Skriv ut

Förre norske utrikesministern Thorvald Stoltenberg har haft de nordiska utrikesministrarnas uppdrag att presentera en oavhängig rapport med nya förslag om nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete under de närmaste 10-15 åren. Rapporten har presenterats av Stoltenberg vid två olika seminarier i Stockholm. De nordiska utrikesministrarna ska ta ställning till rapporten vid sitt möte 9-10 juni.

Stoltenbergrapporten diskuteras vid en tid då Nato firat sitt 60-årsjubileum i Prag med närvaro av USA:s nye president Barack Obama. Kroatien och Albanien antogs som nya medlemsländer, och Obama förutskickar att organisationen mera än tidigare ska fokusera på politiska och civila frågor. När västliga militäralliansen bildades 1949 var det främsta målet Västeuropas försvar under kalla kriget byggt på förpliktigande ömsesidiga försvarsgarantier enligt Natostadgans artikel 5.

USA har kraftigt minskat sina stående styrkor och lagt ned militärbaser i Europa, och förskjutit sitt säkerhetspolitiska intresse till andra delar av världen, främst Asien och Mellanöstern. Trots Obamas ganska framgångsrika charmoffensiv markerade många medlemsländer i Prag ett motstånd mot att dras hårdare in i presidentens nya strategi för Afghanistan och Pakistan utifrån målet att göra al-Qaida och talibanerna till de huvudsakliga måltavlorna.

S fortsatt mot Natomedlemskap.

De finska och svenska socialdemokraterna avvisar fortsatt medlemskap i Nato, vilket bekräftades av förre utrikesministern, riksdagsmannen Erkki Tuomioja och ledamoten av svenska riksdagens försvarsutskott Åsa Lindestam under det andra seminariet som behandlade Stoltenbergrapporten och som ordnades av Nordiska Rådets svenska delegation.

Stoltenbergrapporten innehåller tretton konkreta förslag:
– Insatsenhet för militär och civil stabilisering.
– Nordiskt samarbete om luftövervakning över Island.
– Ett nordiskt havsövervakningssystem.
– En maritim insatsenhet.
– Ett satellitsystem för övervakning och kommunikation.
– Nordiskt samarbete om arktiska frågor.
– Ett kompetensnätverk mot digitala nätverk.
– En katastrofenhet.
– Ett efterforskningscenter för krigsförbrytelser.
– Samarbete om utrikesförvaltningen.
– Militärt samarbete om transporter, sanitet, utbildning, materiel och övningsfält.
– En amfibisk enhet.
– En nordisk solidaritetsförklaring.
Här kan du läsa hela Stoltenbergrapporten.

Bara Norden bryr sig om Norden

Vid presentationen av förslaget sa Thorvald Stoltenberg att det är vi i Norden som måste bry oss om Norden.

– Bara Norden tänker på Norden. Andra kommer inte att göra det. Och vi förstår varandra i Norden. Vårt närområde får ökad och större betydelse, och det kan inte lämnas i ett vakuum. Vi måste upprätthålla ett försvar som blir allt mera kostnadskrävande. Ett ökat försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete kan hålla tillbaka kostnadsökningarna.

I det arktiska området handlar det om att issmältningen öppnar möjligheter att starta sjöfart mellan Atlanten och Stilla havet de kortare rutterna via Nordostpassagen och Nordvästpassagen. Det skapar nya objekt för försvars- och säkerhetspolitiken, liksom de stora olje- och gasresurserna i området som beräknas utgöra 25 procent av jordens petroleumpotential.

Erkki Tuomioja tyckte att de flesta förslagen inte är kontroversiella, och egentligen utgör en fortsättning på det samarbete som pågick eller påbörjats redan under hans egen tid som Finlands utrikesminister (2000-2007). Tuomioja menade också att förslagen hade en norsk, arktisk tyngdpunkt på nordområdena och att om en finländare skrivit rapporten skulle Östersjöregionen ha fått ett större utrymme.

Rörande två av förslagen sa Tuomioja nej. Luftförsvaret av Island – sedan USA lämnat Keflaviksbasen – ansåg han vara en Natouppgift, inte en gemensam nordisk uppgift. En nordisk solidaritetsförklaring tillför inget mervärde utöver EUs Lissabonfördrags solidaritetsklausul, som är en politisk, men inte militär eller juridisk förklaring, enligt
Tuomioja. En intervju gjordes med Tuomioja under Stockholmsbesöket – här kan du läsa den.

Nordisk solidaritetsförklaring

Åsa Lindestam sa också nej till nordisk solidaritetsförklaring och menade att militära alliansfriheten fungerat väl för Sverige. Rolf Gunnarsson, moderaternas vice ordförande i försvarsutskottet uttalade större förståelse för solidaritetsförklaringen med hänvisning till sin partikollega, försvarsministerns nyligen framlagda försvarsproposition där det står att vi måste visa solidaritet och ”inte stå passiva” om någon annan EU-medlem, Norge eller Island angrips. I övrigt hänvisade han framåt till det svar Carl Bildt kommer att ge för den svenska regeringen i juni.

Det är en stor skillnad mellan att ”inte stå passiv” och att ”ge en aktiv militär säkerhetsgaranti”. Diskussion om det svenska och samnordiska svaret på Stoltenbergs förslag om en nordisk solidaritetsförklaring behöver avsevärt preciseras innan utrikesministermötet i Reykjavik i juni.

Samtidigt förbereder de nordiska länderna var för sig nya beslut om försvars- och säkerhetspolitiken. Norska försvarskommittén har lagt fram ett nytt förslag. Island säger ”ja tack” till Stoltenbergs förslag om nordiskt samarbete för Islands luftförsvar och reagerar litet surt över kritik mot detta. Danmark har avvecklat det mesta av sitt territorialförsvar och övergått till internationella insatser, bland annat kontroversiella sådana i Irakkriget – som enda nordiska land – och i Afghanistan. Finska regeringen har lagt fram denna valperiods säkerhetspolitiska förklaring till landets riksdag. Och i Sverige har regeringen presenterat en försvarspolitisk proposition och riksdagspartierna sina motioner med anledning av denna.

Thorvald Stoltenberg själv menar att hans förslag inte måste antas som en helhet, utan kan antas delvis och i olika tidsetapper. På frågan om vad han har för åsikt om ett svenskt och finskt medlemskap i Nato svarade han:

– Med min 50-åriga erfarenhet som norsk politiker har jag kommit fram till att jag inte ska svara på den frågan!

Text: Gunnar Larssinantti

Publiceringsdatum: 2009-04-23

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...