Skriv ut

Konflikten i Somalia har pågått i över 30 år och är kanske en av de blodigaste och mest hänsynslösa i modern tid. Det sa Sveriges ambassadör för fredprocessen i Somalia, Jens Odlander, under ett seminarium. Han uppmanade också de somaliska föreningarna i Sverige att : "Samla ihop er, kom överens och utnyttja Carl Bildts nyvaknade intresse för konflikten."

Inte alla de ungefär 400 somaliska föreningar som finns i Sverige närvarade när Jens Odlander berättade om fredsarbetet i Somalia, men de tiotal representanter som var där var långt ifrån nöjda med ambassadörens bild av situationen i deras hemland. De flesta var överens om att Sverige går USA:s ärenden.

Samtalsledare Ulf Carmesund, internationell sekreterare för Broderskap, gjorde ett styvt jobb för att låta så många som möjligt komma till tals. Jens Odlander inledde med en redogörelse för hur hans och Sveriges arbete i det konfliktdrabbade landet ser ut.

Från att under flera år varit den tidigare statsministern Göran Perssons sakkunnige i EU-frågor blev Jens Odlander hösten 2004 Sveriges första diplomat i Khartoum, Sudan sedan 1960-talet. När Kenyas regering två år senare frågade den svenska regeringen om man ville delta i fredsförhandlingarna i Somalia fick Jens Odlander axla rollen som Sveriges representant.

– Konflikten i Somalia har pågått i över 30 år och är kanske en av de blodigaste och mest hänsynslösa i modern tid, kanske med undantag för Rwanda och Darfur, sa Jens Odlander. Sverige bjöds in att spela en aktiv roll i fredsarbetet. Vi deltar även i den internationella kontaktgruppen tillsammans med Norge, Storbritannien, USA, Italien, FN, Afrikanska unionen och flera andra regionala organisationer.

Efter två års fredsförhandlingar i Kenya kunde en somalisk övergångsregering tillträda 2004 då man även antog en interimskonstitution. På grund av det instabila läget i Somalia fick regeringen verka från Kenya, men i början av förra året kunde ett övergångsparlament hålla ett första möte i huvudstaden Mogadishu.

Lugnet varade inte länge. Efter två månader var både parlamentet och regeringen tvungna att lämna huvudstaden till förmån för de Islamiska domstolarnas förbund (UIC), som tagit makten över hela den södra och stora delar av den mellersta delen av landet. Fredsförhandlingarna fick börja om igen i juni, nu med svensk inblandning.

Förhandlingsviljan begränsad

– Men förhandlingsviljan var begränsad. Förmodligen planerade regeringssidan redan då det blixtkrig som senare genomfördes nu i julas, med hjälp av Etiopien. Det gick bland annat rykten om etiopiska rådgivare som samlats i Djibouti. Domstolarnas förbund hade visserligen stort stöd bland folket i södra Somalia, men det fanns också många som inte var nöjda med de nya sharialagarna som de infört.

Regeringssidans krigslycka var stor och idag kontrollerar man stora delar av landet med hjälp av etiopiska styrkor, som har stöd av USA. USA:s officiella motiv är att jaga Al Qaida-terrorister, men några konkreta bevis för att några sådana verkligen finns i landet har inte visats upp. Jens Odlander ville inte uttala sig om detta.

– Vårt budskap till övergångsregeringen är att de måsta gå försiktigt till väga. Det finns många klaner som har förlorat både makt och land som känner sig förfördelade. Vi hoppas på en försoningsprocess som ska leda till en politisk maktfördelning. Enligt planen ska interimskonstitutionen bli en verklig konstitution redan i år och nästa år ska en folkomröstning och allmänna val genomföras. Fredsprocessen ska vara klar 2009.

Jens Odlander menade att som diplomat måste man tro på att man kan genomföra förändringar. Man måste vara optimist annars kan man lika gärna söka ett annat jobb, men samtidigt redogjorde han för två möten som han haft med Somalias interimspresident och premiärminister så sent som i mitten av februari. Ingen av dem verkade vara särskilt sugna på försoning.

Det kommer så gott som dagligen rapporter om strider i Mogadishus förstäder. Det talas om enstaka våldsutbrott, men Jens Odlander tror det handlar om en gryende motståndsrörelse och övergångsregeringen och de etiopiska styrkorna har redan börjat planera för en motoffensiv. Situationen är därför fortfarande mycket instabil.

– Det kommande  en eller två månaderna är avgörande för framtiden, sa Jens Odlander.

När auditoriets frågor började hagla över ambassadören framkom det snart att den internationella kontaktgruppen för Somalia verkar på initiativ av USA. Jens Odlander medgav att deltagarna givetvis har olika agendor och att USA har en annan än Sverige. Han vill ändå hävda att USA:s Somaliapolitik genomgått en förändring de senaste månaderna.

Politiken mer nyanserad

– Tidigare utmålades domstolarnas förbund som ett hot, men nu är politiken mer nyanserad och USA vill att övergångsregeringen öppnar för dialog med de olika motståndsgrupperna.

Att Sverige skulle gå USA:s ärenden ville Jens Odlander inte hålla med om. Han fick efter viss kritik av sin generella skildring av läget i Somalia be om ursäkt och han betonade att han är väl medveten om hur mycket folk lidit och att det som pågår i Somalia och som pågått i årtionden är en fruktansvärd tragedi.

På en fråga om vad den svenska regeringen gör för att hjälpa de svensk-somalier som gripits i Somalia kunde ambassadören bara hänvisa till svensk lagstiftning. Han menade att det finns en stor skillnad gentemot de brittiska somalier som hämtats hem av den brittiska regeringen. De hade inte dubbla medborgarskap.

– Jag kan tyvärr inte säga så mycket om detta. Vi har försökt lokalisera dem och har förberett konsulärt stöd. Det hela försvåras av att vi inte har några åtalspunkter. Vi vet inte varför de har gripits. I Sverige har vi också en sekretesslag som gör att vi inte kan uttala oss om enskilda individer på lösa grunder. Vi behöver säkra fakta eller ett godkännande från individen själv att vi kan uttala oss offentligt om just denne. Frågan har tagits upp i Riksdagen och ni kan själva läsa regerings ståndpunkt genom Carl Bildts svar till Riksdagen.

De församlade svensk-somalierna var själva medvetna om problemet med att de som föreningar inte kan enas och presentera en gemensam syn på konflikten i Somalia. Det skulle onekligen hjälpa Jens Odlander och regeringens arbete om de slapp ta emot synpunkter, klagomål och råd från 400 olika föreningar. Därför föreslogs det också att föreningarna skulle försöka samla sig, först och främst för ett möte med Jens Odlander.

Under 2007 kommer Sverige satsa ungefär 150 miljoner kronor på bistånd till Somalia. Biståndet är uppdelat i tre delar. De är stöd till de politiska institutionerna, humanitärt bistånd och återuppbyggnad. Problemet med den sista delen är att flera länder och organisationer står redo, men så länge situationen är så instabil som den är idag vågar ingen sätta igång.

Jens Odlander underströk att det svenska biståndet till de politiska institutionerna är just till institutionerna. Det är oberoende av vilka som styr institutionerna. Detta som en ytterligare markering mot misstankarna om att Sverige stödjer USA:s politiska intressen i landet.

Text: Erik Halkjaer

Publiceringsdatum: 2007-03-02

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...