Skriv ut

Medverkande: Daniel Wolski och Charlotte Malmborg. Seminariet arrangerades av S-studenter i Malmö.

Syfte

Globalisering ses ofta som ett ohejdbart fenomen där politiken endast har att ta ställning till hur dess positiva krafter kan tillvaratas. Mellan länder, men framförallt inom länder, ser vi så stora klyftor mellan fattiga och rika att begreppet klassamhälle inte längre räcker till. Samma mönster ser vi dessvärre även på hemmaplan.  S-studenter i Malmö inbjuder därför till diskussion med ambitionen att utmana socialdemokratin till eftertanke, analys och handlingskraft.

Definiton

Globalisering, förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Ökade globala flöden av kapital, tjänster, varor och människor.

Seminariet inleddes med en gemensam brainstorming kring begreppet globalisering vilket resulterade i flera ord och begrepp som för deltagarna kännetecknar globalisering som fenomen samt dess konsekvenser.

o UNI
o Globala fack
o Handels
o Ekonomin
o Kapitalismens utbredning
o Avreglering
o Lönedumpning
o Kommunikation
o Global uppvärmning
o Samarbete
o Handel ökad tillverkning
o Utnyttjande
o Konkurrensförhållande
o Utländska prospekteringar

Genomgång

Behov av ökad tillväxt är idag ett mantra som många gånger får gå oemotsagt. Globaliseringens effekter i form av ökad social och ekonomisk rörelse skapar dock även en hel del negativa bieffekter.

Nyliberal globaliseringsteori

o Ökade globala flöden av kapital, tjänster, varor och människor. Knyter samman värden över tid och rum. Utveckling av marknader och nya teknologier driver processen framåt. -> Frihandel och avreglering.
o Ekonomisk nedsippring ”Trickle down theory”
Menar att normer och värdegrunder sammanvävs. (Dock alltid väst som förebild)
o Demokrati, Mänskliga rättigheter, Sekularism, Modernitet
Tankegångar som härstammar från  1800-tal  –  Adam Smith – Lectures on jurisprudence

Kritisk globaliseringsperspektiv

o Nyliberal globalisering gjort avståndet mellan fattiga och rika större. Medelinkomsttagares position oförändrad
o Öppnandet av fickor av rikedom i fattiga länder och fickor av fattigdom i rika länder

Exempel: Ny  geografisk skillnad där gamla gränser kompletteras eller byts ut mot nya  – ett ”global gated community”

o Globalisering som noder/nätverk istället för flöden
o Skapar asymmetriska beroendeförhållanden [Global arbetsdelning] o Maktförskjutning

Stat -> Internationella institutioner -> Transnationella nätverk -> Mellanstatliga regioner

Ytterst handlar globaliseringen om en förskjutning av makt och gränser. Makten förskjuts uppåt till den globala nivån där internationella organisationer eller multinationella bolag opererar, men också neråt till den regionala och lokala genom att möjliggöra direkt samarbete mellan regioner och kommuner och småföretagare över nationsgränser. Men beslut och ansvarsutkrävande måste, för demokratins legitimitet, i högre utsträckning ske på samma nivå.

Ett ständigt ”behov” av ökad tillväxt har lett till såväl stora kapitalförflyttningar och omlokaliseringar av företag. Genom medvetna och stratgiska beslut kan företag och kapitalägare utnyttja länders olika förutsättningar och dess befolkningars skriande behov av det allra nödvändigaste. Många av dessa länder har inte heller förutsättningar eller rättigheter till starka fackföreningar, de har inte heller kommit långt i lagstiftning vad gäller ansvarstagande för miljö, arbetskraft och bostadsområden. Dessvärre kan företag och kapitalister lätt utnyttja detta faktum och endast betala absolut lägstalön och inte heller behöva betala för de konsekvenser man eventuellt åsamkar miljö, hälsa och bostadsområde. Vissa säger till och med att om du vill veta var nästa stora miljöförstörelse kommer att ske behöver du bara följa var kapitalet söker sig.

Det är med andra ord just de ojämlika förhållandena mellan länder och människor som möjliggör de medvetna kapitalförflyttningarna och kapitalökningar. Ojämlikhet utnyttjas för ökat kapital och ökad vinst. Vem tillvaratar då de utnyttjades intresse och behov när de utnyttjade samtidigt är beroende av arbetstillfälle och utveckling.

Vad säger S?

I Socialdemokraternas partiprogram ”Framtidskontraktet – ett program för förändring” går det att läsa:

”Den intensifierade världshandeln och spridningen av demokratiska värderingar, ny teknik och vetenskapliga innovationer har skapat ett välstånd som lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom.”

”Den globala arbetsdelning, som bidragit till de kraftigaste välståndsökningarna i mänsklighetens historia, innebär att miljontals människor samverkar med varandra i invecklade nätverk utan att någonsin träffas.”

Det finns även kritiska perspektiv som lyfts men det är uppenbart att analysen i avsnittet ”Världen av idag” bygger på antaganden likt ovanstående.

Det fördes en livlig diskussion mellan deltagarna vad arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsens ansvar och uppgift är med tanke på de utmaningar vi ser i form ökade klyftor, ökad otrygghet på arbetsmarknad och ökade vinster tack vare ökad ofrihet. En av slutstatserna var att tillväxtkritiken måste bli väl förankrad i rörelserna och ses som utgångspunkt för en diskussion om ett, ur alla perspektiv, hållbart samhälle. Dessa utmaningar är inte endast på global nivå utan är dessvärre skriande aktuella även på lokal nivå och främst efterlystes en arbetarrörelse som vågar föra en progressiv politik för allas lika rättigheter och värde.

Hållbar globalisering?

Syftet med seminariet var aldrig att ensidigt ge bilden av att globaliseringsprocessen per se är negativ. Liksom flera andra konstateras att globalisering och en tätare sammanbunden värld kan vara en positiv kraft i arbetet  med globala utmaningar. Exempel på dessa är miljöförstöring och global uppvärmning, allas rätt att leva i en demokrati och kampen för mänskliga rättigheter. I slutet av seminariet fördes därför en diskussion om det går att uppnå en hållbar globalisering, vad det skulle innebära och vad som skulle krävas för att komma dit.

o Hur ”utnyttjar” vi globaliseringens rörelser till att uppnå positiva effekter
o Tillväxtkritiken måste nå globala policynivåer
o Global maktbalans
o Stopp för utnyttjande av ”svagare” länders resurser – globala fackavtal?
o Ansvarstagande

Text: Charlotte Malmborg

Publiceringsdatum: 2013-12-06

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...