Skriv ut

”Det är ett arbete för framtiden. Vi vill vara med och hjälpa ungdomar att hitta sig själv och utforma sina idéer”. Andrej Agatov, 22 år, började som webbdesigner hos Unga Örnar i Minsk. Idag är han med utvecklar framtidens barn- och ungdomsverksamhet i Vitryssland. Idag har organisationen, med stöd svenska Unga Örnar, aktiviteter i sex städer.

I en skolsal i Maladzyechna berättar medlemmar i Unga Örnar om sina drömyrken.

– Jag vill besöka länder i Asien och studera hur andra människor lever. Jag vill bli fotograf, säger Viktoria Pupkjevitj, 15 år, med eftertryck.
– Kirurg! säger Tanya Mikasjenko, 16 år.
– Musiker och operasångare, svarar Andrej Nestsjaronok, 17 år.
– Turistmanager! säger Masha Minkjevitj, 17 år.

Det är med andra ord ingen större skillnad på framtidens drömyrken för ungdomar än i något annat europeiskt land. Men förutsättningarna är olika. I sin hemstad med 98 000 invånare, tio mil norr om Minsk, finns få möjligheter till kontakter med ungdomar i andra städer och ännu mindre med omvärlden. Att surfa på Internet är något de sällan kan göra. Det finns få uppkopplade datorer i hemmen och postkontorets allmänna blir dyr att använda för en ungdom. Utlandsresor är något som kan genomföras av ytterst få. Dels för att det är byråkratiskt krångligt, men också för att det blir dyrt. Att resa till Polen, som numera tillhör Schengen, kostar femton euro vilket är en tiondels månadslön för en normalinkomsttagare, tjugo euro för en vuxen.

Att träffa ungdomarna i Maladzyechna är som att förflyttas till mitt eget 1970-tal i ett litet samhälle i Lappland. Vi unga greppade många tillfällen till aktiviteter; söndagsskola, Unga Örnar, körsång och sim- och skidträning. Ledarna var viktiga. De blev vuxna guider till livets nycklar mellan skolans stränga lärare och föräldrar som arbetade eller pysslade med annat där hemma. Att delta i en kör gav tillfälle till nya kontakter. Tack vare simklubben fick jag komma till Norrbottens alla orter (men särskilt framgångsrik var jag aldrig).

Liksom dagens unga i vitryska Maladzyechna hade vi begränsad kontakt med andra platser i landet och få reste utomlands. Vad ville jag bli när jag var tonåring? Kurator eller rektor! Men det var sådant man knappt vågade yppa i mitt samhälle. Det var väl ändå att tro ”att man var någon”. Däremot var dörren aldrig stängd för att delta i politiska aktiviteter. Snarare tvärtom. I dagens Vitryssland kan en politisk aktivitet i ett oppositionsparti äventyra en plats på universitet i Minsk. Därmed blir också Unga örnars verksamhet en ”opolitisk” organisation. Om det förs politiska samtal är det mellan vuxna, inte i samarbetet med barn- och ungdomar.

Verksamhet på tre skolor

I Maladzyechna finns vitryska Unga Örnars verksamhet på tre skolor. En har inriktning på utländska språk, framför allt engelska.

– Vi har ingen skadegörelse på skolorna och av tusen elever är det några få som röker, berättar läraren och Unga Örnar-ledaren Julia Tjachov, 26 år.

Det är fler tjejer än killar som är engagerade i verksamheten. En anledning är att Unga örnars aktiviteter ofta handlar om framträdande med dans, sång och teater.

– Men barnen har stort inflytande, intygar Julia.
– Första mötena satt de mest tysta, de visste inte hur man själv skulle kunna komma på aktiviteter. Sedan satte allt fart. Vi har besökt hem för handikappade barn, spelat pjäser inför publik, studerat språk och förberett olika högtider. Vi har även arrangerat disco.

Andrej Agatov, 22 år, är vice ordförande i vitryska Unga Örnar. Han arbetar i Minsk och engagerades för fyra år sedan som ansvarig för hanteringen av datorer och Internet. Hans språklärare i ryska och ordförande för Unga Örnar, Liubov Bylugina, som rekryterade honom.

– För mig är informationsarbetet mest intressant, det är en chans att lära känna en massa olika människor i mitt eget land och utomlands, säger han och berättar att han besökt svenska Lycksele tre gånger (”en jättefin plats”).

– Det är ett arbete för framtiden. I Unga örnar vill vi vara med och hjälpa ungdomar att hitta sig själv och utforma sina idéer.

I ett land där unga människor dricker mycket alkohol kan drogfri verksamhet bli ett extra bra alternativ. Deltagarnas ålder är från elva och uppåt.

– Det blir bara värre och värre med drickandet bland unga, anser Andrej, men kan inte på rak arm säga vilken policy i frågan hans organisation har. Det är helt enkelt bara självklart, menar han och rycker på axlarna.

– Men visst finns det vuxna som följer med på resor som går undan på kvällarna och dricker. Det har hänt.

När det gäller frågan om jämställdhet i arbetet med ungdomarna anser Andrej Agatov inte att det är något problem.

– Vi har inget problem med det i vårt land. Vi arbetar jämlikt och alla får lön efter förmåga.

Jag kan inte låta bli att säga att hans svar överraskar, men påminner mig samtidigt – igen – om unga män i min egen uppväxtmiljö. Frågan väcktes marginellt i de verksamheter där jag deltog som ung.

Några särskilda tjejgrupper i vitryska Unga Örnar är inte aktuella.
– Nej, det är inte ens en fråga, förtydligar Andrej.

Önskan för framtiden

Önskan för framtiden, hur ser den ut?
Andrej betonar ett ord.
– De måste vara realistiska! Många som säger att de till exempel vill bli advokater tycker bara att det låter bra. Verkligheten ser annorlunda ut. För organisationens del önskar jag att vi ska arbeta mer med frågor om ledarskap, vi behöver hitta fler duktiga personer som kan arbeta med barn- och ungdomsgrupper. Vi behöver också utveckla organisationen, gärna i samarbete med Sverige.

På den svenska sidan finns en eldsjäl och drivande kraft. Det är förskolläraren och fotbollsinstruktören Torgny Gustafsson, engagerad i Unga Örnar Lycksele.

Hur började allt?
– För elva år sedan fick jag en förfrågan från Palmecentret. De undrade om vi ville ta emot barn och ungdomar från Vitryssland vars föräldrar dömts till fängelse på grund av sina politiska aktiviteter. Flera mammor skulle också delta. Vi tackade ja och tolv barn och åtta vuxna anlände till Lycksele i april 2000. Det blev en spännande start!
Inom ramen för Unga Örnars verksamhet påbörjade man ett utbyte med barn- och ungdomsorganisationer i Vitryssland. Redan hösten samma år var man på plats i Minsk i ett samarbete med organisationen Lily. Utgångspunkten var att nå barn och ungdomar med svårigheter inom olika områden.

Året därefter startade vitryska Young Eagles med svenska Unga Örnar som modell.
– Inriktningen blev aktiviteter kring sport och kultur. Många ville lära sig engelska för att kunna få fler kontakter utomlands.

Idag finns organisationen i fyra städer. På gemensamma läger kan barn och ungdomar träffas, ledare utbyta erfarenheter.

Av åttio registrerade ungdomsorganisationer i hela Minskregionen är Unga Örnar en. Med tanke på de stora svårigheter som det är att verka i landet – med icke-myndighetsanstrukna föreningar – får det sägas vara en bragd.

– Vi är medvetna om detta. Vår satsning handlar om att ge barn och ungdomar en bra och sund fritid. Med vår medverkan kan vi också ge möjlighet till utblickar, både med besök inom landet och utomlands.

Text: Maria Söderberg

Publiceringsdatum: 2010-05-10

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...