Skriv ut

I slutet av maj kommer miljontals européer njuta av den pampiga finalen i Eurovision Song Contest i Azerbajdzjan. Men utanför nybyggda Crystal Hall i Baku, där sånger om kärlek kommer ljuda, tystas och avlyssnas oliktänkande. I hela Europa uppmanas nu artister och medborgare att visa att de vill ha en tävling ”utan politiska fångar”.

120504_arzu_abdullayeva.jpg– Vi hoppades att tävlingen skulle innebära lättnader för oss. Att regimen skulle släppa de politiska fångarna. Det har inte skett men vi gör mer än hoppas – vi agerar också, säger demokratiaktivisten och Palmepristagaren Arzu Abdullayeva på besök i Sverige.

Azerbajdzjanska aktivister har bland annat initierat petitionen Eurovision utan politiska fångar och initiativet Sjung för demokrati. Det sistnämnda riktar sig till deltagarna med förhoppningen att de före och under tävlingen ska uttala sig för yttrandefrihet, det förstnämnda till alla som är intresserade av musik och rättvisa.

Detta berättade Arzu Abdullayeva på ett seminarium som arrangerades av Olof Palmes Internationella Center, Olof Palmes Minnesfond och Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet. Hon fick medhåll av Europaparlamentarikern och före detta kulturministern Marita Ulvskog som sa att regimen försöker utnyttja tävlingen för att visa upp sitt land i en positiv dager.

– Men kultur är en stark kraft Vi måste vara smarta och utnyttja denna plattform genom att sätta strålkastarna även på de mörka sidorna, sa Marita Ulvskog.

Azerbajdzjan har ungefär lika många invånare som Sverige. Landet var tidigare en del av Sovjetunionen men är sedan 1991 ett självständigt land. Det borde vara ett rikt tack vare stora oljefyndigheter men rikedomarna når inte hela folket på grund av landets korrupta regim.

Hans Gunnar Adén tidigare svensk ambassadör för Azerbajdzjan berättade om en av de mörka sidorna: bristen på demokrati.  Azerbajdzjan rankas som nummer 140 av 167 stater i tidskriften Economists demokratiindex – något bättre än Kina och något sämre än Belarus. Samtidigt placerar den ledande amerikanska människorättsorganisationen Freedom House landet på plats 172 i sitt Nations in Transit index, i samma grupp som Ryssland och Zimbabwe.

– Bryr sig någon? Svaret är nej. Av flera anledningar. Den första är att regimen är experter på att bygga upp potemkinkulisser De vet vad de ska visa fram och talar om förändringar i riktning mot ökad frihet och demokrati. Det andra är att väst inte vill veta för mycket på grund av beroendet av olja och gas, sa Hans Gunnar Adén.

I samband med byggande av Crystal Hall där Loreen kommer att framföra det svenska bidraget Euphoria i semifinalen den 24 maj förlorade upp mot 500 människor sina hem.

– En vanlig, enkel medborgare saknar rättigheter. Vi har rättigheter enligt konstitutionen men inte i verkligheten, sa Arzu Abdullayeva som berättar att det finns över 40 politiska fångar i Azerbajdzjan.

Landet befinner sig sedan början av 1990-talet i en olöst konflikt med Armenien angående enklaven Nagorno-Karabach. Konflikten har lett till att hundratusentals azerer förlorat sina hem och tvingats på flykt. Arzu Abdullayeva berättar att regimen utnyttjar konflikten med Armenien och flyktingarna som en ursäkt för att inte införa demokrati.

– Vi behöver stöd från omvärlden för verklig demokrati i regionen. Situationen är liknande i grannländerna, säger hon.

Azerbajdzjan samverkar med EU inom det så kallade Östliga Partnerskapet, ett forum för att förstärka och fördjupa samarbetet med de länder som gränsar till EU i öster. Inom partnerskapet kan länder ansöka om associeringsavtal och frihandelsavtal men för att nå dit måste de genomföra de åtaganden som avtalen medför, bland annat vad gäller mänskliga fri- och rättigheter.

Deltagarna vid seminariet betonade att det är viktigt att EU verkligen ser till att dessa krav uppfylls innan man går vidare i samarbetet.

Ett annat sätt att påverka situationen är via handel. Svensk-finska TeliaSonera driver Azerbajdzjans största mobiloperatör Azercell. Nyligen avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att företaget har låtit landets säkerhetstjänst avlyssna användare utan att ställa frågor.

– TeliaSonera ägs till 49 procent av finska och svenska staten. Det vill säga vi äger dessa företag och bör kunna göra något åt det vi tycker är fel, sa Fredrik Laurin, journalist på Uppdrag granskning.

Arzu Abdullayeva välkomnade slutligen tillfället att få sätta fokus på några av de utmaningar hennes land står inför.

– Jag vill också tillägga att Azerbajdzjan är ett vackert land och att festivalen gör att det ändå blir finare. Vi var alla glada för att vårt bidrag vann tävlingen men vi skulle vilja kunna glädjas mer.

Text: Annika Torstensson

Publiceringsdatum: 2012-05-07

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...