Skriv ut

I sommarens lokala val gjorde ANC sitt sämsta val någonsin sedan de första fria valen genomfördes för 22 år sedan.

Att ANC skulle få ett minskat stöd i augustis lokala val var väntat, ändå blev valresultatet något av en chock för partiet. Men en stark opposition som utmanar makten är trots allt ett friskhetstecken och visar att demokratin står stark i Sydafrika.Kajsa Lönegård. Foto: Jonatan Karreskog

Den 3 augusti genomfördes lokalval i Sydafrika och resultatet blev ett tydligt besked från väljarna. ANC gjorde sitt sämsta val någonsin sedan de första fria valen genomfördes för 22 år sedan.

ANC:s tillbakagång skedde framför allt i storstäderna. Redan tidigare har Kapstaden styrts av Democratic Alliance, DA, men i och med valutgången kommer DA att ta över styret även i de strategiskt viktiga städerna Port Elizabeth, Pretoria och Johannesburg.

Det låga förtroendet för ANC grundar sig framför allt i det som folk uppfattar som brist på resultat och att man inte uppfyller sina vallöften. Dessutom har korruptionsskandaler och hårda interna stridigheter inom partiet spätt på ilskan bland väljarna.

Trots valresultatet är det ännu långt ifrån avgjort i vilken utsträckning och på vilket sätt lokalvalet kommer att påverka utgången av parlaments- och regionalvalen 2019. Man får inte glömma att ANC faktiskt vann i 162 av landets 269 kommuner. De är fortfarande största parti med totalt 53,9 procent av rösterna mot 26,9 för Democratic Alliance och 8,2 för Economic Freedom Fighters, som är de två största oppositionspartierna.

Undersökningar visar att ANC-sympatisörer i högre utsträckning än DA-sympatisörer stannade hemma på sofflocket i lokalvalet. Kan ANC bara få iväg sina soffliggare till vallokalerna i de nationella valen, är mycket vunnet. Men man har en gigantisk hemläxa att göra; lyssna på folket och visa att deras åsikter faktiskt är betydelsefulla. Man måste också presentera tydliga och konkreta svar på landets stora utmaningar.

Men främst är det en ledarskapsfråga. Alltför många korruptionsskandaler och arrogans har omgett både Jacob Zuma och andra ledande företrädare för partiet. ANC är i hög grad toppstyrt (ett arv efter tiden som befrielserörelse) och det har blivit extra tydligt under Zumas ordförandeskap. ANC måste under sin partikongress 2017 välja en ny partiordförande. Det bör vara en reformvänlig kandidat som kan ena partiets olika falanger och på allvar arbeta med partiets interndemokrati. En kandidat som inte har några »lik i garderoben«. Att hitta en sådan person är ingen lätt uppgift och i dagsläget finns inget självklart val.

ANC var till en början en befrielserörelse. Man blev så småningom landets största och dominerande parti och fick också förtroendet att regera landet. Ibland är det smärtsamt att inse att allt inte varar för evigt. Sydafrika är nu ett land där dagens unga växer upp utan oket från apartheid men i stället har andra utmaningar att ta itu med. Det är nya tider med nya partier, nya folkrörelser och många problem att lösa. Men man har alla förutsättningar att lyckas. Med eller utan ett starkt ANC.

Text: Kajsa Lönegård

Texten har även publicerats på Dagens Arena.

Publiceringsdatum: 2016-09-21

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...