Skriv ut

Många minns bilderna på stenkastande demonstranter från förra årets Prideparad i Belgrad. Paraden har blivit en viktig symbol för Serbiens framsteg gällande respekten för mänskliga rättigheter - ett krav för att beviljas EU-kandidatstatus. Den serbiska regeringens beslut att i sista stund förbjuda årets parad var därför ett stort bakslag i kampen för HBT-personers rättigheter.

Efter misslyckade försök att organisera Prideparaden 2001, 2004 och 2009 kunde den förra året för första gången äntligen gå av stapeln. Glädjen kom dock snabbt av sig när extremister gick till attack mot polisen och paraddeltagare och orsakade omfattande skador på Belgrads gator och byggnader. 140 personer – främst poliser – skadades och 207 personer greps.

Med enbart dagar kvar till årets parad beslutade den serbiska regeringen att förbjuda den. Beslutet föranleddes av att företrädare för polisens fackförbund, den nationalistiska rörelsen Obraz, och det nationalistiska högerpartiet Enade Serbien (JS) gemensamt uppmanade arrangörerna att skjuta upp paraden då det fanns indikationer som tydde på att extremistgrupper planerade omfattande protester och våldsamma upplopp i en operation kallad ”Belgrad i lågor”. Även inrikesminister Ivica Dačić (SPS) och Belgrads borgmästare Dragan Đilas (DS) uttryckte oro för vilka konsekvenser pridemanifestationen kunde medföra.

– Ska 5000 poliser behöva blöda på gatorna innan man kommer fram till att Prideparaden inte borde ha ägt rum? I min roll som borgmästare ingår uppgiften att värna människor och egendom, jag kommer därför aldrig att stöda någon manifestation som medför en risk för Belgrad och dess invånare, sade Đilas.

Samtidigt som Prideparaden är en inrikespolitisk fråga är den även en måttstock för Serbiens framsteg i EU-närmandet, där respekten för mänskliga rättigheter är ett krav. EU-kommissionen meddelade att de noggrant skulle bevaka händelserna kring paraden och inkludera dem i den rapport som släpps den 12 oktober. Med anledning av säkerhetsrisken och uppmärksamheten utifrån befann sig regeringen och inrikesminister Ivica Dačić (SPS) i en pressad situation. Han tror dock inte att möjligheterna till EU-kanditaturen kommer att påverkas av den inställda Pridefestivalen.

– Det är bättre att jag blir skyldig till att Prideparaden inte hålls än att blod spills, sade Dačić.

Diskriminering och hot mot HBT-personer

I Serbien är homofobin utbredd. Diskriminering, hot och våld är vardag för HBT-personer i landet och den mest aktiva förespråkaren för den traditionella heteronormativa familjebilden är den ortodoxa kyrkan. Enligt undersökningar gjorda av nätverket Gay-Straight Alliance anser hela 64 % av serberna att den ortodoxa kyrkan gör rätt i att fördöma homosexualitet.

Kyrkans inflytande i Serbien är stort. Införandet av en antidiskrimineringslag år 2009 var en del i arbetet med att harmonisera den serbiska lagstiftningen med EU-ländernas. Men den ortodoxa kyrkans starka motstånd ledde till en revidering som innebar att transsexuella personer uteslöts ur lagen.

Trots att flera serbiska partier officiellt stödde årets parad har de flesta av dem hållit en låg profil. Under 2010 års parad gick demonstranter bland annat till attack mot president Boris Tadićs (DS) partihögkvarter där fönster krossades och en brand förstörde delar av byggnaden. Även partierna SPS och LDPs partihögkvarter utsattes för skadegörelse. Tystnaden från förespråkarna har samtidigt inneburit att nationalister getts fritt spelrum att vädra sina homofobiska åsikter i medierna.

Politikernas kapitulation inför nationalisternas hot om våld och skadegörelse vittnar även om ett större problem. Att den serbiska staten är oförmögen att skydda sin egen befolkning från våldsamma nationalistiska organisationer, vars stöd kommer från såväl kyrkan som poliskåren och som underblåses av traditionella familjevärderingar.

Kampen förs av civila samhället

Partiernas passivitet innebär att kampen mot diskriminering av HBT-personer i Serbien förs huvudsakligen av det civila samhället. Trots att HBT-rörelsen motarbetas av den ortodoxa kyrkan och det råder avsaknad av politisk handling kan ändå kan en svag positiv trend skönjas.

Efter Prideparaden förra året har HBT-personers rättigheter i större utsträckning än tidigare hamnat i medialt fokus och frågorna har debatteras offentligt. I juni i år föll även den första domen för hets mot folkgrupp då tidningen ”Press” dömdes för att ha publicerat hatspridande läsarkommentarer riktade till HBT-personer på sin hemsida.

Efter besvikelsen över partiernas och myndigheternas hantering av Prideparaden ligger nu förhoppningen i att det HBT-aktivister går samman med organisationer som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter och fortsätter sin modiga kamp att föra upp frågan om HBT-personers rättigheter på dagordningen.

Det är även viktigt att serbisk media nyanserar debatten och förbjuder hetsande inlägg, samt att de politiska partierna tar bladet från munnen och inte ger konservativa och nationalistiska krafter monopol på debatten. Och viktigast av allt: att man garanterar säkerheten för de medborgare som vill samlas för att uttrycka sina demokratiska rättigheter.

Text: Tamara Vocar

Publiceringsdatum: 2011-10-05

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...