Skriv ut

Militärens försök till kupp i Turkiet sommaren 2016 misslyckades. Sedan dess har president Recep Tayyip Erdoğan förföljt akademiker, journalister, politiker och människorättsaktivister som inte vill underkasta sig regimens kontroll.

Telefonen går varm sommaren 2016 i Turkiet sedan ett militärkuppförsök skett i landet. Jag tar emot flera samtal från Sverige. Det är journalister, och vänner som undrar: Vad har hänt? Vad kommer att hända nu?

Jag ringer ofta Eren Keskin, människorättsadvokat och ordförande i en av Palmecentrets samarbetsorganisationer i Turkiet, för att ta del av den kunskap och erfarenhet hon besitter. Hon är en av få som har vågat uttala sig öppet och kritiskt mot regeringens agerande efter det misslyckade kuppförsöket, som Gülen-rörelsen sägs ligga bakom. Otaliga gånger har Eren Keskin försvarat de som drabbats av makten i Turkiet, som Gülen-rörelsen varit en viktig del av. Efter kuppen har familjer till soldater som dödades i kuppen, vars kroppar inte lämnades ut till familjerna och istället begravdes på ”förrädarnas begravningsplats”, sökt Eren Keskins juridiska stöd och vägledning.

Eren Keskin kräver att myndigheterna och den turkiska staten ska ställas inför svars för de brott som de har begått genom tiderna. Hon är en skarp röst mot militarism, nationalism, antidiskriminering och ockupation. Otaliga gånger har hon åtalats för sina uttalanden, för att ha förödmjukat den turkiska staten och presidenten. 1995 satt hon i fängelse i sex månader för att ha använt ordet ”Kurdistan” i en artikel. I fängelset blev hon medveten om hur kvinnor och transpersoner trakasseras sexuellt och torteras, vilket hon fortfarande kämpar mot.

Oppositionen tystas

Den 16 augusti 2016 är det Eren Keskin som ringer mig. Jag befann mig då i östra Turkiet. Hon hade precis landat i Diyarbakir för att nästa dag delta vid en konferens om brott mot mänskliga rättigheter i regionen och i landet. Hennes röst låter skakig.

– Den turkiska specialstyrkan har precis gjort en razzia i min mammas hem. Jag är så orolig för henne, säger hon. De kommer nog att gripa mig på hotellet där jag befinner mig för tillfället. Jag ville bara meddela dig.

Undantagstillståndet, som fortfarande råder i hela Turkiet, har använts som svepskäl för att tysta all opposition. Sedan militärkuppsförsöket styrs landet genom dekret. Hundratusentals människor inom offentlig sektor har mist sina jobb. Tusentals akademiker, journalister och politiker, inklusive det socialdemokratiska HDP:s två ordföranden, har gripits och fängslats.

Eren Keskin säger att den rådande situationen inte ens är jämförbar med det ökända 1990‑talet då flera politiska mord genomfördes, människoaktivister godtyckligt greps och tortyr var utbrett i turkiska fängelser.

– I dag finns inga mekanismer att överklaga. Den möjligheten fanns under 1990-talet. Domstolarna fungerar inte, det finns inga domare på plats då stor del av rättsväsendet har fängslats för samröre med Gülen-rörelsen, säger hon.

Hon hämtades aldrig av polisen. Samma dag som razzian skedde åkte hon hem till sin mammas lägenhet. Den 80-åriga mamman mådde psykiskt dåligt. Hon slutade att prata och äta och sov många timmar i sträck. I en hel vecka väntade Eren Keskin på att bli kallad till förhör. Efter veckans slut gick hon själv till polismyndigheten och begärde att bli kallad till förhör eftersom hon inte ville delta i regeringens psykiskt nedbrytande spel sa hon.

Åklagaren begär livstids fängelse för Eren Keskin. För närvarande har hon utreseförbud och har ingen aning om vad som ska hända, varken med henne eller med landet. Det enda hon säger sig veta med säkerhet är att vad som helst kan hända när som helst.

Text Helin Sahin
Foto: Jonatahan Karreskog

Gülen-rörelsen är en turkisk-sunnitisk rörelse som leds av predikanten Fethullah Gülen som gått i exil i USA. AKP lät länge Gülenrörelsen växa och få stort inflytande över polis- och domstolsväsende. Men med tiden förvandlades samarbetet till en maktstrid. Gülens viktigaste instans var privatskolor som gett extra stöd till sina elever och som blev ett utbildningscentrum för Gülenrörelsens kadrer, vilka sedan gick vidare in i statsapparaten. Dessa har AKP förbjudit. I december 2013 lade åklagare, stödda av Gülen, fram korruptionsanklagelser mot fyra av Erdoğans ministrar och deras söner. Idag är Gülen-rörelsen terroristförklarad i Turkiet.

 

 

Publiceringsdatum: 2017-04-13

Till toppen av sidan
Domstolarna fungerar inte, det finns inga domare på plats då stor del av rättsväsendet har fängslats för samröre med Gülen-rörelsen.

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...