Skriv ut

I kommunhuset i Kwa Langa, en kåkstad i Uitenhage i Östra Kapprovinsen i Sydafrika har folk bänkat sig och sång strömmar ut genom fönstret fast klockan ännu inte är nio. Det är ANC-föreningarna i KwaLanga som har Söderköpings arbetarkommun på besök. I två dagar ska man lära sig om – och diskutera - studiecirkeln, och hur ANC-föreningarna ska kunna ha nytta av den i sin verksamhet.

dsc_2585.jpgKursen leds av MG Sithoto, som leder det här partistödsprojektet mellan ANC och Söderköpings arbetarkommun. Han pratar och växlar mellan engelska, afrikaans och ixhosa. De allra flesta talar alla tre språken men föredrar sitt eget språk. De flesta är kvinnor och, alla är arbetslösa.

Mattias Ravander och Viola Furubjelke från Söderköping berättar, förklarar och ställer frågor. Deltagarna spelar rollspel. Det påminner mycket om en studiecirkel i Sverige. Men det är bara att lyfta blicken och titta ut genom fönstret för att inse att ANC-arna som är här idag, har helt andra förutsättningar och utmaningar. Att vara medlem och aktiv i ANC– som bara varit lagligt i 15 år – skiljer sig en hel del från partiarbetet i Söderköping.  Ändå är likheterna många och alla är ense om att samarbetet mellan de två är både viktigt och inspirerande för alla parter.

Ellijah Madwara sitter längst fram i salen. Han är 25 år, arbetslös och medlem i ANC-föreningen Ward 50 som har 240 medlemmar, de flesta äldre kvinnor.  Det är första gången han är på kurs om studiecirkeln och han antecknar flitigt. Bredvid sitter Thelma Jona som sitter i Ellijahs föreningsstyrelse. Sedan ANC valde Jacob Zuma till partiordförande och ANC vann valet i april i fjol har ANC-föreningarna börjat växa igen. Splittringen med bildande av COPE bidrog till många stridigheter men också ett nyvaknande. Många gräsrötter hoppas att ANC nu ska bli mer demokratiskt, att medlemmarna ska få mer att säga till om och, framför allt, att regeringen Zuma ska föra en politisk som leder till att den fattiga majoriteten får det bättre; arbete, bostäder, utbildning. Klyftan mellan vanliga medlemmar och förtroendevalda är stort. Misstron likaså. Många inom ANC såg befrielsen som början på en skördetid, när man personligen skulle få betalt för alla uppoffringar som kampen mot apartheid inneburit. Apartheid tog också ifrån majoriteten svarta sydafrikaner möjligheten till utbildning och bildning. Idag bromsas byggandet av landet för att det inte finns utbildade arbetare. Att lära, informellt, som i studiecirkeln, kan därför betyda en stor förändring.

– Studiecirkeln är en metod att omvandla teori till praktik på ett demokratiskt sätt, och det behöver vi om vi ska kunna stärka ANC, blir mer effektiva och åstadkomma förbättringar för människor i praktiken.

– Men det är inte helt enkelt för oss att arbeta i studiecirklar. Jag tror att folk i huvudet vet och tycker det är bra med den här demokratiska formen, men när det sen kommer till praktiken är vi ovana att diskutera, kommentera och säga vad vi tycker. Vi har en intolerant kultur där avvikande åsikter inte accepteras och det existerar ingen öppen debatt i partiet. Jag tror att det finns flera förklaringar. ANC har fortfarande kvar sin kultur från befrielsetiden då det var centraliserat och hierarkiskt, militärt och man bara kommenderade folk vad de skulle göra. Samma sak var det under apartheid, då blev vi svarta också bara kommenderade vad vi skulle göra. Därför har vi dåligt självförtroende.

– Alla vi som varit på kursen de här två dagarna kommer att ta med oss och försöka starta cirklar. Vi har lärt oss mycket, som House of Changemodellen för att förstå förändringar -det kommer jag att ha nytta av i många sammanhang i livet, inte bara i ANC-arbetet, säger Ellijah och berättar att han kvällen innan applicerat modellen och lyckats lösa en konflikt.

– Vi behöver studiecirkeln, men det kommer att ta tid att förändra. Det har vi lärt oss här idag, ibland får man gå tillbaka och bli modigare innan man tar nästa steg.

Thelma Jona har ansvar i ANC föreningen Ward 50 för bostäder. Det är också första gången hon är med på en studiecirkelkurs och innan dagens slut hade hon blivit ansvarig för en kommitté som ska följa upp kursen och se till att ANC-föreningarna i området startar studiecirklar. Thelma bekräftar Ellijahs bild om att förtroendevalda varit tveksamma till studiecirklar.

– Jag gick hit för att representera min förening, men visste inget om studiecirklar. Sanning att säga var jag rätt kritisk. Jag hade hört om studiecirklar, men inte sett något resultat. Nu har jag lärt mig så mycket och jag tycker det är en fantastisk modell som vi absolut måste börja använda i vårt partiarbete för att alla ska våga vara med och säga sitt.

Text: Birgitta Silén

Publiceringsdatum: 2010-05-12

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...