Skriv ut

– Facket hade en mycket starkare ställning förr, då var det en ära att få vara med. I dag kallas man modig om man vågar vara aktiv, säger Radmila Jolić från metallfacket SSMS i staden Novi Sad i Serbien. Hon är en av deltagarna i ”Lokala fackliga förändringsledare” som är ett samarbetsprojekt mellan SSMS och IF Metall Östergötland.

Situationen på arbetsmarknaden och för fackligt engagemang är svår i Serbien i dag. Långtgående företagsnedläggningar och en omfattande strukturomvandling från statligt till privat ägande har lett till hög arbetslöshet och stor arbetsrättslig osäkerhet. Även om lagen ger rätt till fackligt medlemskap är verkligheten en annan. Den som organiserar sig riskerar att få sparken.

För att stärka den fackliga kapaciteten och sprida kunskap om fackliga rättigheter utformades projektet ”Lokala fackliga förändringsledare”. Samarbetet består av två delar, dels stöd till facket för textil-, läder- och skoarbetare i Belgrad, dels stöd till metallarbetarfacket SSMS i provinsen Vojvodina, där staden Novi Sad ligger.

I Vojvodina har 35 personer från tio olika företag valts ut för att delta i samarbetet. Sammantaget representerar de här tio företagen 50 procent av metallindustrin i regionen, säger Jadranka Jakšić som samordnar arbetet tillsammans med Vlado Miljuš. I Novi Sad kommer deltagarna från en bilbatterifabrik och en gjuterifabrik. Här är hela styrelserna från fackklubbarna med, medan fackklubbar på de andra företagen representeras av sina ordföranden.

Sex representanter för projektet samlas på fackets kontor i Novi Sad för att prata om samarbetet med svenska IF Metall Östergötland och Palmecentret.

Utbildning i fackliga frågor

Grundstommen i verksamheten är utbildning. De 35 deltagarna deltar i seminarier och kurser om bland annat lagstiftning, facklig förhandling, arbetsmiljö, jämställdhet och mobbning på arbetsplatsen.

Jadranka Jakšić betonar den praktiska sidan av upplägget.

– Det ska inte bara vara teori. Om vi har i en kurs i kollektivavtal, får deltagarna därför också öva på att förhandla, säger hon.

Viktiga aspekter av projektet är också fokus på jämställdhet och på att stärka marginaliserade grupper, som kvinnor, ungdomar eller funktionsnedsatta. En av deltagarna är hörselskadade Peter Tapai.

De hörselskadade är den grupp som har svårast att delta i projektets utbildningar. Men Peter Tapai har relativt lätt att följa med i talad kommunikation och kan teckenspråk, så han fungerar som en bro mellan de övriga med hörselnedsättning och personer som hör bra.

– Jag vill stärka situationen för funktionsnedsatta i det fackliga arbetet och det här samarbetet har gett oss möjlighet att visa att vi också är goda arbetare och kan göra mycket av egen kraft, säger Peter Tapai.

Radmila Jolić har utsetts till representant för ungdomssektionen. Unga betraktas med misstänksamhet av många äldre, mer erfarna arbetare, berättar Radmila.

– De äldre menar ofta att de som har erfarenhet ska driva den fackliga kampen, och de yngres idéer tas inte alltid på allvar utan ses som oseriösa.

Hon menar att den här inställningen från äldre gentemot yngre finns i hela det serbiska samhället. Som representant för de unga arbetarna har hon försökt att bygga upp en bättre kommunikation mellan generationerna.

– Jag tror att de unga har en viktig roll, särskilt när det gäller stora förändringar. Där är yngre generellt lite öppnare, och vänjer sig snabbare vid nya saker. Det är något vi behöver kunna i dag när samhället förändras så snabbt. Så nyckeln ligger nog i ett samarbete mellan generationerna, säger Radmila Jolić.

Finansiellt stöd

Rent konkret har samarbetet med Palmecentret och IF Metall Östergötland till viss del handlat om möjligheten att få finansiellt stöd.

– Vi är en fattig fackförening och har inte egna pengar till den utbildning som våra deltagare nu får, säger Vlado Miljuš, projektsamordnare vid metallfacket i Novi Sad.

– Genom att lyssna på våra svenska partners försöker vi hitta vårt system. Vi har inte samma tradition av att hitta en balans till exempel mellan neoliberalism, kapitalism och statens ansvar. Den svenska modellen är en förebild för oss.

En annan svensk inspiration är jämställdheten. Jadranka Jakšić blir ivrig.

– Det hade vi inte alls tänkt på tidigare, så där var de svenska idéerna väldigt viktiga. Här i Vojvodinaregionen finns 42 företag inom metallindustrin men bara en kvinna är ordförande i en fackklubb. Ändå är 20 procent av arbetarna kvinnor, säger Jadranka Jakšić.

SSMS arbetar nu på att stärka kvinnors position och inför de fackliga valen 2014 är en strategi att öka den kvinnliga representationen.

Under 2013 drabbades arbetarna vid bilbatterifabriken av något som inte är helt ovanligt i Serbien: arbetsgivaren slutade betala ut lön. När april kom hade de inte fått någon lön från januari och framåt, och gick då ut i strejk. Baći Zoltan och Stevan Vojkić deltog.

– Arbetsgivaren sa då att han skulle betala ut lön, och i början av maj fick vi första halvan av januarilönen, berättar Stevan Vojkić.

Det tyckte arbetarna inte räckte, och gick ut i en ny strejk som varade från 11 maj till 1 september. När arbetsgivaren slutade förhandla med arbetarna gick några av dem ut i hungerstrejk i juni.

Serbiska medier rapporterade inte om strejken – fabriksägaren själv äger flera tidningar. När Palmecentret hade nyheten på sin webbplats var det av stort värde för fackets medlemmar och de strejkande.

Konflikten är inte helt löst, men hungerstrejken avblåstes. I september utbetalades första halvan av februarilönen och i oktober den andra halvan.

Den arbetsrättsliga situationen är alltså fortsatt svår i Serbien. Men Vlado Miljuš tycker att det finns vägar framåt.

– Det vi måste ha är en konkurrenskraftig produktion. Staten måste skapa villkoren för detta. Och det finns i dag företag som tillverkar bildelar för till exempel Audi och Fiat, så här finns en potential, säger Vlado Miljuš, själv maskintekniker.

Samarbetet ger styrka

Mitt i all den oro och osäkerhet som råder för arbetarna och facket är samarbetet med svenska fackligt aktiva något som stärker på flera plan. De ser en rad positiva resultat av arbetet, menar Jadranka Jakšić och ger exempel:

– Bara detta att Peter Tapai kunnat bli representant för en hel avdelning hörselskadade är en framgång. Hon ser också att deltagarna blivit mer öppna för varandras åsikter och visar varandra mer respekt nu än tidigare. Eftersom det är samma deltagare som är med varje gång märks den förändringen.

Ett mycket positivt exempel Jadranka Jakšić vill lyfta fram är ett seminarium om mobbning som genomfördes.

– Stämningen blev så trygg att två deltagare vågade gå fram och inför alla andra för första gången berätta om sexuella trakasserier de utsatts för.

Hon vill understryka att det är just den svenska erfarenheten som gör samarbetet extra värdefullt för dem.

– Det som är så intressant med Sverige är övertygelsen att man har rätt att vara med och påverka. Det är något som inte finns här, men vi vill sträva efter det. Det tankesättet och arbetarrörelsens framväxt hos er är intressant för oss.

Och projektarbetet är värdefullt för dem också på ett vidare plan, menar hon.

– Det här projektet lär oss hur vi kan styra våra egna liv. Det är kanske stora ord, men jag menar det. Det är nog det största resultatet av samarbetet, säger Jadranka Jakšić.

IF Metall Östergötland samarbetar med fackföreningar i Serbien

IF Metall Östergötland samarbetar i Serbien med Samostalni sindikat Tekstila, Koze i Obuce (textil-, läder- och skoarbetarfackförening) och Pokrajinska Organizacija Samostalnog Sindikata Metalaca Srbije za Vojvodinu (metallarbetarfackförening i provinsen Vojvodina).

– Vi har varit engagerade i olika projekt på Balkan sedan 2004. De två fackförbund vi samverkar med här är naturliga branschområden/avtalsområden för oss, då de återfinns hos oss som avtalsområden i IF Metall, säger Zoran Stanic, ombudsman för IF Metall Östergötland.

Zoran Stanic säger att internationellt samarbete är viktigt av flera anledningar.

– Vi lär oss av varandra, men bättre anställningsförhållanden i respektive land bidrar också till en minskad konkurrens och företagsflytt länder emellan.

Text: Context

Texten är även publicerad i Röster från Västra Balkan.

Publiceringsdatum: 2014-09-17

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...