Skriv ut

Inne i det stora vita cirkustältet i kommunen uMsunduzi är stämningen glad och uppsluppen. De cirka tvåtusen ungdomar som samlats skrattar så de kiknar åt det som händer på scenen, skriker högt när de inte gillar något eller applåderar och visslar när de tycker något är bra. Kampanjen som lanseras kallas the Anti Sugar Dady Campaign och den är ett led i kampen mot hiv och aids och tonårsgraviditeter.

Som alltid när sex på något sätt är inblandat skrattar ungdomarna generat samtidigt som de lyssnar intresserat. Kommunen tillhör distriktet uMgungundlovu i KwaZulu-Natal och det är dessaidsråd som lanserar kampanjen. Liknande aidsråd finns på alla nivåer inom det sydafrikanska politiska systemet.

Den nationella hiv och aidsplanen föreskriver etablerandet av råden som ett sätt att koordinera arbetet med hiv och aids i landets alla delar och syftar till att föra samman aktörer från civilsamhället och det offentliga i ett gemensamt samtal om åtgärdsprogram.

Utanför tältet är de omkringliggande bergen mörkt gröna. Regnet hänger i luften och strömmar av ungdomar anländer fortfarande till tältet som ställts upp på en fotbollsplan. De kommer grå skolbyxor i ull. Byxorna är ofta för korta eftersom de går i arv mellan barnen.

Deras slipovers i vinrött, gult och mörkt blått bildar sjöar av olika färger när de sätter sig tältet. Vita skjortor och välputsade skor.

Sång, musik och teaterframträdanden som på olika sätt anknyter till sjukdomen avlöser varandra på den enkla scenen. En gospelkör sjunger ”better safe than sorry” flerstämmigt medan en pojke läser en dikt på isiZulu. Politiska företrädare håller tal och en präst får med sig alla flickor på att ställa sig upp och med en röst recitera:

”I den här flickan finns en kvinna, i den här kvinnan finns en familj, i den här familjen finns en stor nation”.

–  Det är ett krig. Förut slogs vi mot Apartheid, nu måste vi slåss mot den här sjukdomen, säger borgmästare Yusuf Bhamjee i sitt inledningsanförande vid aidsrådets kvartalsmöte i Pietermaritzburg som hölls två dagar innan arrangemanget på fotbollsplanen i Vulindlela.

Sydafrika är det land i världen med högst antal hiv och aidssmittade, cirka 5,38 miljoner lever i dag med sjukdomen, enligt Statistics South Africa  Det är också en av huvudförklaringarna till att medellivslängden i landet är en av de lägsta i världen: 57,1 år. Kwazulu Natal är den provins i landet som under en längre tid varit värst drabbat med en hiv och aidsprevalensen på 15,8 enligt Human Sciences Research Council.

Ravin Singh är en av koordinatörerna i det projekt som Palmecentrets samarbetsorgansiation ETU (Education and Training Unit) driver för att stötta de lokala aidsrådens arbete.

–  Politiskt ledarskap, svarar han utan att tveka på frågan om vad som är nyckeln till en framgångsrik kamp mot epidemins framfart. Utan politiskt ledarskap och engagemang åstadkommer du ingenting, slår han fast.

I vad som verkar bekräfta Ravins uppfattning ökar för första gången på många år inte antalet nya smittade i Sydafrika. Tvärtom tycks epidemin ha avstannat. De senaste årens omfattande nationella kampanjer, den ökade tillgången till billiga bromsmediciner och utbildning samt det faktum att president Jacob Zuma personligen går i bräschen för många initiativ, tycks ha burit frukt. Många som arbetar med hiv och aids vittnar om hur stor skillnad det är mot när Thabo Mbeki var president och skapade tvivel och förvirring kring sjukdomens allvar, utveckling och väsen genom sina många märkliga och farliga uttalanden.

Palmecentrets samarbete med ETU har pågått under nästan tolv år och det har varit framgångsrikt i att stötta de förändrade förutsättningarna för arbetet med sjukdomen lokalt på olika platser runt om i landet. Huvudfokus för pågående treårsperiod är den politiska ledningen på distriktsnivå samt utvecklingen av det strategiska arbetet inom aidsråden. En av de största utmaningarna ligger i att byråkratin är politiserad och personifierad. Den byts därför ut när politiska representanter byts ut. Då måste även förankringsarbetet börja på nytt. ETU: s arbete tillsammans med aidsråden går därför ut på att öka institutionaliseringen och därmed göra råden mindre sårbara.

Thamsanqa Zaca är 18 år och går i årskurs tio på Imvomla Secondary School. Han bor precis i närheten av fotbollsplanen i Vulindlela, där cirkustältet slagits upp,och deltar i arrangemanget för första gången. Han har varit med hela dagen och verkar uppriktigt glad över att han kom.

– Jag har lärt mig mycket och fått styrka att stå emot dåligt inflytande. Nu kan jag också föra det budskapet vidare till mina vänner och min familj, berättar han.

Thamsanqa testade sig också för hiv första gången i den mobila kliniken som står uppställd utanför tältet. Lanserandet av kampanjen sker i samarbete med fem av sex skolor i kommunen och arrangeras av hälso- och utbildningsdepartementet samt distriktets aidsråd. Det är precis innan det tvåveckors lov som infaller under den sydafrikanska våren i slutet av september. Vilket verkar välplanerat. Många ungdomar har möjlighet att komma. Det stora arrangemanget följs sedan upp med ett mer riktat arbete ute i skolorna.

Behovet av förebyggande arbete är stort men lågt prioriterat. Endast tio procent av Sydafrikas budget för hiv och aidsarbetet gårtill detta. Aidsråden fyller här en viktig funktion genom att samordna de aktiviteter som olika aktörer genomför och möjliggöra att andra departement med egen budget också kliver in i och finansierar en del aktiviteter. I UMsunduzi är det hälsodepartementet som nu står för kostnaden.

Lite i taget och på en rad olika fronter slåss man i kriget mot sjukdomen. Ett svagt ljus syns nu i den tunnel som länge varit lång och mörk i Sydafrika.

Text och foto: Mikael Leyi

Publiceringsdatum: 2012-10-16

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...