Skriv ut

Vitryssland är en diktatur. Landet styrs av diktatorn Alexander Lukasjenko. Men trots våld, trakasserier och fängslande av oppositionella, så fortsätter många att utmana regimen. Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter samt Unga Örnar är två organisationer i Sverige som stödjer det vitryska folkets kamp.

Under Palmedagarnas seminarium ”Vitryssland – Europas sista totalitära fäste”, berättade Martin Uggla, ordförande i Östgruppen och Torgny Gustavsson, Unga Örnar Lycksele, varmt och engagerande om de människor som vågar arbeta för en politisk utveckling i landet, samt om hur Sverige och den svenska arbetarrörelsen kan stödja dem.

– Det är jätteviktigt att ge stöd åt dem som inte sänker rösten, de som öppet vågar visa sitt engagemang, sa Martin Uggla.

Han gav en tydlig bild av hur förtrycket fungerar, genom att utgå från fyra viktiga samhällsfunktioner: massmedia, rättsväsendet, näringslivet och kulturen. Det är svårt för oppositionella att nå fram med information till folket, eftersom medierna alltid vinklar allt på ett positivt sätt för diktatorn. När det gäller rättsväsendet sa han att man dömer efter andra intressen än lagbokens. Han poängterade även att lagstiftarna har total kontroll över informationsspridningen och att det inte går att tala om rättvisa val i landet.

Näringslivet är formellt fritt från påverkan från staten, fortsatte han. Men den som stöttar regimkritiker kan få tillstånd indragna och problem exempelvis med skattemyndigheterna. Kritiska författare får inte sina böcker utgivna.

Regimkritiker utsätts för våld och kastas i fängelse.

Det finns även tecken på att regimen varit inblandad i försvinnandet av regimkritiker mellan 1999-2000.

-Antingen är man lojal med makten och då fungerar det bra eller så är man inte det och då fungerar det inte bra, sa Martin Uggla.

Ungdomarna är ett av framtidshoppen.

– De låter sig inte stängas in och isoleras. De är bättre på att använda nya kommunikationsmedel som internet och sms, fortsatte Uggla.

Det andra framtidshoppet är en växande kamp för ett oberoende civilt samhälle. Paragraf 193 i Vitrysslands brottsbalk förbjuder arbete i organisationer som inte godkänts av myndigheterna. Men trots hot om fängelsestraff är det tusentals som tar risken och strider för förenings- och yttrandefrihet i landet. Östgruppen driver nu en ”Kampanj 193” till stöd för den vitryska föreningsfriheten.

Torgny Gustavsson, berättade om hur Unga Örnars engagemang började i Vitryssland med att de tog hand om ett tiotal barn och ungdomar. Sedan åkte de runt till olika skolor, där barnen och ungdomarna fick berätta vad de varit med om. De flesta vittnade om svårigheter. Flera av barnens föräldrar, främst fäder, hade satts i fängelse för att de var oppositionella mot regimen.

Unga Örnars projekt startade 2001 och omfattar utbildning i engelska, kultur, musik, dans sport och ledarutbildning.  Barnens vardag i Vitryssland består av mycket jobb och lite fritid.

– De går i skolan även på lördagar och har dessutom tre till fem timmars studietid efter skolan, sa Torgny Gustavsson.

Klasskillnaderna i landet är stora och lönerna är låga. Torgny Gustavsson påpekade att det är ungdomarna som har idéerna. Och det är lättare att arbeta med barn- och ungdomar, eftersom de är mer mottagliga och öppna för utveckling och nytänkande.

Både Torgny Gustavsson och Martin Uggla verkar trots allt se ljust på Vitrysslands framtid, även om demokrati idag tycks ganska avlägsen. Men om fler hade bara hälften av deras engagemang skulle mycket mer kunna göras för att stödja det vitryska folkets kamp. Därför är det viktigt med en ökad medvetenhet om hur situationen faktiskt ser ut i dagens Vitryssland.

Text: Hedvig Perjus

Publiceringsdatum: 2009-11-16

Till toppen av sidan
Antingen är man lojal med makten och då fungerar det bra eller så är man inte det och då fungerar det inte bra. - Martin Uggla.

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...