamnat i ”red light district” i Amsterdam att kunna delta i det politiska arbetet hemma i Moldavien.

– EU kan inte kalla sig en union med den fattigdomsklyfta som existerar mellan väst och öst. Trots konflikter, sociala risker och fientligheter måste vi våga vara öppna mot öst, sa Urban Ahlin.

Kritisk är han dock mot att flyktingar lämnas åt sitt öde i båtar när de kommer till EU. I den frågan gör regeringen inget, menade Urban Ahlin.

Pessimistisk mot tappad makt

Trots att det finns goda exempel på samarbeten – bland annat de Palmecenter har med NGO:s världen över – tror Ahlin att den makt politiker förr haft i internationella relationer håller på att minska.

– Den politiska makten har allt mindre kontroll över skeenden i världen, sa han.

Urban Ahlin drog sig till minnes en rad sådana skeenden. Ett exempel var hur den mexikanska regeringen var tvungen att devalvera peson dramatiskt våren 1995.

– Det hade inget med oss att göra. Vi fick göra budgetnedskärningar även om vi inte hade med finansmännen som spekulerade bort de enorma summorna att göra.

– Utmaningen för alla de frågor jag tagit upp är: Hur gör vi för att makten över världens skeenden ska vara politiskt styrd?

Vår internationella roll gör skillnad

Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin inspirerades av Anders Ehnmarks diskussion om demokrati och medborgarskap.

-Frågan är om det, när man hör ordet medborgare, ska ge en känsla av inflytande. Eller handlar det om motborgare vars enda uppgift är att protestera mot makten som nu är en ständigt undflyende svans? Det är det vi måste formulera nu, sa Mona Sahlin. Hon underströk att partiets internationella roll gör skillnad. På en resa nyligen besökte hon ett flyktingläger i Hebron på Västbanken där det fanns ett it- och läxläsningsprojekt, främst för flickor. En skylt meddelade att projektet var möjligt med stöd från Palmecenter och ABF Sydvästra Götaland. Det fick henne att känna stark stolthet, sa Mona Sahlin.

– Slutligen kommer jag att bära med mig ett citat som Anders Ehnmark gav tidigare: ”Politik är att vilja befrielsen, för att kunna välja friheten.”

Stat inte lika med parti

Avslutningsvis talade tidigare partiledaren Ingvar Carlsson, bland annat om det motstånd som Olof Palme upplevde. En av de tuffare stunderna var när han 1976 förlorade regeringsmakten till borgarna.

– Då sa Olof Palme att ”det var tungt, men det finns en fördel. Vi kan äntligen tvätta bort stämpeln av socialdemokraterna som ett statsbärande parti,” sa Ingvar Carlsson.

Han förvånades över att statsminister Fredrik Reinfeldt har sagt att moderaterna vill bli statsbärande parti.

– Hugo Chavez i Venezuela talar om ett statsbärande parti. Vill Reinfeldt hamna i den ligan?

Ingvar Carlsson varnade för en sådan sammanblandning av stat och parti.

-Här måste man vara vaksam, det leder ut på helt fel spår.

Text: Helena Sundman
Foto: Linda Håkansson

 

Publiceringsdatum: 2009-11-15

Till toppen av sidan
EU kan inte kalla sig en union med den fattigdomsklyfta som existerar mellan väst och öst. - Urban Ahlin

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...