Skriv ut

I sydöstra Turkiet, i kurdiska städer och byar, verkar organisationen Selis för kvinnors rättigheter. Omkring en tredjedel av kvinnorna i Turkiet uppskattas arbeta obetalt i hemmet samt i jordbrukssektorn och många har aldrig gått i skolan. Selis besöker bland annat byar och talar med kvinnor om deras rättigheter.

Hemma hos Feride. Feride, hennes två döttrar och kusiner sitter i soffan. Foto: Victoria EnströmDet är oktober och över fyrtio grader varmt i den kurdiska byn utanför staden Batman. Men hemma hos en av byns invånare, Feride, är det svalt innanför stenväggarna. Ferides två döttrar sitter i soffan tillsammans med sina kusiner för att, efter ett samtal i byn initierat av Selis, prata om sin situation och vad de önskar för framtiden. Selis stöds av S-kvinnor som arbetar med kvinnors rättigheter runt om i världen och bidrar med stöd och kompetens.

Kvinnorna i rummet är mellan arton och tjugotvå år och har endast gått i skolan i tre år. I dag odlar de grönsaker i trädgården och under skördesäsongen arbetar de på fälten.  Ferides ena dotter, Sorgül, vilar mot armstödet i soffan efter att ha serverat alla svart te:

– Vi var både bröder och systrar i familjen. På grund av familjens låga inkomst fick flickorna sluta för att bröderna skulle kunna gå i skolan. Flera av våra bröder är nu högutbildade. Min dröm var att fortsätta studera.

De flesta kvinnor över 45 år som bor i den här regionen har aldrig gått i skolan. Minority Rights Group International, MRGI, skriver i sin senaste rapport  att läs- och skrivkunnigheten bland kvinnor i de kurdiska delarna av Turkiet är strax över 60 procent.

Detta kan jämföras med genomsnittet i Turkiet på nästan 80 procent. Enligt MRGI är det svårt för barn från landets minoriteter att få tillgång till skolgång, i synnerhet för flickor.

– Vissa drömmer om att ta sig bort från familjen på grund av trycket från far och bror. De ser oss döttrar som tillfälliga familjemedlemmar som ändå ska lämna familjen så snart någon ber om en. Vi ska giftas bort, berättar Sorgül.

Feride inflikar att konflikten mellan minoritetsgrupperna och den turkiska staten också skapar ytterligare problem för inte minst kvinnorna på landsbygden. Även Gülistan Akel, grundare av Selis i Batman och borgmästare, säger att hon håller med.

– Vi måste komma ihåg att kvinnor i sydöstra Turkiet också lever i krigets verklighet och detta måste inkluderas i diskussionen om kvinnors rättigheter här. Kvinnor drabbas svårast under sådana förhållanden. Och det ständigt pågående våldet mot kvinnor i hemmet gör förstås allting ännu svårare.

Gülistan Akel är ändå hoppfull och säger att många framsteg syns gällande kvinnors rättigheter.

– Nu finns det flera hundra kvinnorättsorganisationer i Turkiet. Även om det är en hög siffra är det många kvinnor som inte nås eftersom de bor på landsbygden. Vi på Selis har nått många nya byar senaste tiden. Vårt främsta mål är att medvetandegöra kvinnor om deras rättigheter.

På pappret finns många rättigheter att utkräva i Turkiet. Landet ratificerade CEDAW (FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor) redan 1985 men har fått kritik av dess kommitté som säger att även om Turkiet skrivit under så har de inte implementerat konventionen och landet ger inte kvinnor tillräckligt skydd mot diskriminering.

Enligt rapporten 2020 Perspective for Women in Turkey’, till Europaparlamentet (gjord av Women’s Rights and Gender Equality Committee of the European Parliament, FEMM), undermineras kvinnors position av underutvecklingen i sydöstra Turkiet och problem med patriarkala och sociala strukturer.

Gülistan Akel säger att man även måste tänka på frågan om regionala skillnader när man pratar om kvinnors rättigheter i Turkiet.

–Diskussionen om förtryck på grund av minoritetstillhörighet måste inkluderas precis som förtrycket för att personen är kvinna.

39 procent av kvinnorna i Turkiet har någon gång utsatts för fysiskt våld, enligt rapporten 2020 perspective on women in Turkey. Trots det finns det endast 65 skyddade boende för kvinnor i Turkiet, vilket kan jämföras med Sverige där finns det över 100.  Amnesty International kritiserar Turkiet i sin årsrapport och skriver att regeringens nationella handlingsplan för att bekämpa våld i hemmet inte resulterat i några reella förändringar. CEDAW-kommittén skriver att Turkiet har misslyckats vad gäller lika rätt till arbete för kvinnor och män. Kommittén skriver också att Turkiet har en väldigt smal syn på vad likabehandling innebär.

Rana Seker och Gurbet Nas, projektledare för Selis i Batman, ser ändå framgångar i sitt arbete för kvinnors rättigheter.

– Det är fler kvinnor nu som söker upp oss. Det är ett positivt tecken för samhället i övrigt då det betyder att kvinnor är mer medvetna om sina rättigheter.

Det är svårt för många av kvinnorna i byarna att flytta någon annanstans för att arbeta men de säger att det skulle vara möjligt för dem att arbeta närmare hemmet. Gurbet Nas och Rana Seker har just sådana idéer:

– Vi skulle bli glada om vi hade möjlighet att få igång väveri-verksamheten i byn igen. Många av kvinnorna har inget arbete utanför hemmet. Att få ut kvinnorna är ett steg för att upplysa om fri- och rättigheter.

– Vi förlorar tid genom att åka till Selis aktiviteter i staden. Om kurser fanns i byn skulle många kvinnor komma dit. Våra bröder låter oss inte åka iväg, säger Nurgen, Sorgüls syster.

I en nyss utgiven rapport om Turkiets närmande till EU, Turkey 2012 Progress Report,  kritiseras situationen vad gäller kvinnors rättigheter i landet. I rapporten konstateras att om den del som arbetar oavlönat i hemmen räknas bort så är det mindre än 15 procent av kvinnorna i Turkiet som har arbete. Vidare konstateras att jämställdhet, bekämpande av våld mot kvinnor (inklusive hedersvåld och mord), och tvångsäktenskap fortfarande är stora utmaningar för Turkiet.

Text och foto: Victoria Enström, Praktikant för Palmecentret i Turkiet.

Läs mer om projetet i S-kvinnors tidskrift Morgonbris, nummer 4/2012

Publiceringsdatum: 2012-12-13

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...