Skriv ut

Det demokratiska underskottet i Ryssland är en viktig förklaring till agerandet mot Georgien. Fortsatt demokratibistånd till Ryssland måste därför vara ett viktigt komplement till andra västliga motåtgärdeer, skriver Tone Tingsgård och Jens Orback.

Konflikten på det georgiska territoriet är komplex, och utspelar sig på flera nivåer. Den gäller makten över enklaverna Sydossetien och Abchasien, vars ledare länge och även nu har deklarerat att de eftersträvar självständighet, vilket Ryssland också har givit sitt erkännande till.

Konflikten gäller vidare den tilltagande spänningen mellan Ryssland och Georgien, som allvarligt skärpts under den unge västvänlige, USA-utbildade presidenten Micheil Saakasjvilis styre från och med ”Rosornas revolution” 2004 och det ryska svaret på detta under Vladimir Putin.

En ytterligare nivå i konflikten handlar om att Ryssland säger sig hotat av vad de anser vara den alltmer aggressiva NATO-expansionen österut och detta riskerar att utvecklas till ett slags andra generationens kalla krig.

Att skylla konflikten på gasen och oljan räcker inte. Det handlar lika mycket även om andra strategiska frågor i regionen: Rysslands maktposition efter Sovjetunionens fall och västs inflytande.

Ryssland har motsatt sig Natos utvidgning, men anser sig ha ignorerats och förödmjukats av väst i denna hållning. Ett starkare Ryssland ekonomiskt och som rustar militärt försöker nu bjuda hårdare motstånd. Det är en realitet att Ryssland allra mest motsätter sig en inringning av en militärt överlägsen västlig allians. Ett eventuellt framtida medlemskap för Ukraina och Georgien i Nato betecknar Ryssland som hot mot den egna säkerheten.

Kort sagt: Ryssland känner sig hotat av väst, och därför handlar Moskvas oproportionerliga och kraftfulla agerande mer om dåligt självförtroende och osund maktkoncentration kring Putin och hans män, än om något annat. En del av förklaringen till detta är ett djupt demokratiunderskott i Moskva. Med detta i åtanke ter sig en isolationistisk politik gentemot Ryssland alltmer som en dålig idé.

Ryssland ska naturligtvis få veta och känna av att det internationella samfundet förkastar det oproportionerliga våldet och erkännandet av utbrytarrepublikerna. Det är riktigt av EU, OSSE med flera att reagera skarpt med beslut om olika åtgärder riktade mot Rysslands krigshandlingar, men det borde finnas mer konstruktiva, idérika och tvingande tilltag än isolering och därmed följande risk för återgång till kalla-krigspolitiken.

Vi måste sluta se Ryssland som ett nytt Sovjetunionen varje gång det går fel. Ryssland behöver EU och EU behöver Ryssland. Bägge sidor har i längden gemensamma intressen av samarbete. Och det gäller även om, eller just på grund av att, bristerna i demokrati och mänskliga rättigheter åter ökat i Ryssland.

Moskvas demokratiska underskott, menar vi, är en viktig orsak till även denna konflikt. Även med en sanktionspolitik måste vi finna vägar för att till exempel stödja demokratirörelser i Ryssland. Sverige kan med ett batteri av folkrörelser och andra instrument delta med bistånd vid uppbyggnaden av det civila samhället baserat på demokrati och folkligt inflytande.

Med stöd av Sida pågick fram till årsskiftet 2007/08 en mängd demokratifrämjande biståndsprojekt mellan svenska och ryska folkrörelser och journalistförbund, av vilka många var ytterst framgångsrika. Det svenska folkrörelsebiståndet till Ryssland, som den borgerliga alliansregeringen avskaffat i år, bör snarast återinföras.

EU bör kraftfullt stödja demokratiuppbyggandet, och kan genom detta visa en egen profil gentemot Ryssland. Ryssland är en del av Europa; det har vi accepterat när det gäller det framgångsrika deltagandet i Eurovision Song Contest och det brillianta värdskapet för finalen i Champions League i våras. Det gäller också landets politiska utveckling.

EU och Sverige bör kraftfullt satsa på att stödja uppbyggnaden av den ryska demokratin och demokratirörelsen. De ryska oppositionella behöver vårt stöd.

TONE TINGSGÅRD
riksdagsledamot (s) Uppsala

JENS ORBACK
generalsekreterare Palmecentret

Artikeln publicerades först i dagens UNT.se den 2 september 2008

Publiceringsdatum: 2008-09-02

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...