Skriv ut

Korruption är ett av Serbiens största problem och det genomsyrar hela samhället. Människor tvingas att muta läkare och tjänstemän för att få tillgång till sina medborgliga rättigheter. Samtidigt har det skapat ett politiskt klimat utan tydliga konfliktlinjer och med små möjligheter till politiskt ansvarsutkrävande.

Zoran Gavrilović syns längst till höger på bilden, tillsammans med sina medarbetare på Birodi.Zoran Gavrilović är en av Serbiens mest inflytelserika korruptionsbekämpare med lång erfarenhet på området. År 2005 startade han organisationen Birodi som är en av Palmecentrets partnerorganisationer i Serbien. Birodis uppgift är att övervaka och förebygga korruption i samhället. Fem år senare rekryterades Gavrilović till regeringens antikorruptionsråd, ett arbete som enligt honom själv kändes paradoxalt.

– Staten betraktas i allmänhet som källan till all korruption i Serbien. Därför var det absurt att vi som ett statligt organ skulle utreda korruption inom staten. Våra rapporter till regeringen hamnade i princip rakt i papperskorgen. Dessutom saknade vi helt stöd från media. De enda som verkligen stödde detta var medborgarna, säger Gavrilović.

Trots motstånd ledde arbetet bland annat till upptäckten av de ”24 privatiseringarna” – en korruptionsskandal som i dag hotar att stoppa Serbiens eventuella framtida EU-medlemskap.

– Med all respekt, jag vill inte att Serbien blir ett EU-land på det sätt som skedde med Bulgarien, Rumänien och Kroatien. Detta är samhällen som tekniskt sätt är EU-länder men som inte delar unionens värderingar. Jag vill att Serbien blir ett reformerat EU-land, säger Gavrilović.

Enligt Gavrilović berörs Serbiens invånare på flera olika sätt av korruptionen, både privat och politiskt. Personer som uppsöker vård är ofta tvungna att muta sin läkare för att bli undersökt, likaså den som söker hjälp hos myndigheter.

– Risken med detta är att människor blir vana vid korruption, att det blir normaliserat och att människor helt enkelt slutar att kämpa mot det. Just nu är vi ett ganska trött samhälle. Det kanske kan låta konstigt, men vad jag önskar allra mest är att Serbien blir ett mer konfliktfyllt land, säger Gavrilović.

Korruptionen spiller över på varje aspekt av politiken, menar Gavrilović. Ett stort problem i Serbien är svårigheten att utkräva ansvar av politikerna och avsaknaden av tydliga konfliktlinjer mellan de politiska partierna.

– Ingen har någonting negativt att säga till den andra sidan, om man ens kan tala om en annan sida. Man vet inte vad som är vänster och höger, vilka som är konservativa och vilka som är liberala och detta menar jag beror på korruptionen. På valdagen vill alla partier samma sak och människor vet därför inte vem de ska skylla på när någonting är fel. Vårt samhälle har blivit helt avpolitiserat, säger Gavrilović.

Efter tiden i regeringens antikorruptionsråd insåg Gavrilović att det inte räcker med att endast upptäcka korruptionshärvor, man måste också engagera sig för att lösa dessa problem. Därför skapade han ”Society against corruption”, ett samarbetsorgan där olika organisationer från civilsamhället kan samlas för att diskutera, utbyta idéer och tillsammans bekämpa korruptionen.

– Tanken var att skapa små antikorruptionssamhällen som sedan skulle växa och sprida sig. Vi samlade därför medborgare med kunskap, engagemang och vilja att förändra samhället. Därefter uppmanade vi dem sedan att ta fram lokala strategier för att motarbeta korruption i sina hemkommuner, säger Gavrilović.

Projektet resulterade i att tio kommuner antog sådana strategier. I dag har även samma modell implementerats på nationell nivå i regeringens strategi för antikorruption, en stor framgång enligt honom själv. Men de är långt från färdiga med sitt arbete.

– Fler och fler människor och andra organisationer hör nu av sig för att få vår hjälp. Men kanske viktigare än allt är att projektet visade att det är möjligt att samla människor som är villiga att föra denna kamp i ett samhälle som i övrigt är ganska apatiskt, säger Gavrilović.

Enligt Gavrilović är institutionerna i Serbien fortfarande svaga. För att motarbeta korruptionen måste oberoende organisationer engagera sig i frågan. Problemet är att kampen mot korruption fortfarande saknar stöd av media. Kritiska rapporteringar mot regeringen görs relativt sällan, enligt Gavrilović, och det är ytterst ovanligt att media gör egna efterforskningar på området. Därför arbetar Birodi med att övervaka hur just media rapporterar om korruption i landet.

– Media granskar inte makten i Serbien utan väljer i princip bara att rapportera om det som främjar regeringens arbete. Vi har släppt två rapporter om medias roll i samhället, men ingen av dessa har hittills uppmärksammats i media, säger Gavrilović.

Hot och andra försök att tysta ner arbetet mot korruption är i regel ovanligt, berättar Gavrilović. Däremot stöter både han och organisationen på andra typer av motstånd som ibland kan göra arbetet extra tungt.

– Regeringen och myndigheter är inte alltid så hjälpsamma. Några personer vill inte prata med oss över huvud taget och vi förvägras ta del av vissa dokument. Vi behöver därför lägga dubbelt så mycket arbete på att göra vårt jobb. I stället för att skicka ett mejl måste vi skicka fem stycken och ringa fem gånger i stället för en gång för att få svar, säger Gavrilović.

Birodis fokus ligger just nu på att stödja så kallade visselblåsare som uppmärksammar korruptionen. Organisationen vill genom detta visa att bekämpningen av korruption är någonting önskvärt och att oberoende organisationer måste kontrollera staten. Tyvärr är de oberoende organisationerna i Serbien inte tillräckligt starka för det just nu, berättar Gavrilović. För det behövs starka donatorer.

– Vi hamnar ofta i konflikter med regeringen på grund av vårt arbete. Därför behöver vi stöd från våra samarbetspartners, inte bara finansiellt, utan också moralisk support. De flesta givarna vill inte ha konflikter med andra länders regeringar. De kommer hit och gör vad de ska och sedan åker de igen. Men när vi hörde av oss till Danilo Milic, Palmecentrets lokala programkoordinator för Serbien, lovade han att stödja oss öppet, att synas med oss för att visa att vi arbetar tillsammans. Det har varit viktigt för oss, säger Gavrilović.

Text och foto: Mattias Holmlund

Publiceringsdatum: 2014-01-15

Till toppen av sidan